- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
711-712

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Omskärelsefest ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

omskäras på åttonde dagen efter födelsen (då det
också får sitt namn), genom hvilken handling det
upptages till medlem af förbundsfolket. Hos
egypterna är det sjätte året den normala tiden, men
på landsbygden kan omskärelsen uppskjutas till det
fjortonde året. Hos araberna omskäres gossen, då
han är 13 år, ty så gammal var Ismael, när han
blef omskuren (1 Mos. 17: 25). Det stränga
partiet bland de judekristne i 1:a årh. e. Kr. höll
på omskärelsen som obligatorisk för alla kristna,
en mening, som aposteln Paulus med skärpa
bekämpade i synnerhet i Galaterbrefvet. – Hos några
folkstammar förekommer ett slags omskärelse äfven
på kvinnokönet, i det att klitoris eller öfre delen af
denna bortskäres. J. P.

Omskärelsefest (Fe’stum circumcisionis Do’mini)
kallas i några gamla kalendarier 1 jan., emedan
kyrkan på den dagen firade minnet af Frälsarens
omskärelse (se d. o.) och namngifning. Det första
säkra beviset på, att denna dag af kyrkan fick den
betydelsen, är måhända det beslut, som synoden i
Tours 567 fattade, att på denna dag en missa
circumcisionis
, d. v. s. en omskärelsemässa skulle
hållas med Luk. 2: 21 till text, en betydelse af
nyårsdagen, som vid det kyrkliga gudstjänstfirandet
under medeltiden sedan trängde i bakgrunden
dagens betydelse som årets första dag. J. P.

Omslag, med., äro vanligen af två slag: kalla
och våtvärmande. Kalla omslag begagnas för
att afkyla en viss kroppsdel. Omslaget består af
en sammanvikt linneduk, så pass stor, att den väl
öfvertäcker den kroppsdel, som skall afkylas. Det
sammanvikta tygstycket (kompressen, se d. o.)
doppas i kallt vatten och skiftas, allteftersom
den blir varm. Bäst är att ha två kompresser till
hands; medan den ena ligger på den sjuka kroppsdelen,
låter man den andra ligga i kallt vatten,
som ytterligare kan afkylas med ilagd is. Vill
man drifva afkylningen längre och mera kontinuerligt,
är bäst att begagna s. k. isblåsa (se Is). I
st. f. kallt vatten torde vid ögoninflammationer
e. d. begagnas bly vatten. Inom husmedicinen finnas
äfven andra medel, som begagnas för kraftig
afkylning. I äldre tider tillsattes s. k. arnica-tinktur.
Mest begagnas dock vid fall och kontusioner kalla
omslag, då det ju är ett medel, som ligger nära
till hands. Vid en kontusion bör man, så snart
ske kan, begagna massagebehandling i dess
mildaste form, s. k. effleurage. - Om våtvärmande
omslag
se Neptunigördel. –
Om grötomslag se Gröt. – I st. f.
grötomslag, som numera användas mindre än förr, kan
man begagna omslag af varm gyttja (se därom
Fango). Ln.

Omslagsjärn, mek. tekn. Se Bleckslageri,
sp. 663.

Omslagsrevers, jur. och ekon., skuldebref, som
åtföljes af ett annat skuldebref, s. k. hypoteksrevers
eller hypotiseradt skuldebref (se Hypotek och
Panträtt), hvilket tjänar som pant för det förra
och plägar inneslutas i det pappersark, hvarpå
detsamma är skrifvet ("är inlagdt i omslagsreversen").
Hypoteksreversen är vanligen försedd med
borgenspåskrift eller garanterad genom därför fastställd
inteckning; den kan vara utfärdad af samme gäldenär,
som undertecknat omslagsreversen, och kan
lyda å samma belopp som denna eller å högre, i
hvilket senare fall det öfverskjutande beloppet kallas
öfverhypotek. Egarhypotek (se d. o. i Supplementet)
kan då ock föreligga. Att en gäldenär sålunda utfärdar
två skuldebref för en och samma skuld medför vissa
fördelar: omslagsreversen kan vid behof utbytas mot
en annan, medan hypoteks-reversen fortfarande tjänar
sitt ändamål, och gäl-denären undgår så besväret
och kostnaden med anskaffande af ny borgenspåskrift
eller ny inteckning. Vidare möjliggöres att ge
omslagsreversen den formulering, som borgenären
önskar, oberoende af hypoteksreversens affattning.
C. G. B j.

Omstörtningslagen (ty. umsturzvorlage) är det
vanliga namnet på det lagförslag, som 17 dec. 1894
förelades tyska riksdagen med syfte att drabba
sådana försök till omstörtning af den bestående
samhällsordningen, mot hvilka dittills gällande
lagar visat sig otillräckliga. Förslaget hade redan
under de förberedande förhandlingarna i förbundsrådet
framkallat skarp konflikt mellan den stränga åtgärder
påyrkande preussiske ministerpresidenten B. von
Eulenburg och den mildare stämde riks-kansleren
von Caprivi, hvilken schism vållade bägges
afgång (okt. 1894). Lagförslaget gjordes under
utskottsbehandlingen i riksdagen af centerpartiet
till föremål för vidtgående omarbetnings-försök i
riktning hänemot inskränkning af vetenskapens och
konstens frihet; det försvarades lamt af regeringen
och afslogs i sin helhet af riksdagen 11 maj 1895.
V. S-g.

Omsvep på ett lås (se d. o., sp. 161).

Omsättningsskatt. Se Arbetarbostäder, sp. 1322.

Omura, japansk stormansätt. Se bd XII, sp. 1465.

Omvända hvalf, bygnk. Se Grundläggning, sp. 413.

Omvändbar cirkelprocess, fys. Se Mekaniska
värmeteorien.

Omvändelsen (lat. conve’rsio) kallar den lutherska
dogmatiken det nådeverk af den Helige ande,
hvilket består däri, att "människan genom den
Helige andes nådeverksamhet i människans inre
vänder sig från synden (bättring) och till Gud
(tro)". De äldre lutherske dogmatikerna togo
omvändelsen dels i den allmänna, äfven nya födelsen
och rättfärdiggörelsen omfattande, betydelsen af
"människans försättande i trons tillstånd", dels i den
inskränktare, nya födelsen och rättfärdiggörelsen
uteslutande, betydelsen af den Helige andes
sinnesförändrande verksamhet i människans inre
(omvändelsens aktiva sida), hvarigenom uppkom en
inre förändring i människans tänkande och viljande
(omvändelsens passiva sida). Den äldre dogmatiken
ser, enl. konkordieformeln, i omvändelsen nästan
uteslutande Guds verk; den nyare dogmatiken ser däri
lika mycket en frihetshandling af människan själf
enl. den till människorna riktade nytestamentliga
uppmaningen: "förändren edert sinne (metanoe’jte)
och tron evangelium".
J. P.

Omvänd karnis, bygnk. Se K a r n i s.

Ömvändning, mus., ett ombyte i förhållandet mellan
lägre och högre toner, användes i följande tre
fall. 1) Ömvändning af intervall, en förflyttning
(vanligen med en oktav) af intervallens högre ton
under den lägre eller af den lägre öfver den högre. Af
c-d blir sålunda D-c eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:57:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbt/0386.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free