Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nådendal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
309
Nåludden-Näbb
310
miska observatoriet och fysiska institutionen i
Göttingen (4,080 m.). Som mottagningsapparat använde
de en i en lång ståltråd upphängd, af en
erforderliga medlen till själfva ledningens byggande
kunde då ej beredas. Gauss-Webers nåltelegraf
förbättrades betydligt af Gauss’ lärjunge
Fig. 1.
Fig. 2.
Webers anordning för telegrafering: fig.
l mottagniiigsapparat, fig. ’2 afsändiiingsapparat.
trådspole omgifven magnetstaf (fig. 1), 121
cm. lång, 7,5 cm. bred och 1,5 cm. tjock. För
teckenaf-sändningen användes först ett galvaniskt
element och en strömvändare, sedan en induktionsrulle
och en kraftig magnet (fig. 2). Då induktionsrullen,
som var försedd med handtag, hastigt höjdes eller
sänktes, uppstodo starka strömmar af kort varak-
Fig. 3. Wheatstoiies och Cookes iiåltelegraf.
tighet. Professor G. Svanberg i Uppsala anskaffade
1835 de för detta system behöfliga apparaterna,
i afsikt att anordna telegrafförbindelse mellan
observatorierna i Stockholm och Uppsala, men de
Steinheil, som dock gjorde sig ännu mer förtjänt om
telegrafiens utveckling genom upptäckten (1837),
att jorden kan användas som återledning, så att
endast en ledningstråd be-höfves. I England utfördes
de första telegraflinjerna på längre sträckor. Där
konstruerade Cooke och Wheatstone 1837 en nåltelegraf
med fyra nålar och fem ledningstrådar. Dock
öfvergick man äfven där snart till att använda
en nål och en ledningstråd. Fig. 3 visar en af
Wheatstone och Cooke konstruerad nåltelegraf med
en nål. Till nåltelegraferna hör slutligen den
af lord Kelvin för underhafstelegraferingen
konstruerade spegel-galvanometern.
D- S-t.
Nåludden, udde på Kaplandet. Se A g u l h a s.
Nålzeolit. Se Natrolit (där genom tryckfel står K å
l z e o l i t).
Närunga, socken i Älfsborgs län, Gäsene härad. 4,215
har. 565 inv. (1912). N. bildar med Skogsbygden,
Ljur, Ornunga, Kvinnestad och Asklanda ett pastorat
i Skara stift, Kullings kontrakt.
Nås. 1. Tingslag i Kopparbergs län, ingår i Nås och
Malungs domsaga samt Västerdals fögderi och omfattar
socknarna Nås, Järna, Säfsnäs och Floda. 2,280
kvkm. 14,748 inv. (1912). – 2. Socken i Kopparbergs
län, Nås tingslag. 52,608 har. 2,642 inv. (1912),
häri ej inbegripna 51 personer, som höra till
N. församling, men Säfsnäs kommun. N. utgör ett
pastorat i Västerås stift, Västerdals kontrakt. Se
Folkdräkt, pl. II.
Nås och Malungs domsaga, i Kopparbergs län, bildad
vid 1902 års början genom delning af Västerdalarnas
domsaga, omfattar de två tingslagen Nås och Malung
samt sammanfaller med Västerdals fögderi. 6,949
kvkm. 27,822 inv. (1912).
Nåstrand, nord. myt. Se Nastrand.
Nåt. Se Bordläggning, skpsb.
Nåtarö (Nåttarö), bergig och skogbevuxen ö i
Stockholms yttre skärgård utanför Mysingsfjärden,
s. v. om Utön. Byn N., 1/4 mtl, ligger på öns nordvästra
sida. Ön, hvars areal är 682 har, tillhör Utö socken,
Stockholms län.
Näbb Hat. rostrum), zool., benämning på hufvu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
