- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
737-738

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ontario-björnbär ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

737

Opalglas- Opera

738

slipas stundom som half ädelstenar. Hydrofan, som
förlorat en del af sin vattenhalt, blir ogenomskinlig;
om den lägges i vatten, upptages sådant, och opalen
blir genomskinlig, stundom med ganska vackert
färgspel. Brunfärgade, fettglänsande varie-teter
har man kallat halfopal, j a s p i s o p a l eller
o p a l j a s p i s. Om en trädstam impregneras
med opalartad kiselsyra, blir dess histologiska
byggnad oftast synnerligen väl bevarad; man har
kallat så fossiliserade växtrester för t r ä o
p a 1. Knölopal 1. menilit kallas oregelbundna
bruna eller brungrå opalkonkretioner i vissa
märglar och skifferleror, t. ex. vid Ménilmontant
(Paris), Weisskirchen (Mähren) o. s. v. Också de af
organismers kiselskelett bildade kiseljord, gyttja,
trippelsten o. s. v. kunna räknas till opal-arterna.
A. Ung

Opalglas, ogenomskinligt glas af opaliserande
utseende, framställes genom tillsats till glasmassan
af kryolit, flusspat o. d. Jfr Glasfabrikation,
sp. 1281.

Opalina ranärum, zool. Se Infusionsdjur, sp. 612
jämte fig.

Opaliséra, kem., vara färgskimrande och
half-genomsKinlig som opal. Uttrycket begagnas dels om
lösningar, t. ex. spädd skummjölk, dels om glassorter.
P. T. C.*

Opalja’spis, miner. Se O p a 1.

Opansrade kryssare, sjöv. Se K r y s s a r e, sp. 138.

Opäro (riktigare Rapa i t i, "lilla Rapa"), en af
de sydöstligaste öarna i Tubuaiarkipelagen i Stora
oceanen, under 27° 40’ s. br. och 144° 18’ v. lgd,
är bergig, af vulkaniskt ursprung, rik på utmärkta
kolflötser. 42 kvkm. Omkr. 200 inv. Sedan 1881 tillhör
ön Frankrike. Sedan 1866 har Panamaångbåtsbolaget
en kolstation i den förträffliga hamnen Aurai för
sina mellan Panama, Nya Zeeland och Sydney gående
postångare. (J- F- N.)

Opartåiga hofdjur, zool. Se U n g u l a t a.

Opata. Se Sonoraspråken.

Opätov (po. Opatöw), kretsstad i rysk-polska
guv. Radom. 7,431 inv. (1900). Tillverkning af
landtbruksredskap.

Opatrum, zool. Se Tenebrionidse.

Opdal. 1. Härad i öfversta, nordvästra delen
af Numedal, 500-600 m. ö. h., sträcker sig in
öfver Hardangervidda, Buskerud amt, Norge. 2,101
kvkm. 1,340 inv. (1910). - 2. Härad och pastorat
på gränsen till Kristians och Hedemarkens amt,
kring Drivas dalgång i Söndre Trondhjems amt,
Norge. Dalen är trång och omges af väldiga
fjäll. 2,398,8 kvkm. 3,760 inv. (1910). Landsvägarna
från Gudbrandsdalen till Tröndelagen och Nord-mor
gå genom 0., där äfven Dovrebanan passerar.
1-2. K. V. H.

Opdam [å’p-], holländsk amiral. Se Wasse-n a e r.

Opdragelseanstalter, da. Se F ö r b ä 11 r i n
g s-anstalter.

O’pe et consilio, lat., med råd och dåd.

Opelika [åpiläYko], stad i nordamerikanska
staten Alabama. 4,734 inv. (1910). Bomullshandel.
J. F. N.

Open [Suy’pn], eng., sportt., motsatsen till
handi-capspel. Se H a n d i c a p.

Tryckt den 13/2 14

Open access [åH’pn ä’kses], eng., biblioteksterm. Se
Folkbibliotek, sp. 735.

