Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Orélie Antoine I ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
är högre utvecklad än i angränsande guvernement. 1900
funnos 8,889 industriella anläggningar, som
sysselsatte öfver 43,000 arbetare, de flesta
små verkstäder; de större äro mestadels kvarnar,
garfverier och sockerfabriker. I Brjansk finnes
ett kanongjuteri, och i närheten däraf ligga
de stora Maltsovska verkstäderna (järn- och
maskinverkstäder, glashyttor m. m.), som ge arbete
åt flera tusen personer. O. delas i 12 kretsar. –
2. Hufvudstad i nämnda guv., vid Oka och järnvägen
till Krim samt andra järnvägslinjer. 90,740
inv. (1908). O. har realskola, militärskola, ett
klassiskt och ett flickgymnasium, prästseminarium
och bibliotek. Industrien är obetydlig (utom i
fråga om kvarnar och repslageri), men däremot
är O. en af de största omsättningsorterna i
mellersta Ryssland för spannmål, hampa, hampolja och
talg. Staden anlades 1566, men var länge obetydlig.
1 o. 2. (J. F. N.)
Orélie Antoine l [åreli ätö>arnj. Se Arau-k a ne r.
0’Rell, Max. _Se Blouét, P.
Orellana [åreljāna], Franzisco de, spansk
upptäcktsresande, f. i början af 1500-talet i spanska
staden Truxillo, d. 1549, följde Fr. Pizarro till Peru
och drog med hans broder G. Pizarro öfver Anderna
till floden Napo och dref i en flotte utför denna
och Amasonfloden under 7 månader (febr.–aug. 1541),
hvarigenom sträckningen af denna med ens blef
känd. Vid ett försök att återvända i motsatt
riktning dukade han under för klimatfeber. Jfr
C. R. Markham, "Expeditions into the valley of
the Amazonas" (1859, Hakluyt society, n:r 24).
(Wbg.)
Orell Fiissli-tryck, ett af firman Orell Fiissli &
comp. i Zürich 1888 utarbetadt fotolitografiskt
tryckförfarande (jfr Fotolitografi), som har stor
praktisk användning i synnerhet för framställning af
flerfärgade landskapsbilder. J- Htzg.
Orelli [år-], Johann Kaspar von, schweizisk
filolog, f. 1787 i Zürich, d. 1849 som professor
i klassisk litteratur vid universitetet där, till
hvars stiftande han kraftigt medverkat, vann ett
berömdt namn genom sina skarpsinniga editioner
af bl. a. Cicero (8 bd, 1826-38), Horatius (2 bd,
1837-38), Platon (4 bd, 1839-41) och Tacitus (2 bd,
1846-48, hvilka nått flera uppl.). Han utgaf äfven
värdefulla inskriftssamlingar samt arbeten af Ariosto,
Tasso, Campanella o. s. v. 0. var en varm filhellen,
försvarare af den religiösa rationalismen, verksam
vän af folkbildningen och högt uppburen som akademisk
lärare.
Orellin, kem. Se Bixaceae.
Orémus, lat., "låtom oss bedja", inledningsord till
alla katolska kyrkoböner, liksom öfversättningen på
olika språk är det i de protestantiska kyrkorna. Ordet
betecknar ett gif akt att samla tankarna till den
följande bönen.
Orenburg [arjen-]. 1. Guvernement i östra Ryssland, på
gränsen mot Sibirien, har en areal af 191,179 kvkm.,
med 2,093,200 inv. (1911), hufvudsakligen storryssar,
basjkirer (16 proc.) och kirgiser (omkr. 6 proc.);
dessutom mordviner, teptjarer, tjuvasjer, lillryssar
m. m. 22 proc. äro muhammedaner. Landet är dels
ett skogbevuxet bergland, genomdraget af södra
l. orenburgska Urals breda åsar samt i s. v. af
landåsen Obsjtjij
syrt, dels ett naket stäppland, som i
v. genomströfvas af basjkirer, i s. ö. af
kirgiser. De många vattendragen samla sig i v. till
Kamas biflod Bjelaja, i midten till floden Ural
l. Jaik, i ö. till Tobol. Dessutom finnas omkr. 1,500
sjöar, hvaraf 100 saltsjöar. Ungefär 20 proc. af
arealen äro skogbevuxna och 36 proc. åker. Järn- samt
koppar-, silfver- och blymalmer jämte guldförande
sand och salt i sjöarna bilda landets mineraliska
tillgångar. 1901 vunnos 2,657 kg. guld genom vaskning
och 1,722 genom brytning; af järnmalm 133,000 ton
och af kopparmalm 13,251 ton. O. har den största
husdjursstocken i Ryssland. Industrien är obetydlig,
men stor betydelse har guv. som mellanlänk i
den central-asiatiska och ryska karavanhandeln,
Östra delen af guv. (92,781 kvkm.) tillhör de
orenburgske kosackerna, som utgöra 22 proc. af hela
befolkningen. – Guv. beboddes fordom af kirgiser i
s. och basjkirer i n. De senare gåfvo sig 1557 under
ryskt välde, och fästet Ufa anlades för att skydda
dem mot kirgiserna. Under 1700-talet upprättade ryska
regeringen i landet en rad af fästen och blockhus,
hvilkas medelpunkt blef fästet Orenburg. 1774
organiserades landet till ett särskildt guv.,
hvarifrån skildes 1865 guv. Ufa och sedermera
Kirgisstäppen på vänstra stranden af Uralfloden. –
2. Hufvudstad i nämnda guv., på högra stranden
af Ural och vid järnvägarna till Samara (Moskva)
och Tasjkent. 93,600 inv. (1910). O. består af
den gamla staden på högra stranden af Ural och en
annan stadsdel midt emot; den senare är kvarter
för karavanerna. O. har gymnasium, realskola,
flickgymnasium, prästseminarium, seminarier för
ryska och kirgisiska lärare, 2 kadettkårer samt
är säte för de orenburgske kosackernas hetman, som
äfven är provinsens guvernör, samt för en ortodox
biskop. O. anlades urspr. (1735) där Orsk nu ligger,
men flyttades 1743 till sin nuv. plats. Det belägrades
fåfängt af Pugatjev 6 månader 1773. O. var förr
stark gränsfästning, men har nu förlorat all militär
betydelse.
1 o. 2. (J. F. N.)
Orenburgska kirgiser [arjen-]. Se Kirgiser, sp. 137.
Orenburgska kosacker [arjen-]. Se Kosacker, sp. 1121.
Orenda, irokesernas parallellord till manito (se
d. o.).
Orendel [åre’n-], medelhögtysk dikt. Se ör-v a n de 1.
Orense [åre’nse]. 1. Sydligaste provinsen i
spanska landskapet Galicien. 6,979 kvkm. 411,560
inv. (1910). Den är i allmänhet bergig, och dess
produkter äro gemensamma för hela Galicien (se
d. o.). - 2. Hufvudstad i nämnda provins, ligger
på vänstra stranden af Minho, öfver hvilken går en
märklig bro (byggd 1230), hvars mellersta spann höjer
sig 38 m. öfver flodytan, och är genom järnväg förenad
med Coruna i Spanien och Vianna i Portugal. 15,194
inv. (1900). Biskopssäte. Ylle-väfverier, choklad-
och lädertillverkning. Väster om staden upprinna
tre varma källor, Las Burgas, hvilkas vatten liknar
karlsbadvatten, men föga begagnas. De kallades
af romarna Aquce Originis och staden Aurium.
l o. 2. (J- F. N.)
Oreodo’ntidae, paleont., en utdöd familj, tillhörande
de partåiga hofdjurens grupp, som lefde i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
