Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ny-Grekland ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
213
Nyhebreiska språket och litteraturen - Nyika
214
rande omkr. 350 har åker och äng och omkr. 15,000
har skogsmark, tax. till 913,700 kr. På 1600-talet
fanns där en liten hytta, Abäckshyttan, som 1686
egdes af sju bergsmän. Den i grannskapet belägna,
före 1689 anlagda N. bergsmanssmedja med två hammare
och tyskhärdar var grundad på tackjärnstillverkningen
vid nämnda hytta. Efter att förut ha haft skilda
egare förenades de i början af 1800-talet under
gemensam egare, öfvergingo 1855 till N:s och
Fredshammars bruks a.-b., 1866 till firmorna Godenius
& Co. och N. M. Höglund och 1875 till N:s järnverks
a.-b., som 1898 omkonstruerades till Nyhammars
bruks a.-b. (nuv. aktiekapital 800,000 kr.), den
nuv. egaren, som äfven eger hälften i Smedjebackens
valsverk. Utvidgningen af verken har försiggått
hufvudsakligen under de senare årtiondena, och
genom tillkomsten af Tillberga-Ängelsberg-Vansbro
järnväg (1907) har bruket fått mera direkta
kommunikationsförbindelser.
Nyhebreiska språket och litteraturen. Se Hebreiska
språket och litteraturen, sp. 166-167.
Nyhem. 1. Socken i Jämtlands län, Kefsunds, Brunflo
och Näs tingslag. 38,410 har. 793 Inv. (1912). Annex
till Eefsund, Härnösands stift, Jämtlands östra
kontrakt. - 2. Municipalsamhälle i Snöstorps socken,
Hallands län. Hälsovårdsstadgans bestämmelser
för stad tillämpas enl. k. br. 4 dec. 1908. 2,364
inv. (1912). Se vidare Halmstad, sp. 1162.
Nyholländska. Se Nederländska språket.
Nyholländska emun, zool. Se D rom se u s.
Nyholländska växter, trädg., en del växter,
härstammande från Australien och hufvudsakligen
tillhörande fam. Myrtacece, Epacridacece och
Pa-pilionacece. De odlas mest tillsammans
med sydafrikanska växter i kallhus eller
kapkaster (se Växthus) med torr luft.
C. G. D.
Nyholländsk mahogny, löt. SeEucalyptus, sp. 1022.
Nyholm, Arvid Fredrik, svensk-amerikansk artist, f. 12
juli 1866 i Stockholm, aflade mogenhetsexamen 1886,
studerade vid Tekniska högskolan och konstakademiens
skola 1886-89 samt i Paris för Colarossi och
Zorn. 1891 bosatte han sig i New York, där han
egnade sig åt porträtt- och landskapsmålning, men
1903 flyttade han till Chicago. Han har deltagit i
ett stort antal utställningar. The evening circle
belönades med l:a priset vid svensk-amerikanska
konstnärernas utställning i Chicago 1912. N. åtnjuter
högt anseende för liffulla, af en trogen naturton
utmärkta porträtt. Ett hans porträtt af John Ericsson
befinner sig i Nationalmuseet i Washington. Bland
andra porträtt må nämnas: senator A. B. Cummins (i
staten lowas historiska sällskaps samlingar), general
W. D. Whipple (för Förenta staternas militärakademi
i West point). I sina taflor behandlar han gärna
heminteriörer och har särskildt lyckats framställa
lampskenseffekter. Som akvarellist står han på gränsen
till impressionism i sina färgvarma och sommarljusa
trädgårdsmotiv. O. A. L-r.
Nyholm, Carthon Kristofer Valdemar, dansk jurist,
politiker, f. 30 juni 1829,
d. 14 maj 1912, blef juris kandidat 1853 och auditör
vid armén 1856, befordrades 1863 till assessor i
Köpenhamns kriminal- och polisdomstol, öfvergick 1876
till Landsoverretten och 1881 till Höjesteret samt
var 1907-09 dennas justitiarius. Eedan 1853 författade
han en skarp politisk flygskrift mot dåv. regeringen,
Helstatens separatister. Senare följde några juridiska
afh. om (d. v. s. mot) Dödsstraffen (1858), Den
offentlig e anklag e -myndigheds betydning (1862),
Lagens vidnepligt (1863) och en populär framställning
af Danmarks statsforfatning og statsförvaltning (1869;
4:e uppl. 1891-93). 1864 invaldes N. i folketinget,
där han lifligt deltog i 1865 års förhandlingar om en
grundlagsrevision (han röstade till sist för den nya
grundlagen), och de följande åren var medlem (delvis
ordf.) i flera af de viktigaste utskotten samt 1866
en bland stiftarna och senare en bland ledarna af
mellempartiet (se d. o.). N. undanträngdes 1872 af
en vänsterman och höll sig borta från politiken till
1883, då han som "liberal högerman" opponerade sig
mot ministären Estrup och därigenom gaf impulsen till
den liberala rörelsen i hufvudstaden. Vald blef han
dock först 1884 och föll igenom redan 1887, utan att
ha uträttat något. Efter den tiden tog N. del blott i
den politiska diskussionen genom några skickliga, men
anonyma afh. om Provisoriet (1886) och om Rigsrettens
om-dannelse (1890), hvari afgjordt frisinnade
grundsatser kommo till uttryck. Otvifvelaktigt är,
att han under de politiska kampåren tillhörde
Höjeste-rets frisinnade minoritet. I Finlands
stilling i det russiske kejserrige (1900;
öfv. till ry.) försvarade han med värme Finlands
oafhängighet. N. var både 1868-76 och ånyo 1892-98
led. af kommissionen ang. rättegångsreformen samt
1900- 04 af en liknande kommission ang. det militära
rättegångsförfarandet, hvars omdaning han redan 1870
tillstyrkt. N. idkade äfven historiska studier samt
författade Optegnelser om jamilien Nyholm (1897)
och De danske ridderordeners historie (1903).
E.Ebg.
Nyholm skans. Se Hundholmens skans.
Nyhuset, en tid namn på Axevall (se d. o.).
Nyhuus [-hus], H a a k o n, norsk biblioteksman,
lexikograf, f. 28 nov. 1866 i Trysil, tillbragte sin
barndom i Sverige, blef student 1885 i Kristiania,
arbetade 1890-97 vid åtskilliga amerikanska bibliotek,
hvarefter han sedan 1898 varit chef för det kommunala
Deichmanska biblioteket i Kristiania. Genom sin
genomgripande omorganisation af detta bibliotek och
sin bibliotektekniska reformverksamhet f. ö. har han
haft betydelsefullt inflytande på biblioteksväsendets
utveckling i Norge samt blifvit internationellt
namnkunnig som praktisk biblioteksman. N. har
medverkat vid organiserandet af Norges folkbibliotek
och var 1903-06 Kirkedepaj-tementets konsulent i
denna angelägenhet. 1907- 13 var han redaktör för
"Illustreret norsk konver-sationsleksikon" (6 bd).
K. V. H.
Nyhögtyska (betecknas nyhty.). Se Tyska språket.
Nyika, stäpp i östra Afrika, från Massaistäppan
i s. till floden Tana i n. Det är en platå, hvars
yta täckes af laterit och är bevuxen med gräs eller
buskar. Den har en fåtalig nomadiserande befolkning.
J* ^- ^-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
