- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
263-264

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyon ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

263

Nypon-Nyrén

264

(se d. o.) samt Hypatia, den senare af Prok-1 o s
(se d. o.) och An. B o e t h i u s (se d. o.). S-e.

Nypon, bot., kallas skenfrukten hos Rosa-arterna
("nyponbuskar"). Nyponets väggar bildas af den
köttiga, vid mognaden röda, urnelika blomaxeln,
i hvars botten och på hvars insida de egentliga
frukterna - små borsthåriga, stenhårda nötter -
äro fästa. Nyponens köttiga väggar torkas, sedan
frukterna (vanligen kallade "fröna") bortrensats, och
användas till den i hushållen bekanta "nyponsoppan",
som får sin syrliga smak af de i frukter vanliga
organiska syrorna (äppelsyra m. fl.). Därjämte
finnas flyktig olja och garfämne i nyponen, som
fordom voro officinella under namnet fructus et
semina Cynosbaii samt nyttjades i hvarjehanda
sjukdomar inom tarmkanalen och urinvägarna. De
största nyponen erhållas af Rosa pomifera och
R. rugosa (från nordöstra Asien), som därför odlas.
O. T. S. (G. L-m.)

Nypreussiska befästningsskolan [-pröjs-]. Se
Befästningskonst, sp. 1199.

Nypritz. Se Nipertz,

Nyprovensalska skolan. Se Provensalska språket och
litteraturen.

Nypythagorersm 1. Neopythagoreism (af grek. ne’os,
ny), en filosofisk skola under de första årh. e. Kr.,
utmärktes af försök att pånyttföda den pythagoreiska
talspekulationen genom upptagande af en del
platonska begrepp. Representanter för denna riktning
voro Ciceros vän P. Nigidius Figulus, Sotion,
Apollonios från Tyana och Nikomachos från Gerasa.
S-e.

Nyquist, L. P. Se Gagner 1.

Nýrádr, isl. Se Nyråd.

Nynationalism. Se Rationalism.

Nyrén, Karl, ekonom, vitter författare,
f. 30 aug. 1726 å Skränge, Gammalkils socken,
Östergötland, d. 25 jan. 1789, student i Lund 1749,
biträdde Lidbeck vid anläggandet af Lunds botaniska
trädgård 1753 och kallades 1755 af J. Alströmer
till Alingsås samt erhöll under dennes vistelse
vid riksdagen befattning som vice direktör öfver
Alingsås stad och manufakturverk. 1757 blef
han filos. magister i Lund och var till 1761 åter
anställd i Alingsås. 1762 tillträdde han lektoratet
i ekonomi och naturalhistoria i Linköping. Där
möttes hans försök till trädplanteringar af
mycken ovilja, och 1765 indrogo ständerna den nyss
bildade befattningen och förordnade N. till lektor i
grekiska, af hvilken befattning han dock först 1768
kom i fullt åtnjutande. 1766 blef han prästvigd, var
1769 prästeståndets notarie och utnämndes 1770 till
kyrkoherde i Kuddby. Han blef 1771 kontraktsprost
och 1783 teol. doktor i Königsberg. - N. var en
flitig författare på flera områden. Hans mest
kända arbeten äro Mappa geographica Scele-stinae
eller stora Skälms-landets geographiska beskrifning
(1786), en tämligen platt och förfärligt tröttsam
satir, utan ringaste humor och delvis rätt rå, samt
den mycket roliga, ofta omtryckta bröllopsskriften
öfver P. Alströmer (1760), som skildrar de tyske
handtverksgesällernas lefnadssätt och oseder. Han
var äfven verksam som öfversättare (bl. a. af
Richardson) och utgaf därjämte några skrifter i
ekonomi, åtskilliga smärre tillfällighetsdikter
m. m. Ej mindre än 81 band handskrifter inköptes
efter honom af Liden och skänktes

till Linköpings stiftsbibliotek. Förmodligen ur
dessa hämtades hans Charaktersskildring
ar och minnen (1836).
-rn.*

Nyrén, Magnus, astronom, f. 21 febr. 1837 i Brunskog,
Värmland, blef student i Uppsala 1859, filos. kandidat
1867 och filos. doktor 1869. S. å. utnämndes han till
docent i astronomi vid Uppsala universitet. Redan
1868 hade han emellertid antagits som e. o. astronom
vid ryska centralobservatoriet i Pulkova, och
större delen af hans vetenskapliga verksamhet
blef förlagd till denna institution. Han blef
där 1871 adjunktastronom och 1873 äldre astronom
samt var 1890- 1908 vice direktör. 1888 hade han
utnämnts till verkligt statsråd. Vid sidan af sin
praktisk-astronomiska verksamhet, hvarvid N. skötte
flera af observatoriets yppersta precisionsinstrument
och utförde observationsarbeten, som blifvit af
fundamental betydelse för den samtida praktiska och
teoretiska astronomien, har han utöfvat framstående
författarverksamhet. Redan hans doktorsafhandling,
Försök till bestämning af precessionskonstanten
medelst ljussvaga stjärnor (i "Uppsala universitets
årsskrift" 1869; belönad med l:a priset vid 1869 års
promotion), behandlade ett område, bestämningen af
astronomiens fundamentalkonstanter, åt hvilket han
senare egnade ett flertal viktiga arbeten, tillhörande
samtidens yppersta i sitt slag. Bland dem må nämnas
Détermination du coëfficient constant de la précession
(1870), Bestimmung der nutation der erdachse (s. å.),
Das aequinoctium fur 1865 (1876), L’aberration des
étoiles fixes (1883) och Sur les déterminations de
la constante de l’aberration, exécutées à Poulkova
(1896). N. var vidare den förste, som med hög grad
af sannolikhet ådagalade, att rotationsaxelns läge
inom jordkroppen är föränderligt. Detta fenomen
påvisades nämligen af honom redan i hans arbete
Die polhöhe von Pulkowa (1873), och dess existens
bekräftade han sedermera, delvis äfven före andra
forskare, genom flera andra omfattande arbeten öfver
variationerna i polhöjden. Bland N:s många öfriga
arbeten, som till största delen, liksom de redan
anförda, tillhöra den praktiska astronomiens område,
må framhållas Bestimmung der längendif-ferenz zwischen
den sternwarten Stockholm und Helsingfors (tills. med
V. Fuss, 1871), Unter-suchung der Repsoldschen
theilung des Pulkowaer vertikalkreises (1885),
Ergebnisse der 1899-1903 in Odessa beobachteten
durchgänge der funda-mentalsterne (1906) samt Über
die von Emanuel Swedenborg aufgestellte cosmogonie
(i "Viertel-jahrsschrift der Astronomischen
gesellschaft", 1879). De flesta af ofvan anförda
arbeten äro intagna i ryska vet. akad:s eller
Pulkovaobservatoriets publikationer. Äfven i
facktidskrifterna har N. offentliggjort ett flertal
afhandlingar och uppsatser. Han har dessutom redigerat
13 volymer af Pul-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:57:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbt/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free