- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
565-566

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Okee-cho-bee ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

565 Oksanen–Oktavon 566

under resa från eller till riksdagen, åtnjuter han
enl. R. F. § 110 mom. 2, om man vet honom vara
i sådant ärende stadd, det skydd mot ofredande
med ord eller gärning, som konungens ämbetsmän
i eller för ämbetet åtnjuta enligt allmän lag,
(Strafn. kap. 10 §§ l, 2), ett skydd, som också
tillkommer riksdagens fullmäktige, revisorer,
sekreterare och kanslibetjänte som sådana. Dessutom
kan riksdagsman ej förvisas från riksdagsorten. För
sina gärningar eller yttranden som riksdagsman
kan han ställas under tilltal eller beröfvas sin
frihet endast genom formligt beslut af den kammare
han tillhör och om minst 5/e af de röstande instämt
däri (§ 110 mom. 1). För sina åtgöranden som icke
riksdagsman är riksdagsman ansvarig som andra. Dock
kan han ej på blott anklagelse fängslas, utom när han
gripes på bar gärning vid begående af grof missgärning
(sådan som är belagd med dödsstraff eller minst två
års straffarbete) eller när domaren efter anställd
rannsakning förordnar om hans häktande med anledning
af anklagelse för grof missgärning. Endast vid sådan
anklagelse kan han till domstol hämtas, när han ej på
dess kallelse inställt sig. - Äfven i andra monarkiska
länder åtnjuter statschefen okränkbarhet, och i alla
länder med fri författning har folkrepresentationen
liknande skydd som i Sverige. Ett sådant stadgades
först i England genom underhusets delvis ända
från medeltiden härstammande privilegier.
S. B.

Oksanen [å′k-], pseudonym för finske skriftställaren
A. E. Ahlqvist.

Okstinderne [-tinner-], fjällgrupp. Se Norge,
sp. 1377.

Oksö [å′ksö], Oxö, första klassens
kustfyr v. om inloppet till Kristiansand,
Norge, inbyggd i ett hvitt järntorn, har en
ljusstyrka af 300,000 normalljus. Ljusets
höjd öfver hafvet är 47 m., ljusvidden 19 min.
K. V. H.

Oktaeder (af grek. okto′, åtta, och he′dra,
yta). 1. Mat., en regelbunden mångplaning,
som begränsas af åtta liksidiga och lika stora
trianglar. Oktaedern har 12 kantlinjer och 6 hörn; i
hvarje hörn sammanstöta 4 trianglar. Om dess kantlinje
är a,
så är ytan 2[rot]3a², kubikinnehållet [rot]2a³/3. Gränsytorna
bilda med hvarandra en vinkel af 109° 28′ 16″. –
2. Miner., krist., en af åtta liksidiga trianglar
begränsad kristall, eller m. a. o. den enklast
tänkbara af pyramidytor bestående holoedriska
form af det reguljära systemet (se
Kristallografi). Denna form antages vanligtvis af
magnetit, spinell, guld, alun o. s. v.
1. I. F.) 2. A. Hng.

Oktaeteris (af grek. okto’, åtta,
och e’tos, år), vanligare kallad ennaeteris
(af grek. enne’a, nio), kronol., en inom den
äldre grekiska tidräkningen använd cykel,
hvarigenom månårets början återfördes till
sommarsolståndet. Cykeln bestod af 8 år om 354 dagar
samt därtill 3 skottmånader om 30 dagar, hvilka
insattes i det 3:e, 5:e och 8:e året. Cykeln kom
således att bestå af 2,922 dagar, d. v. s. i medeltal
365¼ dag för hvart och ett af åren i cykeln. Cykeln,
som stod i sammanhang med firandet af vissa urgamla
fester, anses ha blifvit införd af Kleostratos från
Tenedos, hvilken lefde någon tid efter Herodotos. Då
den emellertid mindre väl lämpade årsräkningen efter
månens lopp, sökte man förbättra den genom en
korrektion dels hvart 16:e år, dels hvart 160:e
år. Därigenom blef emellertid cykeln alltför
invecklad, och den utträngdes därför snart af Metons
cykel (jfr Kronologi, sp. 39).
(B-d.)

Oktai, mongolhärskare. Se Mongolerna, sp. 908.

Oktan, kem., ett kolväte af sammansättningen C8 H18
tillhörande paraffinerna (se d. o.).

Oktant (af lat. o’ctans, en åttondel), ett
vinkelmätningsinstrument, som är konstrueradt efter
samma principer som den oftare använda
sextanten (se d. o.), men hvars båge omfattar blott 1/8 af
cirkelns omkrets (= 45°) i st. f. 1/6 hos sextanten.
B-d.

Oktanten (lat. o’ctans], astron., en liten på södra
himmelshemisfären belägen stjärnbild, som omger
själfva den södra himmelspolen. Den innehåller
blott svagare stjärnor, af hvilka de ljusaste, β
och ν, äro af 4:e storleken. Den närmast sydpolen
belägna stjärnan, δ, är af 6:e storleken. Dess
afstånd från polen är ungefär ¾ bågminut.
B-d.

Oktanter, astron., kallas i månrörelsen de 4
lägen af månen i förhållande till jorden och solen,
som äro midt emellan nymånen och första och sista
kvarteren samt mellan fullmånen och första och sista
kvarteren. Den geocentriska longitudsskillnaden
mellan månen och solen uppgår alltså i
oktanterna till resp. 45°, 135°, 225° och 315°.
B-d.

Oktapla (af grek. oktaplus, åttafaldig), bibel,
som är tryckt på åtta språk, hvilka stå jämsides i
olika spalter.

Oktastylos (af grek. okto′, åtta, och stylos,
pelare), byggnad med åtta pelare på framsidan.

Oktav (it. ottava, af lat. octava, åttonde),
musikalisk intervall, omfattande 8 diatoniska toner,
t. ex. Cc (C D E F G A H c). Svängningsförhållandet
mellan C och c är = 1: 2. Till sin harmoniska
betydelse är oktaven endast ett upprepande af
unisonen i ett annat läge. Oktav kallas äfven
sammanfattningen af alla toner mellan de båda
(liknämnda) oktavtonerna. I denna mening indelas hela
klaviaturen i oktavområden, kallade subkontraoktaven
(C2H2), kontraoktaven (C1H1,
stora l. grofva oktaven (CH), lilla l. ostrukna oktaven (ch),
ettstrukna oktaven (c¹–h¹),
tvåstrukna oktaven (c²–h²), trestrukna oktaven (c³–h³), fyrstrukna
oktaven
(c4h4) o. s. v. Tecknet 8:va..... öfver
noterna betyder, att de skola
utföras en oktav högre, än de äro skrifna; under
noterna betecknar det deras nedflyttning i närmast
lägre oktav. – Kort oktav kallas i en del äldre orglar
lägsta oktaven, smalare än de andra och så inrättad,
att ciss, diss, fiss och giss saknas och de skenbara
tangenterna för e, fiss och giss i stället ange c, d
och e. Kort oktav uppkom på den tid, då f var lägsta
använda ton och halftoner ej voro representerade
i lägsta oktaven (undantagandes B), samt bibehölls
senare för besparing af utrymme. – Oktav är äfven
namn på ett bokformat, som uppstår därigenom, att
tryckarket vikes i 8 blad (16 trycksidor). Jfr Format.
A. L.*

Oktavflöjt, Pickolaflöjt, mus. Se Flöjt.

Oktavkoppel, mus. Se Koppel 3.

Oktavon (sp. octavo), afkomling af hvit och
kvarteron.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:57:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbt/0309.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free