Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Olde ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och hästarna äro högt värderade öfver hela
Tyskland, och de förra exporteras i stor skala till
England. Nötkreatursstammen bildar ock en af landets
förnämsta rikedomskällor, och antalet nötkreatur,
får och hästar i förhållande till folkmängden är
bland de största i de tyska staterna. 1907 funnos
311,700 nötkreatur, 320,000 svin, 80,000 får och
43,000 hästar. På hedarna förekommer biskötsel
allmänt. Jorden är i allmänhet styckad i små lotter,
och antalet stora gods är mycket litet. Industrien
är jämförelsevis obetydlig och idkas mest som
husslöjd för afsättning inom landet. Särskildt må
nämnas linneväfnad i Ammerland, strumpstickning i
Kloppenburg och korkskärning m. m. i Delmenhorst. Af
nyare ursprung äro bomullsspinnerier, tobaks- och
cigarrfabriker, järngjuterier, linoleumfabriker,
ulltvättningsanstalter (för ull från Australien
och Syd-Amerika), tegel(klinker-)brännerier,
glasbruk. De viktigaste industristäderna äro
Delmenhorst och Lohne samt Oldenburg. Handeln
inskränker sig till utbyte af landtmannaprodukter mot
kolonialvaror och industrialster. 1 jan. 1913 egde
O. 223 segelfartyg om 24,531 ton och 83 ångfartyg om
35,871 ton (netto). Brake, Varel och Elsfleth äro de
förnämsta hamnarna. 1913 funnos 652 km. statsbanor,
alla byggda efter 1866 och af hvilka blott 40 km. voro
privata. Landsvägarna äro goda; i n. äro flera af dem
lagda med "klinkers" såsom i Holland. – Folkmängden
i det egentliga O. steg 1910 till 391,246 pers. I
marsklandet är befolkningen urspr. af frisisk, i
"geest" af sachsisk härkomst. Olikheterna mellan
de båda raserna äro ännu märkbara, men lågtyska
(platt-tyska) talas allmänt utom i ett begränsadt
område, där en frisisk dialekt har bibehållit
sig. I allmänhet liknar den oldenburgska allmogen
holländarna, och frånvaron af stora jordegendomar har
gjort densamma käck och oberoende. Landtbefolkningea
utgör omkr. 70 proc. De viktigaste städerna äro
hufvudstaden Oldenburg, Delmenhorst och Rüstringen,
som är den största. Krigshamnen Wilhelmshaven, på
västra sidan af Jadeviken, är byggd af Preussen,
på ett från O. köpt område.
Storhertigdömets författning hvilar på grundlagen af 18 febr. 1849,
hvilken reviderades 1852 och 1909 (ny vallag). Kronan
är ärftlig på manssidan efter förstfödslorätt inom
yngre linjen af huset Holstein-Gottorp. Storhertigen
bekänner sig till den lutherska kyrkan och har en
årlig civillista af 400,000 mark, hvarjämte han
uppbär 255,000 mark från kronodomänerna. Inga
på börd och stånd grundade företräden finnas;
full tros- och samvetsfrihet tillerkännes
medborgarna. Storhertigdömets landtdag består af
en kammare på 45 led. (36 för hertigdömet O., 5
för Birkenfeld och 4 för furstendömet Lübeck),
valda för 5 år genom omedelbara val. Röstberättigad
och valbar är hvarje själfständig medborgare,
som fyllt 25 år; den, som fyllt 40 år, har en
tilläggsröst. Ord. landtdag sammanträder hvarje år
(sedan 1906). Furstendömena Lübeek och Birkenfeld
ha dessutom särskilda provinsialråd, som dock ej ega
beslutanderätt. Lagstiftnings- och beskattningsrätt
utöfvas gemensamt af storhertigen och landtdagen. Den
verkställande makten tillkommer storhertigen, som
har vid sin sida ett ansvarigt statsministerium,
bestående af 3 ministrar: finansministern, som f. n.
