Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ny Archangelsk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nära 98 proc. af folkmängden). 0,47 proc. voro kineser
och 0,45 proc. tyskar. De australiske urinfödingarnas
antal steg s. å. till 2,012.
Religion. All religionsutöfning är fri, och
1862 afskaffades alla statsbidrag till religiösa
ändamål. Det största religionssamfundet är engelska
högkyrkan, med 734,000 anhängare (1911). Den styres
af en ärkebiskop i Sydney, primas i Australien och
Tasmanien; han väljes af Australiens biskopar och
inviges af ärkebiskopen i Canterbury.
1911 funnos 6 biskopsstift. Den katolska kyrkan
hade (1911) 412,013 medlemmar; äfven denna har
en ärkebiskop i Sydney och är delad i 7 stift.
Af andra religionsbekännare äro de talrikaste
(1911) presbyterianerna (182,911) och
metodisterna (151,274). Antalet judar var (1911)
7,660 och buddister (1901) 10,950.
Undervisningsväsendet lyder under en medlem af
kabinettet; undervisningen är obligatorisk för barn
mellan 6 och 14 år; både den primära och sekundära
undervisningen är sedan 1906 afgiftsfri. Inalles
funnos 1910 3,257 statsskolor, däribland 5 high
schools; dessutom 774 enskilda skolor, af hvilka 394
voro katolska. I Sydney finnes ett statsuniversitet
(grundlagdt 1850), med hvilket äro förenade tre
teol. colleges och ett osekteriskt college för
kvinnor. Där finnes ock ett på flera linjer deladt
"technical college". Dessutom äro inrättade 3
förbättrings- och arbetsskolor och 6 anstalter för
döfstumma eller blinda.
Näringar. Jordbruket är den viktigaste näringen, i
första hand boskapsskötseln. Omkr. 25 proc. af hela
området utgöras af skog. 1911 voro 21,8 mill. har
land i enskild ego och 50,3 mill. har utarrenderad
statsjord. I de västra delarna bortarrenderas jorden
mest till betesmarker, medan den i de östra delarna
äfven utarrenderas till jordbruk, egna hem o. a. och
på villkor, som afse att förr eller senare låta
jorden öfvergå i arrendatorns ego. Den odlade jorden
var 1911 1,45 mill. har, till allra största delen
använda till sädesodling (hvete är hufvudsädet,
därnäst majs och potatis). Socker framställes af
sockerröret, som växer i staten; äfven vin och
sydfrukter, speciellt apelsiner o. a. frukt, äro
föremål för intensiv odling. Boskapsskötseln, som
i N. står högre än i de andra staterna, är dock af
större betydelse än jordbruket.
1912 funnos i staten nära 45 mill. får, 3,2
mill. nötkreatur, 690,000 hästar och 371,000 svin.
Ullproduktionen steg 1911 till 167,2
mill. kg. Bergsbruket är likaledes af största vikt.
Guld anträffas i alla delar af staten, ehuru nu i
mindre mängd än förr. Inalles har man i N. 1851–1912
funnit nära 504,000 kg. guld (59,5 mill. pd st.). –
Af silfver erhöll man 1911 54,970 kg. samt mycket
bly, koppar och tenn. Man beräknar värdet af all
t. o. m. 1911 bruten silfver- och silfverhaltig
blymalm till 54,8 mill. pd st., värdet af
koppar 1858–1911 till 11,2 och värdet af tenn, sedan
brytningen 1872 började, till nära 9 mill. pd st.
På stenkol är staten rikare än någon annan australisk
stat. 1911 funnos 135 stenkolsgrufvor med en
bruten kvantitet kol af 8,7 mill. ton (värde 3,2
mill. pd). Stenkolslagren ligga mellan
bergen och kusten under 29° till 36° s. br., de
mest betydande grufvorna i trakten af Newcastle.
Dessutom finnas järnmalmsfält och zinkmalm. Värdet
af alla 1911 producerade metaller var 9,76 mill. pd
st. och hade sedan 1901 ökats med nära 4 mill. pd. –
Industrien är icke så betydande. Viktigast är
förädlingen af jordbrukets och skogens produkter,
järn- och metallverken, hvarförutom andra
industrigrenar äro företrädda. 1911 funnos inalles
5,043 industriella verk med 108,777 arbetare. –
Handeln med det öfriga Australien och med utlandet
hade 1909 ett värde af 38 mill. pd i import och 41,8
mill. pd i export. 1911 steg handeln öfver hafvet
till 27,3 mill. pd i import och 32,2 mill. pd i
export. De viktigaste exportvarorna äro metaller,
stenkol, ull, smör, hvete, mjöl, trävaror, hudar
och läder, medan textilvaror, socker, maskiner
o. a. metallvaror, te, spannmål m. m. införas. N. har
den största handelsomsättningen bland de australiska
staterna. Äfven i fråga om sjöfart står staten
främst. Sydney är statsförbundets viktigaste
hamnstad. Andra viktiga sjöstäder äro Newcastle,
Grafton, Richmond River, Tweed River och Eden. Den
första järnvägen öppnades 1855. Nästan alla
järnbanorna, af 6,051 km. längd 1911, tillhöra staten.
Författning. N., den äldsta kolonien i Australien,
proklamerades 1788 af kapten Phillip till en
straffkoloni och omfattade till en början hela
östra hälften af kontinenten, till 135° ö. lgd. 1843
infördes en delvis vald lagstiftande församling. Ny
författning antogs 1855, som undergick vissa
förändringar 1902 i sammanhang med bildandet af
Australiska statsförbundet (se d. o.). – I spetsen för
förvaltningen står en af Englands konung, vanligen
på 5 år, utnämnd guvernör, som biträdes af en vice
guvernör samt ett kabinett på 9 led., konstitutionellt
ansvariga inför representationen. Denna, som kallas
parlament, utgöres af två kamrar, legislative council,
minst 21 led. (59 år 1912), utsedda af kronan för
lifstid, och legislative assembly, 90 led. valda i
enmansvalkretsar. Valrätt har hvarje man eller kvinna,
som fyllt 21 år, bott ett år i staten och tre månader
i valkretsen. Valperioden är 3 år. Medlemmarna af
legislative assembly få i ersättning 300 pd per år,
fria resor på statens järnvägar och fri post; ledaren
af oppositionen erhåller dessutom 250 pd. Talmannen
(speaker) åtnjuter 1,000 pd om året. Ledamöterna af
legislative council få intet arfvode, men ha fria
järnvägsresor. F. n. har arbetarpartiet absolut
majoritet i legislative assembly. – Staten är delad
i tre divisions: Eastern, Central och Western. I de
båda första råder full lokal själfstyrelse; men den
sistnämnda står under kontroll af en kommission
på 3 personer. Divisionerna äro underafdelade
i 190 boroughs och municipal districts samt i
134 shires. Hufvudstad är Sydney. – Statens
inkomster utgjorde 1911–12 15,78 mill. pd, hvaraf 1,9
mill. voro direkt skatt, 1,7 mill. jordarrenden,
9 mill. afkastning af järnvägar o. a. produktiva
anläggningar, hamnafgifter m. m. Utgifterna s. å. voro
15,3 mill. pd. Statsskulden uppgick 30 juni 1912
till 100,05 mill. pd, hvaraf 85 proc. utgetts för
allmänna arbeten.
Litt.: Lang, "Historical and statistical account
of N." (2 bd, 1872), Griffin, "N., her commerce and
resources" (1888), Coghlan, "The wealth and progress
of N." (Sydney, årligen sedan 1887), Edgeworth
David. "N., historical, physiographical
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
