Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Näsa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
349
Nässelkål-Nässjukdomar
350
eller silfverglänsande fläckar på ryggen, till
ljusaste gröngult med guldglans öfver hela kroppen. De
förekomma med hufvudet nedåt hängande på väggar och
plank, mera sällan i nässelsnåren. G. A-z.
Nässelkål, bot. Se Urtica.
Nässelsilke, bot., namn på Cuscuta europæa.
Nässelutslag, med. Se Nässelfeber.
Næsset. Se Hirshals.
Næssets batteri. Se Dröbaksund, sp. 949.
Nässja, socken i Östergötlands län, Dals härad. 926
har. 256 inv. (1912). Annex till Örberga, Linköpings
stift, Dals kontrakt.
Nässjukdomar, med. Sjukliga förändringar i näsan leda
i första hand till rubbningar dels af den normala
andningen genom näsan, dels af luktför-mågan. I
förra fallet tvingas man att tillfälligt eller
beständigt andas genom munnen, hvilket medför en hel
del olägenheter, då den inandade luften ej hinner
uppvärmas eller förses med tillräcklig fuktighet
eller befrias från skadliga beståndsdelar i fast form,
under hvilka förhållanden densamma verkar retande på
underliggande andningsorgans slemhinna och framkallar
katarrala tillstånd i denna. I senare fallet
försvåras, ja upphäfves luktförmågan (anosmi). Äfven
på tal- och sångrösten kunna nässjukdomar inverka
skadligt, i det de ej blott försvaga stämman, utan
äfven ge den en främmande, nasal klang (rhinolalia
clausa). öron- och ögonsjukdomar äro vidare en mycket
vanlig, direkt följd af sjukliga tillstånd i näsan. Ej
sällan framkalla sådana smärtförnimmelser i kinderna,
i näsrot- och panntrakten samt i hufvudets hjäss- och
nackregioner. Somliga nässjukdomar äro förenade med
temperaturstegring och rubbningar af allmänbefinnandet
samt åtföljas ej sällan af olust för andligt arbete
och af minnesslöhet (aprosexia nasalis). Hvarje
patologiskt tillstånd i näsan medför rubbningar i den
normala sekretafsöndringen, i det denna dels ökas,
dels förändras på det sätt, att den blir mer eller
mindre varig och icke sällan illaluktande.
Då man talar om nässjukdomarnas symtom, bör man
erinra sig, att dessa framträda mycket olika hos olika
individer, då somliga personer äro ytterst känsliga
för hvarje rubbning i detta organs funktion, medan
andra utan minsta olägenhet kunna fördraga betydande
sådana. För ett dibarn t. ex. blir en vanlig snufva
synnerligen betänklig, då den kan hindra barnet
att andas under diandet, yrkes-sångare, talare
t. ex. kunna af samma sjukdom hindras i utöfvandet
af sitt yrke.
Till de vanligaste nässjukdomarna hör i första hand
den enkla s n u f v a n, som i kroniskt tillstånd
ofta kan betraktas som en yrkessjukdom, då många
personer genom sin sysselsättning tvingas att
inandas en luft, som af en eller annan anledning
verkar till den grad retande på slemhinnan, att
denna med tiden blir höggradigt förtjockad. En
försummad eller ofta upprepad akut snufva, anatomiska
difformiteter i näsans byggnad, patologiska tillstånd
(t. ex. sårnader, nybildningar, varbildning i
bihålorna m. m.) bidraga till framkallande af
den enkla kroniska snufvan. Vid denna blir näsans
slemhinna förr eller senare här och där till den grad
förtjockad, att den nasala andningen försvåras eller
omintetgöras. En annan form af kronisk snufva leder
återigen till förtunning af slemhinnan
med underliggande väfnader, medan sekretet
samtidigt intorkar och bildar större, ofta mycket
illaluktande ja stinkande krustor, s. k. stinknäsa
(ozcena]; då luktnervernas ändceller samtidigt äro
förstörda, förnimmer den sjuke själf dess bättre
ej denna stank. I akut stadium kan en snufva
genom svettdrifvande medel i en eller annan form
till sitt förlopp förkortas, i kroniskt kunna
olägenheterna af densamma endast genom ingrepp af
specialkunnig läkare haf vas; stinknäsan däremot
är obotlig, men genom ytterst noggrann rengöring,
genom t. ex. nässköljning (se N as d u se h), kunna
obehagen från densamma neutraliseras. En vanlig
snufva åtföljer ofta de akuta infektionssjukdomarna
(mässling, scharlakansfeber, vattenkoppor m. fl.);
vid de kroniska, tuberkulos och syfilis, träffar man
likaledes för dessa karakteristiska förändringar
i näsan. - En rätt vanlig tuberkulos näsaffektion
är lupus, som förekommer såväl på näsans hud som
å dess slemhinna; vid syfilis uppstå ibland stora
förstörelser i näsans inre. - Om näsblödningar se
d. o. - Nervösa personer klaga ofta öfver anfall af
svåra nysningar med samtidig nästäppa och af-söndring
af ett ymnigt, något segt sekret, nervös snufva; af
sådan ha vi flera slag, t. ex. hö-snufva, höstsnufva,
ros- och stallfeber m. fl.; dessa anfall äro därjämte
förenade med hufvudvärk, rodnad och ansvällning
af ögats bindehinnor samt allmänt illamående. Då
orsaken till den nervösa snufvan är att söka såväl
uti näsan som i en viss beskaffenhet hos individens
hela nervsystem, äro utsikterna att bota en dylik
i allmänhet mycket små. - Sjukliga processer, som
drabba själfva luktnerverna, yttra sig i nedsatt
eller upphäfd luktförmåga (hyposmi, anosmi), stegrad
sådan (hy-perosmi) samt i egendomliga, främmande
luktförnimmelser (parosomi). En synnerligen viktig
roll spela sjukliga förändringar i slemhinnan uti
näsans bihålor; afsöndras då ett mer eller mindre
varigt sekret, benämner man vanligen denna sjukdom
empyem i resp. öfverkäk-, pann-, silbens- eller
kilbenshålan. Ett sådant är, i synnerhet i akut
stadium, vanligen förenadt med ibland mycket häftiga
smärtförnimmelser i trakten af den insjuknade hålan,
resp. hålorna, men äfven i andra delar af hufvudet,
hvarför vid hvarje fall af "hufvudvärk" näsans bihålor
måste noga undersökas, för att detta symtom skall få
sin riktiga förklaring. Därjämte förekommer ökad,
ej sällan illaluktande sekret-afsöndring från ena
eller - vid de mera sällsynta dubbelsidiga empyemen
- båda näskaviteterna: slutligen kan denna sjukdom
vara förenad med alla de symtom, som känneteckna en
vanlig snufva. Då ett empyem i näsans bihålor i sin
akuta form ofta förväxlas med en enkel snufva, egnas
vanligen ingen uppmärksamhet däråt; empyemet blir
också lätt kroniskt, då dess upphäfvande förutsätter
lång, vanligen kirurgisk, behandling af fackbildad
läkare. En del akuta infektionssjukdomar, framför
allt den epidemiska influensan, en vanlig snufva
samt tandsjukdomar - i öfverkäken - leda till dylika
empyem. - Svulstbildningar förekomma ej sällan i
näsan; de vanligaste äro de s. k. s l e m-polyperna,
som ofta uppträda i stort antal och då förorsaka
fullständig nästäppa; bland elakartade svulster
träffas kräfta och s a r k o m. E. St-g. Ang. det
hit hänvisade begreppet a d e n o i d a
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