Open-hearth process [åu’pn-hä’th prå’ses], eng.,
metall. Se Martinprocessen.

Openshaw [£u’pnjå], förr stad i engelska
grefsk. Lancaster, införlifvades 1888 i Manchester.

Opensten 1. Apensten, slott, som låg på en klippa,
nu kallad Husberget, i Södra Åsarps socken, Kinds
härad, Västergötland, där en mindre å förenar
sig med Säms-ån. Det började anläggas 1362-66,
förmodligen af danske konungen Valde-mar Atterdags
trupper, och innehades sedermera af hans bundsförvant
hertig Erik af Sachsen, hvilken 1376 afträdde det
till Danmark. 1383 öfverlämnades det, antagligen
genom dagtingan, till riksdrotsen Bo Jonsson. 1388
aflade dåv. höfvits-mannen på 0., Algot Magnusson
(af äldre Sture-släkten), trohetsed till drottning
Margareta. Kinds härad var en af de landsorter,
hvilka hon förbehöll sig, då Erik 1396 erkändes för
konung, och Abraham Brodersson hade det därefter till
sin död, 1410, under sin förvaltning. Under senare
delen af konung Eriks regering var 0. förlänadt till
grefve Hans von Eworsten. Vid Engelbrekts resning
(1434) uppgaf fogden, Martin Grabow, utan svårighet
slottet, hvilket därefter antändes och sedermera ej
uppbyggdes. - Openstens län omfattade Kinds och Mö
(kanske äfven Redvägs) härad. B. S.*

Open vestry [äu’pn ve’stri], eng. Se Kommunernas
historia, sp. 670.

0’pera (lat., plur. af o’pws), arbeten, verk,
skrifter. - O. 0’m n i a, (en författares) samlade
arbeten. - 0. p o’s t u m a (af po’stumus, född
efter faderns död), efterlämnade skrifter; arbeten,
som utgifvits efter författarens död. - 0. q u se
s u p e’r s u n t, de skrifter af en författare,
hvilka finnas i behåll. - 0. supererogatiönis
1. supererogatöria ("öfverloppsgärningar") kallar den
romersk-katolska kyrkan alla Kristi och helgonens
förtjänstfulla gärningar, som öfverskrida det mått
af fordringar, som Gud och kyrkan ställa på hvarje
människa. Dessa de’heligas öfverloppsgärningar ha dels
en positiv karaktär, t. ex. vallfärder, korståg,
missionsverksamhet, pestsjukas vårdande o. d.,
dels en negativ, t. ex. kloster- och eremitlif,
späkningar, martyrlidanden, i allmänhet försakelser
af olika slag. Genom sådana gärningar, som medföra
en "öfverflödande förtjänst" (meritum superabundans
1. supererogatorium], hörsammas de "evangeliska råd"
(consilia evangelica), som kyrkan ger sina medlemmar
för vinnande af fullkomligheten, under det att
de tio buden och andra med dem jämförliga bud äro
ovillkorligt bindande "föreskrifter" (prcecepta)
för hvarje kyrkans medlem. Dessa helgonens
öfverloppsgärningar bilda tillsammans en skatt af
öfverflödande förtjänst (thesaurus supererogatiönis
perfectorum), som kyrkan förvaltar och af hvilket
andliga kapital den har rättighet att mot eller
utan betalning af timligt slag fylla bristen i någon
sin medlems andliga konto. Denna lära framställdes
systematiskt först af skolastikern Alexander af Hales
(d. 1245), utbildades därefter af Albertus Magnus
och Tomas från Aquino samt blef sanktionerad af
påfven Klemens VI genom bullan "Unigenitus" 1343 och
bekräftad af Leo X, Pius V, Gregorius XIII, Pius VI
och Benedikt XIV. Den är en hufvudgrundval för

20 b. 24

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:57:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbt/0399.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free