Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oedicnemus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
517
Oesterreichische gesellschaft fur
meteorologie-Oetzthal
518
tingen, började med att måla religiösa bilder,
öf-vergick till landskapsmåleri, utförde motiv
från Nord-Tyskland och från Norge, dit han gjorde
upprepade studieresor. Han är representerad i
na-tionalgallerierna i London och Berlin, i museet i
Hamburg, Leipzig m. fl. l-2. G-g N.
Oesterreichische gesellschaft fur meteorologie
[öster-]. Se Meteorologiska sällskap.
Oestridae [est-], zool. Se Styngflugor.
Oestrus [est-], zool. Se Styngflugor.
Oeta [eta; grek. Oite, nygrek, utt. iti], bergskedja i
Grekland, sträcker sig från Pindos mot ö till Maliska
viken, där det bildar passet vid Thermopylai. På
högsta toppen af berget, nu kalladt Katavothra, 2,158
m., skall Herakles enligt några sagor ha bestigit
bålet. (J- F. N.)
Oetinger [ö’t-], Friedrich Christoph, tysk teolog
och filosof, f. 1702, d. 1782 som prelat i Murrhardt
i Württemberg, var påverkad af Male-branche, Böhme,
Kabbala och Swedenborg och utvecklade en fantastisk
spekulation i mystisk och teosofisk riktning. Hans
själfbiografi utgafs af Ham-hager 1845, och hans
samlade skrifter (5 bd predikningar, 6 bd af
teosofiskt innehåll) utgåfvos af Ehmann 1852-64
(flera uppl.). Se Auberlen, "Die theosophie 0:s"
(2:a uppl. 1859). S-e.
Gettingen [ö’tt-], ett 1896 mediatiseradt fursten-döme
i den forna schwabiska kretsen, med omkr. 850 kvkm.,
tillhör nu dels bajerska reg.-omr. Schwaben
och Mittelfranken, dels wiirttembergska
Jagstkretsen. Hufvudstaden 0. ligger i bajerska
reg.-omr. Schwaben, vid Wörnitz och järnvägen mellan
Augsburg och Niirnberg. 2,906 inv. (1910). Staden
är residens för furstarna af Oettingen-Spiel-berg.
(J. F. N.)
Gettingen [ö’tt-], Alexander von, baltisk evangelisk
teolog, f. 1827 på riddargodset Wissust nära
Dorpat, d. 1905, blef 1854 privatdocent och 1856
professor i systematisk teologi vid universitetet i
Dorpat. 0., till sin dogmatiska ståndpunkt utprägladt
konfessionell, var en man med ovanligt mångsidiga
vetenskapliga, praktiska och äfven estetiska
intressen samt outtömlig verksamhetslust. På det
kyrkliga lifvets utveckling i Livland utöfvade
han därför stort inflytande. Mest bekant har han
dock blifvit genom arbetet Die moralstatistik und
die christliche sittenlehre (2 bd, 1868-73; 3:e
uppl. 1882 med titeln Die moralstatistik in ihrer
bedeutung jur eine socialethik). Det här gjorda
försöket att med hjälp af den moderna statistikens
metoder skapa en empirisk grundval för en kristlig
"socialetik" måste visserligen i mycket anses som
förfeladt, men har dock åt teologien gett många
impulser och åt 0. förvärfvat en aktad plats jämväl
i den statistiska vetenskapens historia. Bland 0:s
öfriga skrifter må nämnas System der christ-lichen
sittenlehre (1874), Vorlesungen iiber Goethes Faust
(1880), Theorie und praxis des heiratens (1892)
samt Lutherische dogmatik (3 dlr, 1897- 1902). Jfr
R. Seeberg, "A. von 0., ein baltischer theologe"
(i "Aus religion und geschichte", II, 1909). _
E-Bg.
Gettingen [örtt-], A. J. v., musikteoretiker och
fysiker. Se ö 11 i n ge n.
Oettingen-Wallerstein [ö’tt-], Ludwig, furste af
O.-W., bajersk statsman, f. 1791, d. 1870 i Luzern,
tillhörde en gammal furstesläkt, efter-
trädde 1802 sin fader och blef, sedan hans dittills
suveräna lilla furstendöme 1806 mediatiserats, 1809
ärftlig bajersk ofverhofmästare. På landtdagarna 1819
och 1821 nagelfor han i riksrådens kammare frimodigt
byråkratiens brister. Han förlorade därför 1823 sina
värdigheter, hvartill bidrog, att han s. å. gift
sig med sin träd-gårdsinspektors dotter (han afstod
då det forna furstendömet åt en yngre broder),
men han återfick dem vid Ludvig I:s uppstigande
på tronen (1825). 0. blef 1831 inrikesminister och
ministerpresident, afskedades 1838 efter en tvist med
finansministern och gick då öfver till oppositionen
samt råkade 1840 i konflikt med sin efterträdare
Abel, hvaraf följde en duell. På landtdagen 1845-46
angrep 0. skoningslöst regeringens kledkala system. I
nov. 1847 bildade han den s. k. "Lola-ministären",
men afskedades 12 mars 1848. Först 1862 drog han sig,
djupt skuldsatt, alldeles från det politiska lifvet.
Oettinger [ö’tt-], Ludwig, tysk matematiker,
f. 1797, d. 1869, blef professor i matematik vid
universitetet i Freiburg 1836. Bland hans arbeten må
nämnas Differential- und differenzenrechnung (1831),
Forschungen im gebiet der höheren analysis (1831)
och Die wahrscheinlichkeitsrechnung (1852).
Oettinger [ö’tt-], E du ar d Maria, tysk
skriftställare, f. 18^8 i Breslau af judiska
föräldrar, d. 1872, öfvergick till katolicismen och
utgaf från 1829 i Berlin, Munchen, Hamburg, Leipzig
och Dresden åtskilliga satiriska skämttidningar,
som ådrogo honom censurstraö och utvisningar. Han
var en litterär masstillverkare med esprit och sinne
för det nyfikenhetsretande. Till hans mest kända
alster höra diktsamlingen Buch der liebe (1832;
5:e uppl. 1859), romanen Der ring des Nostradamus
(1838; 4:e uppl. 1872; "Nostradami ring", 1843,
3:e uppl. 1879), Geschichte des däni-schen hof
s etc. (1857-59; "Danska hofvet" etc., 1857-60)
samt de förtjänstfulla arbetena Biblio-graphie
biographique (1850; 2:a uppl. 1854) och Moniteur
des dates. Biographisch-genealogisch-historisches
weltregister (6 bd, 1866-68; fortsatt af H. Schramm,
1873-82).
Oetzthal [ö’ts-], ryktbar alpdal i Tyrolen, jämte
Zillerthal den största sidodalen till Inn. Dalen
öppnar sig 12 km. s. ö. om Imst, på högra sidan
af Inndalen, sträcker sig omkr. 65 km. mot s. och
genomströmmas af Oetz 1. Oetzthaler Ache, som utgör
aflopp för en mängd från Oetzthaleralperna i dalens
bakgrund nedskjutande glaciärer. I sin nedre del är
dalen bred, med bördig dalbotten, där utmärkt lin
samt säd odlas; i sin mellersta del är den flerstädes
sammanträngd till vilda klyftor, och dess öfre del
utgrenar sig högt in i snö-regionen i ett vidsträckt
område af glaciärer. Vid de två hufvudgrenarna ligga
byarna Fend 1. Vent (1,893 m. ö. h.) och Gurgl (1,905
m. ö. h.), den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
