Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nya Guinea ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i äldsta tider en del af Australiens kontinent och
skildes därifrån före kritperioden, men hängde äfven
efter den samman med Nya Zeeland och blef först i
tertiärtiden egen ö. Geologiskt består den af tre
formationer; längst i n. v. träffas arkeiska berg; där
ligger öns högsta topp, Mont Panié (1,642 m.). En stor
mängd vattenfall störtar här mot n. ö.; endast floden
Diahot, som strömmar i öns längdriktning, har ett
lugnt lopp. Den sydvästra delen upptas af mesozoiska
sedimentberg (trias, jura, krita); i dem finnas flera
stenkolsbäcken (t. ex. vid Numéa). Slutligen består
den sydöstra delen af ön af eruptiva berg af okänd
ålder, hvaribland serpentin utbreder sig öfver 6,000
kvkm. Det näst högsta berget på ön, Mont Humboldt
(1,634 m.), ligger där jämte flera andra toppar
på öfver 1,000 m. Kvartära aflagringar (sand, lera,
korallkalk m. m.) täcka i regel berggrunden. Vulkaner
finnas icke, men många heta källor; jordbäfningar
förekomma ofta. Öns höjdförhållanden framgå däraf, att
7,800 kvkm. ligga lägre än 200 m., 5,500 kvkm. mellan
200 m. och 500 m., 2,800 kvkm. mellan 500 och 1,000
m. samt 150 kvkm. öfver 1,000 m. – Klimatet utmärkes
genom en regntid (dec.–maj) och en relativt torr och
sval årstid; men ingen månad är utan regn. Den största
regnmängden faller på norra kusten (i Canala 1,890
mm. på 127 dagar), sydkusten har mindre nederbörd
(Numéa 1,250 mm. på 112 dagar). Årsmedeltemperaturen
är i Numéa 23,2° (den varmaste månaden, febr., 26,7°,
den svalaste, aug., 20°). Vegetationen är nära släkt
med Nya Hebridernas, och floran är rik på endemiska
arter. Starkast representerade äro rubiacéer,
myrtacéer och euforbiacéer, medan de eljest så starkt
utbredda kompositerna, gräsen och orkidéerna komma
långt efter i artantal. I allmänhet är vegetationen
tunn; endast dalarna ha en mer yppig sådan. Tropiska
urskogar uppta endast 1,300 kvkm.; däremot omfattar
buskskogen, liknande Australiens "scrubs", 10,000
kvkm. eller mer än halfva ön. Återstoden täckes af
gräs eller glesa skogar. Djurvärlden är fattig. Af
däggdjur funnos urspr. blott två arter flädermöss;
råttor och möss hitfördes troligen med de förste
invånarna, svin och hundar af Cook; senare tillkommo
en hjortart, harar och några känguruarter samt våra
husdjur. Ormar finnas icke. Icke heller fåglarna äro
talrika, men bland dem äro 70 proc. rent inhemska
(särskildt dufvor och papegojor). Märkligast är notu
(Carpophaga Goliath) l. jättedufvan. – De infödde
(se fig. 6 å färgpl. I till art. Oceanien), kallade
kanaker, tillhöra melanesierna, men visa drag,
som tyda på blandning med polynesier (särskildt
på Loyalty-öarna). De äro medelstora, bruna och
ullhåriga samt delade i många stammar med olika
dialekter. Folket är krigiskt, och förr voro strider
mellan stammarna vanliga. Krigsfångar uppåtos. Äfven
mot fransmännen ha förts blodiga krig (det sista
1878). Infödingarnas antal har efter öns ockupering
af fransmännen starkt aftagit (1860 beräknades de
utgöra 50,000). Sedan 1843 verka bland dem katolska
missionärer. Den hvita befolkningen tilltar mycket
långsamt, hvilket nog delvis berott därpå, att ön
varit straffkoloni (sedan 1864). Emellertid har nu
detta upphört, ehuru gamla förbrytare ännu finnas
kvar på ön, där de användas för
allmänna arbeten (vägbyggnad m. m.) eller som
jordbruksarbetare. Öns hufvudnäring är landtbruk
(kopra, kaffe, majs, tobak och socker). Äfven
skogsskötsel och fiske äro af vikt. Dessutom har ön
värdefulla mineraltillgångar, framför allt nickel,
kobolt och krom. Exporten af mineral hade 1911
ett värde af 4,75 mill. frcs. Importen (till hela
kolonien) steg 1910 till 12,7 mill. frcs, exporten
till 9,7 mill. 1911 besöktes Numéa af 117 fartyg om
188,600 ton. En järnväg är under byggnad från Numéa
till Bourail (145 km.). – N. upptäcktes af Cook 1774
och besattes af Frankrike 1853. Det lydde först under
guvernören i Tahiti, men vardt 1860 själfständig
koloni, hvars hufvudstad är det 1854 anlagda Numéa
(se d. o.). J. F. N.
