Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyström ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
293
Nysört-Niitzkunst
294
Nysört, bot., namn på Achillea ptarmica.
Nytaarsgave [-års-]. Se S a u ö n.
Ny tid, daglig aftontidning i Göteborg, uppsattes 1892
och vardt daglig i okt. 1899. Dess prenumerationspris
på posten är 7 kr. Upplagan är 20,000 ex. Redaktör
är sedan 1898 A. K. Lindblad. Tidningen är organ för
socialdemokratiska partiet i västra Sverige.
Ny tidning för idrott. Se Tidning för idrott.
NytomFsm, filos. Se C ön ti, A., Duns S c o-t u s
och T o m i s t e r.
Nyt tidsskrift for abnormvaesenet, o m f a t-tende
aandssvage-, blinde-ogvanföre-sagen i Norden,
började enligt beslut på 4:e nordiska mötet för
abnormsaken att utges fr. o. m. 1899. Den fyllde
det tomrum, som uppstått genom upphörande af
"Nordisk tidsskrift for blinde-, döv-stumme- og
idiotskolen" (se d. o.), men omfattade ej som denna
döfstumväsendet, då detta fått sitt särskilda organ i
’Nordisk tidskrift för döfstum-skolan" (se d. o.). Den
utges med fackredaktörer från alla de nordiska
länderna och med Köpenhamn som utgifningsort i 10
häften årligen. Huf-vudredaktörer ha varit V. Haderup
1899-1902 och Fr. Thomassen, sedan 1903. Den åtnjuter
statsunderstöd från Sverige, Danmark och Norge. G- Å.
Nyttighetsmpräl. Se Utilitarism.
Nyttighetsmönster. Se Mönsterskydd.
Nyttig kostnad, jur., det belopp, som innehaf-varen
af en fastighet eller en lös sak nedlagt på densamma
till förhöjande af dess (salu)värde, utan att dock
utgiften kunnat anses nödvändig för fastighetens,
resp. sakens bevarande eller begagnande. Då
innehafvaren på grund af annan persons bättre rätt
måste afträda fastigheten, resp. utlämna saken
till denne andre, eger han få den nyttiga kostnaden
ersatt, för så vidt han varit i god tro (se God tro)
och alltså kunnat förmena sig som egare befogad
att göra ifrågavarande utgift. Ersättningen torde
emellertid, på sätt redan i romersk rätt fastslagits,
böra begränsas till den värdeökning, som genom den
nedlagda kostnaden vunnits. I motsats till nyttig
kostnad uppställas begreppen nödig kostnad och
öfverflödig kostnad: det förra afseende utgifter,
som varit rättsligen eller faktiskt oundgängliga
(t. ex. lagfartskostnader i fråga om fast egendom,
utgifter för föda åt lefvande djur); det senare
åter utgifter, som varit hvarken nödiga eller
nyttiga. Ersättning för nödig kostnad - med afdrag
för den vinst, föremålet lämnat sin inne-hafvare -
kan tillkomma innehafvare äfven utan god tro; däremot
stadgar lagen i intet fall skyldighet att godtgöra
öfverflödig kostnad. Se vidare Lagberedningens
"Förslag till jordabalk", III, s. 246 ff. (1909).
C.G.Bj.
Nyttjanderätt är enligt juridisk terminologi
rättigheten att begagna annan person tillhörig sak
(i romersk rätt usus), stundom med befogenhet att
därjämte tillgodogöra sig däraf fallande afkastning
(i rom. rätt ususfructus). Då med rättigheten tankes
förenad en förpliktelse att återställa saken till
dess egare i oskadadt skick, kunna egentligen blott
sådana kroppsliga ting, som vid begagnandet icke
förbrukas, utgöra föremål för nyttjanderätt. - I en
mera oegentlig bemärkelse talar man dock äfven om
nyttjanderätt, då någon af annan har mottagit
kroppsliga ting endast med skyldighet att
redovisa därför med en mängd af lika storhet och
godhet. Vidare säges någon ha nyttjanderätt till
s. k. okroppsliga ting, patent, fordran etc., blott
att han af sådan rättighet eger att för någon tid
tillgodonjuta den afkastning, som eljest tillkommer
rättighetens innehafvare. Nyttjanderätt uppstår
på alla de olika sätt, på hvilka rättigheter i
allmänhet tillkomma, men beror vanligen på aftal,
hvarvid rättsförhållandet i allmänhet bestämmes af
kontrahenternas öfverenskommelse, men ock, såsom då
föremålet utgör fast egendom, kan vara underkastad
s. k. absoluta regler, som ej af talsvis kunna sättas
ur kraft (jfr L e g o a f t a l, Lån). A. W.
Nytt juridiskt arkiv, juridisk tidskrift, som
fr. o. m. 1874 utkommer på P. A. Norstedt & söners
förlag i Stockholm under redaktion 1874-1910 af
G. B. A. Holm (se denne) och, efter dennes död
sist nämnda år, af H. Westring (se denne) och
S. Skarstedt. Tidskriften utkommer fr. o. m. 1876 i
två afdelningar: I) för lagskipning, med 12 hftn, och
II) för lagstiftning m. m., med 4 hftn årligen. Afd. I
lämnar uppgift ang. alla af Högsta domstolen meddelade
domar och utslag, hvarvid utförligare referat ges af
sådana mål, som kunna anses vara af något juridiskt
värde, medan däremot beträffande de öfriga införas
endast kortare notiser, närmast afsedda för domaren
och de i målet intresserade. Afd. II innehåller
redogörelse för nya lagar med utdrag af förarbeten,
öfversikt af de vid riksdagen behandlade lagfrågorna
samt uppsatser i juridiska ämnen.
Nytt Lördags-Magasin. SeLördags-Maga-si n.
Nytt och gammalt, tidning. Se Lunds veckoblad.
Nytyska Skolan, mus., en något sväfvande
grupp-benämning, hvarunder man plägar sammanfatta
R. Wagner och Liszt samt de af dem mera starkt
påverkade tyske (och österrikiske) tonsättarna i nyare
tid, såsom Raff, R. Strauss, Bruckner, P. Corne-lius,
Schillings, Humperdinck, Mahler m. fl.
Niitzel. Hieronymus, Sveriges förste kop-parstickare,
tecknar sig själf Glauchensis och var väl bördig från
staden Glauchau i Sachsen. Hans tidigaste verksamhet
tillhör Ntirnberg, där han 1584-85 utförde ett par
porträtt. Han kom sedan i markgrefven Johan Georgs
af Brandenburg tjänst och graverade 1587-90 tre
olika bilder af denne. 1593 graverade han i Sverige
ett större blad öfver Johan III:s likprocess med
en utsikt af Stockholms slotts inre borggård samt
en bild af konungens lik (aftryckt i Peringskiölds
"Monu-menta uplandica"). Att döma af tillegnan å
detta var det hertig Karl, som tagit konstnären
i sin tjänst. N. utförde sedan flera andra blad,
bland hvilka de förnämsta äro hertigens porträtt
(1596) och Tegels Arbor genealogica (1598),
det senare sammansatt af flera ark och siradt
med porträtt. För det senare uppbar N. underhåll å
slottet i Nyköping. Då hans namn ej vidare förekommer
vare sig i den svenska eller tyska konsten, torde
vara antagligt, att han afled i Sverige kort efter
sistnämnda år. Hans arbeten äro mycket medelmåttiga
och ha uteslutande kulturhistoriskt intresse.
-rn.*
Nutzkunst [ny’tskonst], ty., konst, afsedd
att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
