Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oberfränkisch ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
407
Obi-Objekt
408
ifrågavarande afseende ur återfallssynpunkt beaktas
på liknande sätt som inhemska.
Äfven en dylik väsentlig skärpning af
återfalls-straffen för svårare fall erbjuder dock
icke något fullt effektivt skydd mot de höggradigt
farlige förbrytarna. Därför erfordras därutöfver
åtminstone en bestämmelse, att domstol i fråga om
förbrytare, som kunna anses synnerligen farliga,
skall kunna bemyndiga fångvårdsmyndigheten att
före frigif-ningen hos domstolen göra hemställan om
veder-börandes ytterligare kvarhållande i anstalten,
när den finner samhällets säkerhet det fordra, hvarvid
ett dylikt beslut borde meddelas under största möjliga
garantier till skydd för den medborgerliga friheten
^exempelvis underställas landets högsta domstol och
endast af se vissa år åt gången).
Ett helt annat ändamål afses med de obestämda
straffdomar, som i en del nordamerikanska
unions-stater införts i samband med inrättandet af
ett nytt fängelsesystem, det s. k. reformfängelset
(reforma-tory). Detta system af ser att med
bibehållande af anstaltbehandlingens karaktär
af straff likväl åt straffet, särskildt för
yngre förbrytares del, ge ett mera uppfostrande
innehåll. Och därvid har man funnit detta syfte bäst
främjas bl. a. därigenom, att strafftiden göres inom
vissa gränser obestämd, detta dels emedan en dylik,
verkligt uppfostrande behandling oftast erfordrar
längre tidrymd, än det enligt vanliga regler ådömda
straffet möjliggör, dels ock emedan man förmenat,
att strafftidens obestämdhet är egnad att egga
brottslingen till allvarliga ansträngningar
för förbättringssyftets uppnående. Maximum för
denna straff behandlings tidsmängd sammanfaller
i många stater med maximum i det ifrågavarande
brottets strafflatitud (se Lat i-tudsystem), i
andra stater fastställes detta särskildt i lagen
eller genom beslut af domstolen. De önskemål,
som man genom denna anordning afser att uppnå,
kunna emellertid i hufvudsak tillgodoses äfven utan
obestämda straffdomar genom ådömande af ett till
tidslängden bestämdt straff inom en tillräckligt
hög strafflatitud under samtidigt utnyttjande
af institutet villkorlig frigifning. Obestämda
straffdomar af denna typ ha icke heller (frånsedt de
fall, då straffet i fråga om minderåriga brottslingar
h. o. h. ersattes af uppfostringsåtgärder) vunnit
något insteg i de europeiska strafflagstiftningarna. I
vissa länder, t. ex. England, har man visserligen
upptagit tanken att äfven i de fall, då blotta
uppfostringsåtgärder icke kunna anses tillräckliga
samt verkligt straff anses böra komma till användning
i fråga om yngre förbrytare, dock söka ge åt detta
straff ett öfvervägande uppfostrande innehåll
samt förlägga dess verkställighet till särskilda
därför inrättade straffanstalter (det engelska
s. k. Borstalsystemet, så benämndt efter den
första anstalten af detta slag). Men man har dock
därvid nöjt sig med att föreskrifva användning af
bestämda, ehuru längre strafftider än de vanliga,
hvarmed förbundits befogenhet till med-gifvande af
villkorlig frigifning före strafftidens slut. Jfr
Minderåriga brottslingar och Vaneförbrytare.’
N. S-g.
Obi, ögrupp bland Molukkerna, hörande till
nederländska residentskapet Temate, 2,769 kvkm.,
består af Stora Obi 1. Obi-ra (2,464 kvkm.) och 10
små öar, alla med riklig skogväxt (i syn-
nerhet muskotnötträd), men osunda och blott tidvis
bebodda af fiskare och pirater. J-
F. N.
Obiat. Se O b bi a.
ObFdos [-dåj]. 1. Stad i portugisiska distriktet
Leiria (Estremadura), 7 km. s. ö. om flodmynningen
Ria d’0. 4,034 inv. (1900). Fruktodling. -
2. Stad i brasilianska staten Para,
vid Amason-floden. Omkr. 3,000 inv.
1-2. J. F. N.
0’biit, lat. Se o b.
Obiöne Gärtn., bot., växtsläkte af
fam. Cheno-podiacece, med en art i södra Sverige,
O. pedun-culata (Halimus pedunculatus), som är en
på hafs-stränder växande, låg, gråmjölig ört med
omvändt äggrunda blad och till ax samlade hufvudlika
blomknippen. Växten är mångbyggare. Frukten
är långskaftad, tvåhornad af de sammanvuxna
skärmbladen. O. föres ofta som undersläkte till
Atriplex (se Ghenopodiaceae). G. L-m.
Obi-ra. Se Obi.
Obituarium, mlat. (af lat. o’Utus, hädangång, död),
förteckning på aflidna; själamässbok.
Obiviken. Se O b.
obj., språkv., förkortning för objekt.
Obj. Se O b.
Obje’kt (af lat. objefctum, något, som är motsatt
ett annat), föremål. 1. Filos., den verklighet,
som af medvetandet fattas som något annat än
detta själft. Motsatsen är jaget 1. subjektet
(se d. o.). Enligt hvardagsuppfattningen tar
man för gifvet, att objekten (tingen) ega en
själfständig verklighet, oberoende af huruvida de
af oss uppfattas eller icke. Filosofien upptäckte
dock tidigt, att de egenskaper, som vi tillägga
tingen, åtminstone till en del bero på vårt
uppfattningssätt. Världen är sådan den måste vara
i följd af beskaffenheten hos de ögon, med hvilka
den ses. Om man utsträcker detta åskådningssätt ej
blott till det hos objekten, som fattas med våra
sinnen, utan ock till det med förståndet fattade,
kommer man att tvifla på tingens själfständiga
verklighet och kan föras till den åsikt, som kallas
idealism och ej erkänner någon annan själfständig
verklighet än medvetandet, subjektet. Objekten
äro då blott dettas förnimmelser. Konsekvent har
denna åsikt utvecklats af Boström, som formulerar
den i grundsatsen: "att vara är att förnimmas",
och därför gör gällande, att objektet intet annat
är än subjektets innehåll. Att det af oss fattas
som något annat, något vårt medvetande motsatt,
beror då på ändligheten hos oss. Denna gör, att
det hos oss finnas ännu outvecklade bestämningar,
något potentiellt, som måste te sig som det aktuella
medvetandet motsatt, ehuru det till sitt väsen och för
ett absolut medvetande ej är det. - Enligt realismen
däremot tillmätes objekten lika mycken verklighet som
subjektet. I kritisk form har denna åsikt utvecklats
af Kant, som till grund för vår uppfattning af
verkligheten antar af vårt medvetande oberoende "ting
i sig". Om dessa lär han, att vi alls intet annat
kunna veta, än att de äro, alls icke huru. Hans nutida
efterföljare fästa uppmärksamheten vid orimligheten
af att tala om något, om hvars beskaffenhet man alls
intet vet, och framhålla, att vi om "tinget i sig"
ha en medelbar kunskap. Våra sinnens uppfattningar
äro visserligen blott fenomen, men fenomenet måste
vara fenomen af något verkligt. Att bladet är grönt,
betyder: bladet har en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
