Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nådendal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
305
Nädhammar-Nål
306
bestämmande inträdde, då bödeln förkortade
hans lidanden, genom att döda honom med en dolk
o. s. v. eller genom kväfning; det var i synnerhet vid
rådbråkning, som nådestöten kom till användning. Sedan
har ordet fått en nästan motsatt betydelse och
begagnas för att beteckna det sista ordet, den sista
handlingen, som fulländar en människas störtande.
Nådhammar, herresäte i Vårdinge socken, Stockholms
län, utgör med Skarberga 2 m ti, tax. till 135,000
ki. Det bebyggdes på 1870-talet af den blinde
H. A. Lidholm (se denne) med en ståtlig hufvudbyggnad
af sten, i renässansstil, och från honom härrör
ock den vackra parken. Hufvud-byggnaden upplåts af
Lidholm 1898 för en tid af 50 år till Sophiahemmet
i Stockholm som ett hvilo-och konvalescenthem,
men då efter Lidholms död hans arfvingar ville,
att Sophiahemmet skulle köpa hela egendomen,
afstod det 1907 från sin rätt och flyttade hemmet
(Nådhammarhemmet) till Djursholm och 1913 till
hufvudbyggnaden på Bre-vik på Lidingön. N:s
nuv. egare ar filos, doktor Sv. Carlsson.
Wbg.
Nådigt afsked. Se N å d 3.
Nådar, en särskild form för pensionering af änkor
samt omyndiga och oförsörjda barn efter ecklesiastika
ämbets- och tjänstemän, består däri, att änka och
barn under det eller de år, som närmast följa efter
tjänsteårets utgång, ega att uppbära inkomsterna
af den befattning, som den aflidne innehaft,
mot skyldighet att bekosta tjänstens skötande
genom vikarie. Privilegierna tillförsäkra endast
ett nådar, privilegieåret, men efter ansökan kan
K. M:t på grund af särskilda omständigheter bevilja
ytterligare nådar, extra nådar. Dessa extra nådar
skola emellertid upphöra, då prästerskapets änke-
och pupillkassa (se d. o.) kan utdela pensioner
med hela det beräknade beloppet. Inkomsterna
af nådåret kunna ej tillgripas för den dödes
gäld. Till de ecklesiastika ämbets- och tjänstemän,
hvilkas efterlefvande voro tillförsäkrade nåd-år, ha
räknats alla de, som ansetts stå under prästerskapets
privilegier, således ej endast präster, utan äfven
"läsemästare" och "skolbetjänte" m. fl. Numera har
emellertid nådårsrätten för elementar-lärares änkor
och barn upphört, sedan med bidrag af statsverket
en "Lärarnas vid elementarläroverken änke- och
pupillkassa" upprättats. K. H. B.*
Nådårsbesparing. Se Avancemangsbesparing.
Nåid, lapsk trollkarl. Se Mytologi, sp. 177.
Nål, smalt och spetsigt redskap, oftast af metall, men
äfven af trä, horn, ben, elfenben, afsedt för olika
ändamål, företrädesvis till, medelst tråd, hopfogande
eller utsirning af tygstycken (t. ex. synål,
stramaljnål), till vissa andra arbeten (virknål,
strumpsticka, radernål m. m.), till sammanhållande af
föremål (t. ex. knapp-, säkerhets-, hår- och hattnål),
till prydnad (kråsnål).
