Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oljebrunn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
625
Olkijoki-Oller y Moragas
626
destillaten af stenkolstjäran, hvilka användas som
impregneringsoljor för trävirke, vidare sprängoljan
(nitroglycerin) o. a. - Mineraloljor förekomma i
naturen som bergolja (petroleum) eller framställas
genom dess bearbetning. Hit räknas sålunda
de vanliga lys-, bränn- och motoroljorna samt
alla af petroleumdestillat framställda smörjoljor
(maskinoljor). Brunkol och vissa oljeförande skiffrar
lämna vid destillation såväl bränn- som smörjoljor
(skifferolja). Vid torrdestillation af trä och ur
därvid vunnen tjära afskiljas åtskilliga t r ä o
l j o r, som finna användning både till bränsle,
motordrift, impregnering och andra tekniska ändamål,
vidare terpentinolja samt, genom bearbetning
af harts, hartsoljor. Vid torrdestillation af
stenkol (lysgas- och koksberedning) erhålles som
biprodukt stenkolstjära och därur vid fraktionerad
destillation ett antal lättare och tyngre t j ä
r o l j o r af stor betydelse dels på grund af
sin halt af viktiga råämnen för kemisk industri
(ben-zol, fenoler, antracen, pyridinbaser), dels
genom sina antiseptiska och hygieniska beståndsdelar
(kar-bolsyra, kresoler). Från växtriket erhålles
ett stort antal feta oljor (fettsyreglycerider),
som pressas ur åtskilliga plantors frön (linolja,
rofolja, ricinolja) eller ur köttiga frukter
(olivolja, palmolja). Somliga af dessa (linolja)
kunna ur luften upptaga syre och oxideras samt
intorka därvid till ett elastiskt genomskinligt harts
(fernissa). Sådana oljor kallas torkande, i motsats
till de icke torkande (olivolja, rofolja). Flytande
djurfett erhålles bl. a. af fiskar, salar och vissa
h valarter i de arktiska hafven såsom t r a n o l j
a (förarbetas till såpa och läderoljor). - Eteriska
(flyktiga) oljor framställas ur växt- och blomdelar,
där de förekomma som bärare af någon karakteristisk
vällukt (rosenolja, lavendelolja) eller krydd-smak
(pepparmyntolja, kanelolja). - O l j e s o c-ker
(Elceosaccharum), farm., glycerin; socker, be-mängdt
med en aromatisk olja och afsedt till förbättrande
af smaken på medikament. Jfr Kanelolja. - Om olja
som vågdämpare se Vågdämpning.
Se Bergolja, Eldfarliga oljor, Eteriska oljor,
Fernissa, Fett, Gasbe-redningsoljor, Gasolja,
Hartsoljor, Impregnering, Koks, Kolning, K o
n-sistensfett, Lysgas, Skifferolja, Smörjoljor,
Stenkolstjära, Trän, Trätjära, Viskositet
samt särskilda artiklar om olika oljor.
G. H-r.
Olkijoki [å7!-], by i Brahestads och Salo pastorat i
Finland, vid stora landsvägen mellan Brahestad och
Siikajoki. Där afslöts 19 nov. 1808 en konvention,
genom hvilken det bestämdes, att svenska hären skulle
utrymma Finland och draga sig tillbaka på andra sidan
om gränsen vid Kemi älf samt att en vapenhvila skulle
fortfara intill 12 jan. 1809.
Olkusz [å’lkoj], kretsstad i rysk-polska guv. Kielce,
nära Galiziens gräns, vid järnvägen från Kielce. 5,233
inv. (1900). Kringliggande trakt är rik på stenkol
och zinkmalm (galmeja). J- F. N.