äfven är minister för storhertigliga huset,
inrikes- och utrikesminister, ministern för justitie-,
kyrko- och skolärenden samt för krigsväsendet och
en minister för den allmänna förvaltningen. Under
statsministeriet lyda de båda provinsialregeringarna
i Eutin för furstendömet Lübeck och i Birkenfeld för
furstendömet Birkenfeld. De tre landsdelarna ha hvar
sin särskilda finansförvaltning och storhertigdömet
som sådant sin, så att budgeten är fyrfaldig. För
1913 beräknades inkomsterna för hela storhertigdömet
till 980,500 mark och för de olika landsdelarna till
14,93 mill. Matrikularbidraget till Tyska riket
utgjorde för 1913–14 446,200 mark. Statsskulden
uppgick 1912 till 75 mill. mark. Högsta
domstolsinstansen för hertigdömet O. är den för O. och
Schaumburg-Lippe gemensamma oberlandesgericht i staden
Oldenburg. Lübeck lyder under oberlandesgericht i
Hamburg och Birkenfeld under oberlandesgericht i Köln.
– Hvarje religionssamfund ordnar sina
angelägenheter själfständigt under statens
öfverinseende. I spetsen för förvaltningen af
den evangeliska kyrkan stå en superintendent
och "oberkirchenrath" och såsom beslutande
och lagstiftande myndighet den af andliga och
världsliga medlemmar sammansatta landessynode.
I församlingarna är presbyterialförfattningen
införd. Katolikerna, som bo företrädesvis i
de södra, förr till furstendömet Münster
hörande delarna af landet, lyda under biskopen
af Münster, som representeras af en official i
Vechta. Katolikerna i Lübeck lyda under biskopen i
Osnabrück och Birkenfelds katoliker under biskopen
i Trier. – De protestantiska skolorna lyda
under det evangeliska "oberschulkollegium"
i Oldenburg, de katolska under det
katolska i Vechta. I båda orterna finnas
skollärarseminarier och gymnasier för de motsvarande
konfessionerna. Inalles finnas (1911) 5 gymnasier, 3
oberrealskolor, 5 realskolor, 13 högre flickskolor, 35
borgarskolor, 9 förberedande skolor, 709 folkskolor,
4 lärarseminarier, 11 landtbruksskolor, 1
navigationsskola, 2 tekniska skolor och 1 institut
för döfstumma. – O:s trupper tillhöra sedan 1867
preussiska armén och utgöra ett infanteri- och ett
dragonregemente samt
2 batterier fältartilleri. De ingå i 10:e
armékåren, hvars kommando finnes i Hannover. – För
den lokala förvaltningen är hufvudlandet deladt
i 12 amtsbezirke (under hvar sin amtshauptmann),
Birkenfeld i 7 bürgermeistereien
(under borgmästare); Lübeck utgör ett
förvaltningsområde under ett regierungskollegium.
Tre städer ha egen förvaltning. Kommunen har ett
för 4 år valdt kommunalråd (gemeinderat) och
ett kollegialt gemeindevorstand, valdt för 8 år
af kommunalrådet. I amtet finnes en representation,
amtsrat, som motsvaras af provinsialråden i Lübeck
och Birkenfeld.
– I tyska förbundsrådet har O. en röst och
representeras i tyska riksdagen af 3 ombud. –
O:s vapen består af en hufvud- och en midtsköld.
Den förra, krönt af kunglig krona, innehåller
Norges, Slesvigs, Holsteins, Stormarns, Dithmarschens
och Kniphausens vapen; midtskölden innehåller
O:s vapen (två röda tvärbalkar på guld) samt
Delmenhorsts, Lübecks, Birkenfelds och Jevers.
Flaggan är blå, med ett rödt, rätvinkligt
stående kors. Landets enda orden är hertig Peter
Fredrik Ludvigs hus- och förtjänstorden, stiftad
1838.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
