Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nääs ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anordningen kommit i bruk. Från hufvudröret 20 till
bromsledningen utgår nödbromsröret 9, och upptill
på detta är nödbromsventilen fäst. Den består af
ventilhuset 8, och ventilen 7 är förbunden med en
vinkelhäfarm 6, vid hvars längre arm draglinan 4 är
fäst medelst länken 5. Två spiralfjädrar (ej synliga
å fig.) hålla ventilen såväl stängd som öppen, då
den en gång öppnats. Draglinan sträcker sig i ett rör
längs hela vagnen och genomgår i hvarje vagnafdelning
eller på vissa ställen i sidogången en liten, vid
taket fäst låda 1. Genom en häfanordning 3 i denna
står ventilen i förbindelse med nödbromshandtaget 2,
och drages detta nedåt, öppnas nödbromsventilen. För
att efter utförd nödbromsning hastigt kunna utröna,
från hvilken ventil bromsningen skett, finnes i
skåpet omkring ventilen upptaget ett litet hål,
innanför hvilket synes en hvit skifva, då ventilen är
stängd, men däremot en röd, då ventilen öppnats. På
grund af att nödbromshandtagen i sitt öfre läge
genom plombering äro förenade med tillhörande låda,
anger därjämte en brusten plombering, med hvilket
handtag nödbromsningen utförts. Se E. B. Höjer,
"Lokomotivlära" (1912), och E. Nothin, "Vagnlära"
(s. å.).
E. Hjr.
Nöddop har af gammalt inom kristna kyrkan getts åt
barn, hvilkas svaga tillstånd icke medgett deras
förande till kyrka eller präst för erhållande
af dop i vanlig ordning. Den reformerta kyrkan
lägger, på grund af sin uppfattning utaf dopet som
mera ett yttre "tecken" än ett verkligt nådemedel,
ingen vikt vid nöddops förrättande, medan åter den
lutherska kyrkan - utan att någonsin lära, att barn,
som utan eget förvållande gå miste om dopet, därför
bli osaliga - alltid varit mån om att meddela dopet åt
de små. Enligt vår svenska kyrkas ordning kan hvilken
konfirmerad, gudfruktig person som helst (man eller
kvinna) förrätta nöddop, och därvid skall rent och
obemängdt vatten användas till trefaldigt begjutande
af barnets hufvud, hvarvid brukas orden: "Jag döper
dig N. N. till Faderns och Sonens och den helige Andes
namn"; sedan läses Fader vår och Välsignelsen. Dopet
skall sedan, om barnet blir vid lif, af prästen
på i kyrkohandboken föreskrifvet sätt bekräftas,
sedan han förvissat sig om, att det tillgått på
vederbörligt sätt. I annat fall måste dopet förnyas.
J. T. B.
Nödfallsadress är en anvisning, hvarigenom en person,
nödfallsadressaten, anmodas att vidtaga viss åtgärd,
i händelse denna ej vidtages af den i första hand
anvisade. Bestämmelser angående nödfallsadress
finnas i växellagen och anmodas genom en å växel
tecknad nödfallsadress adressaten att godkänna eller
betala växeln, därest godkännande eller betalning icke
enligt växeln erhålles af den däri omedelbart angifne
trassaten (eller domiciliaten). Dylik adress kan ges
af trassent och endossent samt, vid domicilierade
växlar, af acceptant. Den kan vara ställd till
såväl trassat som annan person. Bestämd form för
nödfallsadress finnes ej föreskrifven. Vanligen
tecknas under eller bredvid trassatens namn:
"i nödfall hos N. (nödfallsadressatens namn) för
N." (adressantens namn eller begynnelsebokstäfverna
därtill), dock saknas ofta angifvandet af adressantens
namn. Verkan af en å en växel förefintlig nödfallsadress
är den, att återgångstalan ej omedelbart
kan anställas för uteblifvet eller osäkert godkännande
eller på grund af bristande betalning. Dessförinnan
måste godkännande eller betalning äskas samt, i
händelse af vägran, protest upptagas jämväl hos
nödfallsadressaten. Detta gäller likväl, endast
för så vidt nödfallsadressen är ställd till någon å
betalningsorten eller i det fall, då vid domicilierade
växlar uppvisning till godkännande är föreskrifven,
till någon å uppvisningsorten. Ang. betydelsen och
verkan i öfrigt af nödfallsadress se Intervention.
B. H. D.
Nödfallsbro, krigsv. Se Fältbro.
Nödfallsbäddning, krigsv. Se Bäddning 1.
Nödfoder. Se Fodermedel.
Nödfoderämnen. Se Fodermedel.
Nödfotsteg. Se Nödhandtag.
Nödhamn. Se Hamn, sp. 1273.
Nödhandtag, järnvägstekn., å de svenska person-,
post- och resgodsvagnar, som gå mellan Sverige
och Tyskland (liksom å de tyska vagnarna) under
sidofönstren uppsatta handtag. Midt under dessa
finnas nödfotsteg, fästa omedelbart under vagnskorgens
underkant. Dessa handtag och fotsteg ha till ändamål
att vid fara göra det möjligt för de resande att
snabbt och jämförelsevis lätt genom fönstren komma
ut ur vagnen. Se E. Nothin, "Vagnlära" (1912).
E. Hjr.
Nödhjälpskassan i Stockholm, enskild
välgörenhetsinrättning, grundlagd 1760 af präster
och borgare i Maria församling i Stockholm. Jämlikt
det 1765 stadfästa reglementet, som ännu i
hufvudsak är gällande, förvaltas kassan utan
redovisningsskyldighet af 12 förtroendemän.
Afgår någon ur denna direktion, välja de kvarstående
en efterträdare. Genom klok och nitisk omvårdnad,
rika gåfvor och små omkostnader har kassan lyckats
samla betydande fonder, 1,108,830 kr. (1912). Kassans
uppgift är att dels understödja nödlidande, dels af
särskilda testamentsfonder utdela pensioner åt änkor
och barn.
Kbg.
Nödig kostnad. Se Nyttig kostnad.
Nödinge, socken i Älfsborgs län, Ale härad. 3,388
har. 2,395 inv. (1912). Annex till Starrkärr,
Göteborgs stift, Domprosteriets norra kontrakt.
Nödlidande, ekon. och jur., säges en fordran eller ett
fordringsbevis (särskildt räntekupong till obligation)
vara, när till följd af gäldenärens insolvens
betalning vid förfallotiden icke kunnat utfås. Jämväl
inteckningar, till hvilkas gäldande den intecknade
egendomen visat sig otillräcklig, benämnas nödlidande.
C. G. Bj.
Nödmast, en af tillgängliga rundhult
uppbyggd provisorisk mast, som
användes i st. f. en förlorad mast.
C. K. S.
Nödmynt (ty. nothmünze), mynt eller myntliknande
plåtar med åsatt högre värde än metallvärdet, som
vid brist på kurant mynt utges för att sedermera
inlösas med verkligt mynt. I Sverige är namnet fäst
företrädesvis vid de under Karl XII:s tid utgifna
mynttecknen (se d. o.).
Nödrigg, sjöv., kallas med ett gemensamt namn den
tackling m. m., hvarmed ett fartyg förses efter att
under storm eller af annan anledning ha förlorat sina
master, stänger o. d.
R. N.*
Nödroder, en inrättning, som användes i stället
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