Olla podrida [å’lja pådrida], sp. (af olla, gryta,
och podrir, göra rutten, göra mor). 1. En spansk
nationalrätt, sammansatt af småskuret kött af flera
slag (oxkött, hammel, skinka, fågel, ofta äfven fisk)
jämte grönsaker (kikärter, kål, hvitlök), hårdkokta
ägg, buljongspad och kryddpeppar. De
flesta ingredienserna serveras hvar för sig som
särskilda rätter. Anrättningen kallas äfven olla
espanola [espanjåla]. - 2. Litterärt biandgods. -
3. Sammelsurium, mischmasch. Jfr P o t-p u r ri.
Olle, förkortning af Olof, har fått en hel del
betydelser. Så betecknar 0. Olofsdagen, 29 juli,
i ordspråket: "Om Erik (d. v. s. Eriksdagen) ger
ax, ger Olle kaka", hvarvid bör märkas, att efter
gamla stilen dessa högtider kommo 13 dagar senare
än nu. 0. kan också betyda tjur, däraf uttrycket:
"Mota Olle i grind(en)". Vidare ordstäfvet: "Olle
ljugare och Per sannare" (i litteraturen redan hos
Kexel). Grinolle kallas en, som skrattar eller gråter
mycket, det senare i synnerhet om barn. "En grinolle i
hvar vrå" (Sehlstedt). Ordet Olle förekommer ock som
senare led i flera andra karakteristiska ord. Jfr
bl. a. Hjelmquist, "Förnamn och familjenamn".
J- C.
Ollé-Laprune [ållelapryn], Leon, fransk filosof,
f. 1839, tillhöi den spiritualistiska riktningen
med kristlig tendens. Skrifter bl. a. De
la certitude morale (1880; 2:a uppl. 1893),
La philosophie et le temps present (1891),
Les sources de la paix intellectuelle (1892;
2:a uppl. 1893) och Le prix de la oie (1894).
S-e.
Ollen, Lars Per, tidningsman, f. 3 dec. 1845, d. 2 maj
1904, student i Uppsala 1874, bokhandlare i Stockholm
från 1878, var redaktör af "Hemlandsvännen" (1879-94)
och af "Svenska morgonbladet" från dec. 1890 till
sin död. - Hans son, Natanael Per 0., f. 1879, har
sedan 1904 varit redaktör och ansvarig utgifvare af
"Svenska morgonbladet".
Ollendorffska metoden [all-], språkv., är en
s. k. praktisk metod för språkundervisning med
namn efter sin upphofsman, den tyske språkläraren
H G. O 11 e n d o r f f (d. 1865). De ollendorffska
läroböckerna äro fördelade i lektioner. Hvarje lektion
börjar med grammatiska upplysningar och fraser; dessa
tillämpas sedan vid öfv. till det främmande språket
af en samling frågor och svar, i regel utan något
inbördes sammanhang mellan frågorna. Till kontroll vid
själfstudium har man en "nyckel", hvari öfningarna
finnas öfversatta. Metodens förtjänst består däri,
att med densamma språkets vändningar och ordförråd
mekaniskt innötas och språkverktygen uppöfvas för det
främmande språkets ljud och ljudförbindelser. Men
metoden bortser från den hjälp, som sammanhang
och därmed följande idéassociationer ge åt all
undervisning, och valet af ord och vändningar är
sällan af-passadt efter lärjungens behof. Det är också
ett stort missgrepp att alldeles bortse från text
på det främmande språket och att uteslutande syssla
med öfversättning till detta. Läroböcker finnas
af olika författare för de flesta europeiska och
några asiatiska tungomål, affattade på åtskilliga
språk. På svenska finnas läroböcker för tyska,
franska och engelska af J. U. Grönlund (se denne).
Lll.
Oller y Moragas [ålje’r i marans], N a r c i s o,
katalansk författare, f. 1846 i Valls (Tarragona),
utöfvade en tid advokatyrket, innan han helt egnade
sig åt prosadikten, där han dokumenterat sig som en
äkta talang i kraftig realistisk riktning kryddad af
humor. För Sor Sanxa, Isabel de Gal-cerdn och Vescanya
poltres, en gripande skildring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
