Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyliberala partiet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Brassolinæ, 6. Acraeinæ, 7. Heliconiinæ och 8.
Nymphalinæ. Af dessa beskrifvas 3 under Gräsfjärilar
(se d. o.), 4, 7 och 8 under ofvan
uppgifna namn. - Till Danainerna höra stora,
brokigt färgade fjärilar från de varmare länderna,
företrädesvis på östra halfklotet. En art,
Danais chrysippus (se planschen till Mimicry,
fig. 13), förekommer dock äfven i sydligaste
Europa. Jämte de hufvudsakligen i Afrika
utbredda Acraeinerna samt de sydamerikanska
Ithomiinerna och Heliconiinerna räknas Danainerna till
de fjärilar, som äro ”immuna”, d. v. s. till följd
af vidrig smak och lukt skys af insektätande djur,
och därför i sin brokiga färgteckning härmas af
andra fjärilar, som blott genom en sådan ”förklädnad”
kunna undandraga sig förföljelse (jfr
Heliconiinæ). Till Brassolinæ höra stora
sydamerikanska arter med den för dagfjärilar sällsporda
vanan att flyga endast i gryningen och skymningen,
men under dagen sitta dolda på mörka och
skuggiga ställen. - Af ofvannämnda underfamiljer
äro blott 3 och 8 företrädda i Sverige af
tillsammans 48 arter, till hvilka räknas flertalet af
våra större och vanligare dagfjärilar.
G. A–z.
Nymphalinæ, zool., underfamilj af dagfjärilfamiljen
Nymphalidæ, skild från den andra i Sverige
förekommande underfamiljen, Satyrinæ (se
Gräsfjärilar), därigenom, att framvingarnas nerver
ej visa någon blåslik uppsvällning vid roten. -
Larverna äro hos alla svenska arter utrustade med
rader af tornar på ryggsidan, och puppornas bakkropp
är på öfre sidan försedd med knölar. .- I vårt
land finnas af denna underfamilj följande släkten:
Limenitis, Vanessa, Argynnis (se
Pärlemorfjärilar) och Melitæa (se Nätfjärilar)
med tillsammans 28 svenska arter. - Bland hithörande
utomeuropeiska fjärilar har det i Indien och på de
malajiska öarna vanliga släktet Kallima (se planschen
till Mimicry, fig. 4) blifvit mycket omtaladt
som ett slående exempel på hämning af ett genom sin
egen beskaffenhet skyddadt föremål. Arterna af detta
släkte äro på öfversidan praktfullt färgade, den mest
kända, Kallima paralecta, i mörkblått med ett rödgult
eller blåhvitt band. Men då fjärilen med hopslagna
vingar hvilar på en kvist, har den i såväl form som
färg en förvillande likhet med ett vissnadt blad,
hvarvid bakvingens svanslika utskott föreställer
bladskaftet, en därifrån till närheten af framvingens
spets gående mörk strimma motsvarar bladets midtnerv,
och därifrån i spetsiga vinklar utgående sidostrimmor
ge intrycket af binerver. Bottenfärgen är ytterst
växlande inom den färgskala, som utmärker olika
stadier af förvissning, och små mörka fläckar
och skuggningar återge förvånande naturtroget
de små svamparter, som lefva på vissna blad.
G. A-z.
Nymphenburg, kungligt lustslott i Bajern, numera
införlifvadt med München, byggdt 1663 och senare
utvidgadt och förskönadt med parkanläggningar. Nära
detsamma ligger en 1758 anlagd porslinsfabrik. Det
fördrag, som skall ha ingåtts på slottet N 22 maj
1741 och i hvilket Frankrike och Bajern skola ha
beslutit en delning af österrikiska staten, anses af
nyare historieskrifvare vara uppdiktadt af kejsar Karl
VII:s fiender (se därom Heigel, "Der österreichische
erbfolgestreit", 1877).
Däremot är det visst, att kurfursten af Bajern 28
maj 1741 i N. ingick ett förbundsfördrag med Spanien,
hvarigenom han sökte vinna en del af Österrikes tyska
länder, Spanien däremot skulle få dess italienska
besittningar. Jfr G. A. Schröter, "Der Nymphenburger
vertrag" (1911). (J. F. N.)
Nymphi, Nifio, Nif, stad ö. om Smyrna (omkr. 3,000
inv.), på sluttningen af Nif dag (i forntiden kalladt
Olympos), med ruiner af en bysantinsk kejsarborg;
äfven turkiska härskare ha residerat på den sköna
platsen. I arkeologiskt hänseende är N. berömdt för
"Sesostrisrelieferna", som äro inhuggna på väggarna af
en bergsklyfta en timmes väg från staden. I själfva
verket äro relieferna bilder af hettitiska konungar,
som under andra årtusendet f. Kr. eröfrade Mindre
Asien. Man har funnit dylika bilder äfven i Frygien.
J- C.
Nymphidius Sabinus, en pretorianprefekt under kejsar
Nero, som utgaf sig vara son af Caligula. Han försökte
göra sig till kejsare efter Neros död, medan Galba
marscherade mot Rom, men blef dödad af pretorianerna.
Nymphon, zool. Se Hafsspindlar.
Nymphula, zool. Se Hydrocampinæ.
Nymünde. Se Dünamünde.
Nymåne. Se Fas 2.
Nymässing, metall. Se Mässing, sp. 288.
Nymö, socken i Kristianstads län, Villands
härad. 1,064 har. 477 inv. (1912). Annex till
Fjälkinge, Lunds stift, Villands kontrakt.
Nymölle, gård i Skåne, vid Skraboåns
utlopp ö. om Kristianstad, befästes af
svenskarna våren 1678, men efter krigets
slut lämnades försvarsverken att förfalla.
L. W:son M.
Nynederländska. Se Nederländska språket.
Nynäs, friherreskap, som 22 april 1610 förlänades
åt Abraham Leijonhufvud samt omfattade det forna
Flemingska stamgodset Nynäs inom Nousis socken i
Masku härad med dess underlydande hemman. Efter
Leijonhufvuds död, 1618, hemföll länet till kronan
samt gafs därefter l febr. 1619 åt rikskansleren
friherre Axel Oxenstierna till förbättring af hans
friherreskap Kimito. G. F.*
Nynäs. 1. Herresäte i Ösmo socken, Stockholms län,
på halfön mellan den långsträckta Nynäsviken och
hafvet. 14 13/24 mtl, egovidd 3,674 har, hvaraf 790
har åker, tax.-v. 606,200 kr. å jordbruksfastighet
samt 5,900 kr. å annan fastighet. N. egdes och
beboddes på 1430- och 1440-talen af riksrådet och
riddaren Gotskalk Bengtsson (Ulf l. Panter), och
äfven hans sonson Arendt Bengtsson skref sig till
N. (1459). Under 1500- och 1600-talen tillhörde
det medlemmar af släkterna Bielke, Oxenstierna och
Rosenstierna, under 1700- och 1800-talen medlemmar af
släkterna Törnflycht, Wrede-Sparre, Wrangel, Armfelt
och Adlercreutz. Efter frih. K. G. Adlercreutz’ död
(1883) köptes N. 1892 af professor Hj. Sjögren,
som tagit initiativet till åstadkommandet af
den villastad och uthamn till Stockholm, som i
samband med Nynäsjärnvägens anläggning uppstått
vid Nynäshamn (se d. o.). Manbyggnaden, uppförd af
exc. grefve K. J. Adlercreutz, är ett tvåvånings
stenhus i italiensk stil, omgifvet af vacker park
och välskött trädgård. - 2. Gods i Bälinge socken,
Södermanlands län,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
