- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
559-560

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ohio ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Chauny till Janville (29 km.), samt, i sitt öfre lopp,
med Sambre-, Somme- och S:t Quentinkanalerna. –
2. Departement i norra Frankrike, uppkalladt
efter ofvannämnda flod, är sammansatt af delar af
Ile-de-France och Picardie samt har en areal af 5,887
kvkm. 411,028 inv. (1911). Dep. är i allmänhet jämnt
och bördigt, med vackra dalar och skogar, såsom de vid
Compiègne, Ermenonville, Chantilly och Hallate, alla
i s. Endast i n. är marken mera kuperad. Hufvudfloden
är Oise, i hvilken dep:s flesta vattendrag utmynna;
norra delen tillhör Sommes, sydöstra Marnes
flodområde. Af hela arealen äro 4/5 odlingsbar mark,
1/6 skog och 1/20 betesmark. Säd skördas utöfver
den egna förbrukningen. Frukt, grönsaker och mjölk
föras till Paris. Mycket cider tillverkas. Industrien
sysselsätter mer än 1/3 af befolkningen och omfattar
hufvudsakligen tillverkning af järnarbeten, porslin,
fajans, glas, väfnader af ylle och bomull, spetsar
(i Chantilly) samt haute-lisse- och gobelängväfnader
(i Beauvais). Dep. är indeladt i 4 arrondissemang:
Beauvais, Clermont, Compiègne och Senlis. Hufvudstad
är Beauvais.
1 o. 2. (J. F. N.)

Oisianska sägnerna. Se Iriska litteraturen, sp. 847.

Oisin, Oisian. Se Ossian.

Oite (nygr. Iti), berg. Se Oeta.

Oitozpasset. Se Karpaterna, sp. 1147.

Oji. Se Odji.

Ojibway [åudʃi’bωei], indianstam. Se Chippeways och
Hiawatha.

Ojo caliente [åchåkalie’nte], badort i
mexikanska staten Zacatecas, s. ö. om staden
Zacatecas. Omkr. 8,000 inv. Varma källor.

Ojos del Guadiana [å’chås del gωadia’na]. Se
Guadiana, sp. 513.

’O?un Musa, arab. Se Moses källor.

Ojäfvige män, jur. Se God man.

Ok, bär- eller dragtyg. Bäroket för människor består
af ett efter axlar och hals formadt trästycke,
hvari bördan hänges. Dragok används hufvudsakligen
för oxar. Vanligast i Sverige är halsok, en medelst
"horntömmar" vid hornen fäst, på halsen hvilande
träbom, vid hvilken dragstång eller skaklar angöras;
brukas mest för par med en för båda dragarna
gemensam bom. Enbetsok äro vanligen nackok, som
med horntömmarna äro fästa strax bakom hornen. I
andra länder brukas pannok, som hvilar på pannan
omedelbart nedanför hornen. Med alla dessa ok
utöfvas dragningen med hufvudet, hvilket utdömts
från fysiologisk och djurskyddsvänlig synpunkt under
framhållande af selens företräde, hvilket dock den
praktiska erfarenheten icke afgjordt bekräftat. För
hästar användes förr bukok, som fäst vid selen och
liggande under dragarens buk tjänade till anspänning
af den lågt sittande dragstången på vissa årder- och
plogmodeller; brukas numera föga.
H. J. Dft.

Ok., vid latinska djurnamn förkortning för Lorenz
Oken
(se d. o.).

Oka [åkā], Okka, en äldre turkisk viktsenhet, som
ännu är bruklig på Balkanhalfön och enligt lag var =
400 dirhem (se d. o.), men har beräknats något olika
i skilda trakter, mestadels = ung. 1,28 kg. I Turkiet
är oka numera likbetydande med kilogram.

Oka [akā], biflod till Volga (fr. h.), upprinner
i södra delen af guv. Orel på en höjd af 257
m., flyter i nordlig och östlig riktning genom
guv. Orel, Tula, Kaluga, Moskva, Rjazan, Tambov,
Vladimir och Nizjnij-Novgorod samt förenar sig
vid staden Nizjnij-Novgorod med Volga. Floden
är omkr. 1,500 km. lång, har i sitt mellersta
lopp 200–500 m. bredd och 3–6 m. djup. Den blir
segelbar vid Orel (omkr. 1,420 km. från mynningen)
samt är för flodfarten en af de viktigaste floderna
i Ryssland. De största bifloderna äro: fr. v. Ugra,
Moskva och Kljasma, fr. h. Susja, Upa, Pronja, Moksja
(med Zna) och Tesja. (J. F. N.)

Okajama. Se Okayama.

Okanda. 1. Ett af namnen på floden Ogove. –
2. Folkslag. Se Franska Kongo, sp. 1192.

Ó-Kanizsa [å’kaniʃa]. Se Kanizsa.

Okapi, zool. Se Giraffdjur.

Okavango, flod i Afrika. Se Kubango.

Okayama (Okajama), hufvudstad i ett japanskt
län (ken) med samma namn, i sydvästra delen af ön
Hondo, nära floden Ashagivas utlopp i hafsviken
Seto utsi. 93,421 inv. (19G8). Berömdt för sitt
stora palats, en gång säte för en daimiofamilj.
(J. F. N.)

Okba, fältherre. Se Marokko, sp. 1032.

Okbenen, anat. Se Hufvudskål, sp. 1223.

Okbågen, anat. Se Hufvudskål, sp. 1223.

Okeanos (grek. Ὠκεανός, lat. Oceanus) var enligt
den hos forntidens greker från uräldsta tider
gängse föreställningen en hela jorden och hafvet
kringflytande världsström, hvilken, cirkelformigt
sluten inom sig själf, framströmmade lugnt och
majestätiskt utan att blanda sina böljor med hafvets,
ehuru såväl detta som alla floder och källor från
O. hade sitt ursprung. Ur O:s böljor tänktes solen,
månen och stjärnorna uppstiga för att åter sänka sig
i dem. Redan Herodotos opponerar sig

illustration placeholder
Okeanos med tre oceanider (Asia, Europa och

Libya). Bronsrelief från antiken. (British museum.)


likväl mot föreställningen om O. som en världsström,
förklarande detta vara en dikt af Homeros eller
ännu äldre skalder, och från Aristoteles’ tid
gäller O. alldeles bestämdt som själfva det stora
världshafvet till skillnad från Medelhafvet. –
I likhet med andra naturmakter räknades O. som ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:57:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbt/0306.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free