Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ollonet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
631
Ollonet-Olmiitz
632
och Kan-su samt östra Tibet för att studera lolos,
miaotse och sifan - en färd på mer än 8,000 km.,
hvaraf 2,700 km. genom dittills okända trakter. Såväl
de etnografiska som de rent geografiska resultaten
af färden anses vara högst värdefulla; de äro ännu
endast delvis offentliggjorda i Les derniers barbares
(1911), Langues des peuples non chinois de la Chine
(1912) och Recherches sur les musul-mans chinois
(s. å.). Af äldre arbeten af 0. må nämnas De la Göte
d’Ivoire au Soudan etc. (1901) och La Chine novatrice
et guerriére (1906).
Ollonet, anat. Se Könsorgan, sp. 647.
Ollonfläsk, kam. Se Ollongäld.
Ollongäld, kam., afgift till kronan för
begagnande af dess regale ollonskog till bete för
svinkreatur. Denna skatt, som af kronan uttogs endast
i goda ollonår, fanns af gammalt i Skåne, Halland och
Blekinge. Den betalades urspr. i svin (ollonfläsk)
efter gårdens storlek, men sedermera inträdde
lösen i penningar efter den årliga markegången
för "ollonsvin". Ollongälden afskaffades genom
k. kung. 12 dec. 1844. Kbg.
Ollonkaffe, ett kaffesurrogat bestående af malda,
rostade ekollon.
Ollonkakao, ett af kakaopulver och finmalda rostade
ekollon beredt preparat, som användes till dryck
i magsjukdomar. G. L-m.
Ollonsocker 1. K v e r c i t, kem., farm. Se E k,
sp. 77, och K ve re i t.
Ollonsvin, kam. Se Ollongäld.
Ollonö (Å 11 o n ö), herresäte i östra Steneby
socken, Östergötlands län, på södra sidan af
Brå-viken, 4 mtl med en egovidd af 350 har, hvaraf
225 har åker och äng, och ett taxeringsvärde af
160,000kr. (1913). Huvudbyggnaden, som förr låg
omedelbart vid Bråviken, men nu genom vattnets
tillbakaträdande ligger ett godt stycke därifrån,
uppfördes på 1660-talet af Gustaf Kurck efter
ritningar af Nik. Tessin d. ä., ehuru källarvåningen
med sina tjocka murar torde härröra från den af
Göran Holgersson Gera 1584 byggda, som sannolikt
var af trä. Den förstördes af ryssarna 1719, men var
återuppbyggd 1740. 1905 o. f. år åter-
Ollonö slotts nuv. fasad åt gårdssidan.
ställdes den till det yttre (se fig.) i det skick,
hvari den ter sig i Dahlberghs Suecise-verk. Äldste
kände egaren är Johan Molteke, som 1383 sålde
0. till Bo Jonsson Grip. Det tillhörde sedan länge
Grip-släkten och kom genom gifte till Holger Karlsson
Gera, hvars efterkommande det tillhörde i två
generationer, öfvergick genom gifte till riksrådet
Sv. Somme (d. 1624), tillhörde därefter Knut Kurck
och hans afkomlingar i flera led samt öfvergick
genom gifte till grefve Klas Ekeblad, som 1738
sålde det. 1755-1864 tillhörde det släkten von
Yhlen. 1905 köptes det af kommendörkapten K. G. Flach
(d. 1911), hvars stärbhus nu eger detsamma.
Wb£.
0’llula, Nätmagen, zool. Se M a g e, sp. 459.
Olmedo [ålme;då], José Joaquin, sydamerikansk skald
och politiker, f. 1784 i Guayaquil, d. där 1847, en
kort tid advokat, blef deputerad i spanska cortes
1812, där han verkade för reformer i de spanska
kolonierna. Vid resningen mot Spanien 1820 blef
0. juntans president, men nödgades 1822, då han kom i
strid med folkmeningen, emigrera till Peru, som gaf
honom flera viktiga uppdrag, diplomatiska missioner
till England och Frankrike m. m. Efter revolutionen
i Ecuador 1845 tillsattes en provisorisk regering
med 0. i spetsen, men sedan den nya konstitutionen
genomförts, drog sig 0. tillbaka till sin födelsestad,
egnande sina sista år uteslutande åt diktning. Den
första (kända) dikten af 0. är elegien &n la
muerte de Maria Antonia de Borbon3 Princesa de
Asturias (1807), som berömmes för sin korrekta
spanskklassiska stil. Sitt största skalderykte
förvärfvade 0. emellertid med La victoria de Junin,
som i mera än åttahundra vers besjunger Bolivar, och
med odet Al general Flores vencedor en Minarica, som
äfven är ett skaldestycke af stort omfång. Af öfriga
arbeten äro att nämna El aljabeto para el nino,
religiösa och patriotiska dikter i elegant form,
sonetter, öfversättningar af Horatius och Pope m. m.
Ad. H-n.
Olmen, zool. Se Amfibie r, sp. 829.
Olmütz [å’l-; slav. Olomouc], stad och andra
hufvudstad i Mähren, länge en af de starkaste
fästningarna i österrikiska monarkien, ligger på högra
stranden af Donaus biflod March samt står genom flera
järnvägslinjer i förbindelse med Böhmen, Schlesien
och Österrike. 22,245 inv. (1910), utom garnisonen,
de fleste tysktalande. O:s ursprungliga befästning, en
tornprydd ringmur, hade under 1500-talet tillökats med
jordvall och graf samt sedan under Trettioåriga kriget
ytterligare förstärkts af svenskarna, hvarefter Maria
Teresia lät ombygga försvarsverken, så att O. blef
en för sin tid mycket stark bastionsfästning. Efter
1839 försågs O. med ett stort antal detacherade
verk, hvaremot en del af de gamla befästningarna
i stället refs; men 1886 upphörde O., som nu på
flera vägar kunde kringgås, att räknas till rikets
fästningar. I de gamla fästningsmurarnas ställe ha
anlagts promenader och en stadspark. Staden är säte
för en furstärkebiskop (som väljes af domkapitlet)
och har en stor domkyrka (från 1200- och 1300-talet,
nyligen ombyggd), en teol. fakultet (med omkr. 160
studerande), en återstod af det 1581 stiftade, 1855
upphäfda universitetet, en högre realskola, ett tyskt
och ett slaviskt högre gymnasium, ett lärar- och två
lärarinneseminarier, en tysk handelsakademi, flera
museer m. m. Industrien omfattar flera maltfabriker
och sockerbruk, en ångkvarn, metallfabriker,
tillverkning af kemiska preparat, choklad, sprit,
läder m. m. Betydande handel med spannmål, malt,
socker, boskap och ost. O., hvars anläggning
tillskrifves romarna, var länge Mährens hufvudstad,
tills regeringen 1640 flyttades till Brünn. Fordom
endast biskopssäte, som hvars två
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