Nya Kalifornien. Se Kalifornien 2.
Nya Kastilien. Se Kastilien 2.
Nya (attiska) komedien. Se Grekiska lit-I te rät uren,
sp. 206-207.
Nya Kopparberg. 1. (Nya Kopparbergs bergslag) Härad
i Örebro län, ingår i Nya Kopparbergs, Lindes och
Ramsbergs samt Fellings-bro härads tingslag, Lindes
domsaga och fögderi samt omfattar Ljusnarsbergs
socken med Hörkens kapell och Kopparbergs
köping. 66,571 har. 11,628 inv. (1912). Nya
Kopparbergs bergslag uppkom i följd af koppargrufvors
upptäckt på 1620-talet inom ett område, som då var
"finnbygd" i Lindesåsa socken (hvaraf en del sedan
blef Ljusnarsbergs socken). En grufva kallades
Ljusnars-berg. Bergsmän från Falun upptogo arbete,
och bergmästaren G. von Griesbach sökte 1632 ordna
förhållandena. 1640 fingo bergsmännen officiellt
sigill ("Ljusnarsbergs kopparbergs sigill 1640") och
17 maj 1641 privilegier, som gåfvo dem bergs-frihet
och frälse. Samhälligheten hette då än "Ljusnarsbergs
kopparbruk", än "Ljusnarsbergs kopparberg i
Lindesåsa socken". Delegarna indelades i par, först
25, sedermera (1650) 26, d. v. s. 100, resp. 104
fjärdeparter. Genom allt detta uppkom begreppet
"Nya kopparbergs bergslag", som var en ekonomisk
enhet, bestående af egarna till fjärdeparterna. För
grufdriften anvisades stora kronoskogar, som nu äro
delade mellan bergsmännen, utom en viss areal, som
tillhör delegarna i Ljusnarsbergsgrufvorna gemensamt,
d. v. s. "bergslaget". Koppartillverkningen
ligger nere. Jfr "Författningar rörande N:s
härad i Örebro län" (1830). - 2. Socken. Se
L j usn arsbe r g. - 3. Förr kyrkoby och
municipalsamhälle. Se K o p-p ar ber g 1.
1. Th. N-m.
Nya kopparberget. 1. Stor by, hufvudplats i
Ljusnarsberg, är numera köpingen Kopparberg (se
d. o. 2). - 2. Oriktigt namn på Nya Kopparbergs
bergslag (se Nya Kopparberg 1).
Nya Kopparbergs bergslag. SeNyaKoppar-be r g 1.
Nya Korsholm, skans i Nya Sverige på en liten ö
i Schuylkills mynning, började byggas i slutet
af 1643, men blef ej färdig förrän ett par år
senare. N. gick förloradt med kolonien i öfrigt 1655.
L. W:sonM.
Nya krönikan. Se Karlskrönikan.
Nya Kuldsja. Se K u l d s j a 4.
Nya kyrkan. Se Swedenborg, E.
Nya kyrkans församlingar. I okt. 1874 bil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