1. Tekn. Som material för synålar användes nu så
godt som uteslutande ståltråd. Denna, som levereras
från tråddragerierna i ringar, upphasplas först
på en större trumma med omkr. l,5 m. diam., och
den därvid bildade större ringen afskäres på två
midt emot hvarandra liggande ställen, så att två
omkr. 2,5 m. långa trådknippen erhållas. Dessa
afskäras ytterligare is. k. skaft, dubbelt så långa
som nålarna. Skaften rätas på så sätt, att de
hopläggas i buntar om 4,000-6,000 st., ett par
stålringar skjutas öfver dem, buntarna glödgas
lindrigt i muffel och rullas mellan två planhyflade
gjutjärns- eller stålskifvor med parallella
rännformiga uttagningar för ringarna. Därpå följer
spetsningen af skaftens båda ändar, hvilket sker på
snabbgående små slipstenar. Arbetet utfördes förr för
hand, då en skicklig arbetare kunde spetsa intill
15,000 skaft, d. v. s. 30,000 nålar pr dag. Numera
göres det oftast med maskin. En arbetare kan sköta
4 ä 5 dylika maskiner, som hvar och en kan spetsa
10,000 skaft, d. v. s. 20,000 nålar pr timme. De
spetsade skaften blankslipas på midten i en annan
maskin, hvarpå tillplattningen och fåran vid nålens
öga utstansas i ett prägelverk. En arbetare kan för
hand prägla omkr. 30,000 skaft, en maskin af en sort,
hvaraf en arbetare kan sköta 4, omkr. 40,000 skaft
pr dag. Därpå utstickes "ögat" i en särskild liten
maskin, vid präglingen uppkomna grader och fenor
afstrykas med fil, skaften afbrytas på midten,
och brottytorna afjämnas. Nålarna uppvärmas till
rödvärme i muffel, härdas i rofolja och anlöpas efter
härdningen i kokande trän till gul eller violett
anlöpningsfärg. Därpå följa skurning och polering
af nålarna. Ett stort antal, 200,000 eller mera,
inpackas med fin, skarp sand eller smärgel och olja
i påsar eller paket af grof linneduk, som, flera åt
gången, rullas och pressas under en belastad skifva
under omkr. 16 timmar. Förfarandet upprepas under
användning af allt finare slipmaterial, slutligen
crocus eller tennaska 8 ä 10 ggr, tills nålarna bli
fullständigt polerade, då de tvättas med såpvatten
och torkas med sågspån. Efter poleringen sorteras
nålarna, hvarvid brutna, krokiga eller på annat sätt
felaktiga borttagas. Då nålarnas hufvud äro lättast
utsatta för att brytas, blåanlöper man numera ofta
nålarna omkring "ögat". Detta utföres efter poleringen
i en särskild operation. Efteråt afslipas nålarna,
så att anlöpningsfärgen återstår endast inne i ögat
och i fåran vid detsamma. För att borttaga möjligen
kvarvarande fenor eller skarpa kanter kring ögat,
hvilka skulle kunna skära af tråden, utbrotschas
vidare ofta nålsögat med en särskild liten brotsch
(se d. o.). Som sista operation tillkomma bryning
och efterpolering, som utföras med finaste smärgel på
en läderskifva. Synålar voro redan under medeltiden
föremål för yrkesmässig tillverkning i Tyskland,
och under slutet af 1500-talet öfverflyttades genom
niirnbergska arbetare fabrikationen till England,
där den uppblomstrade, särskildt i White-chapel. I
Tyskland äro nu Aachen och Iserlohn medelpunkter
för tillverkningen. - Virknål är ett i ett handtag
fastsatt stift, som i sin något af-trubbade ända
är försedt med en hulling, med hvars tillhjälp
lösa maskor slingas. - H å r n å-1 a r, afsedda
för hårets sammanhållande, göras af mjuk järntråd,
som i särskilda maskiner omböjas och numera ofta
klubbformigt uppstukas i ändarna eller korrugeras,
d. v. s. få vågig form. - Säkerhetsnål är en
för betryggadt hopfästande af dräktdelar eller
kirurgiska bindor o. d. afsedd, omböjd, af stål- eller
mässingstråd tillverkad nål, som via böjningsändan
är tillklämd eller vriden rundt några hvarf, så att
den fjädrar kraftigt. I andra ändan är en hylsa med
inskärning, hvari-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
