Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nummulitgruppen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
127
Nuphar-Nur ed-din Mahmud
128
förr en mäktig vasalistat under Sokoto, men är nu en
del af Nord-Nigeria. Jfr H a ii s a. J. F. N. NiTphar
J. E. Sm., Näckbladsläktet, bot., växtsläkte af
fam. Nymphaacece, underfam. Nymphceoidece, med 7 arter
i norra hemisfärens tempererade trakter. I Sverige
förekomma 2 arter, den småblommiga dvärgnäckrosen,
N. pumi-lum, som är en sällsynt, nordlig art, och den
i sjöar och åar genom hela landet allmänna gula näck-
öula näckrosen (Nuphar lutewni). l, blomma
och där-
bakom ett blad, 2 blomma i längdsnitt, 3 pistillen
och
därunder kronblads- och ståndarf astet, 4 frukt
itu skuren
på tvären jämte de kvarsittande foderbladen.
rosen, N. luteum (se fig.). Den senare har
5-6-bladigt, kronlikt blomfoder, hvars blad äro
kupiga, gula, utvändigt gröna och mycket större än
de talrika, tjocka, med en honungsgrop på ryggsidan
försedda, rödgula kronbladen, hvilka äro fästa,
likasom de med platta strängar försedda, mycket
talrika ståndarna, under fruktämnet. Frukten är
bär-artad, fröna sakna arillus. Af de välluktande
blommorna beredes i Turkiet en kylande dryck, p u f e
r c i c e g h i. Den gula näckrosen är mycket mindre
än den hvita (se Nymphsea). De växa ofta blandade
om hvarandra och täcka, där de ymnigt förekomma,
vattenytan med sina stora blad, hvilka lämna ett
kärt tillhåll och skydd för fisk, som där finner
föda af på näckrosbladen lefvande insekter och
lägre djur. Folkfantasien har egnat dessa vackra
vattenväxter åt Näcken, som man tänker sig gunga på
dessa rosor och blad, under det han utför sin trolska,
vemodiga musik. O. T. S. (G. L-m.)
Nupturie’nter (af lat. nupturiäre], personer, .som
ämna ingå äktenskap.
Nuragh (it. nuraghe, plur. nuraghi), arkeol., rund,
tornliknande byggnad; en forntida, på Sardinien
allmänt förekommande typ. Nuragherna, som ha form af
en stympad kon (fig. 1), äro uppförda af ohuggna eller
tuktade stenar, som vanligen ligga i vågräta hvarf,
men ej äro förbundna med hvarandra genom murbruk. I
jämnhöjd med marken leder en gång, lika lång som den
mycket tjocka muren, utifrån in till en rund sal med
högt hvälfdt tak, bildadt genom "öfverkrakning" !se
fig. 2 o. 3). Vanligen finnas vid sidan af salen två
eller tre smärre rum, utsparade i muren och täckta
på samma sätt som midtrummet. En trappa
Fig. 1. Nuragh vid Zuri, Sardinien.
eller smal, sluttande gång, spiralformigt anlagd
i muren, leder antingen upp till en öfre sal eller
upp på det platta taket. Nuraghernas nuvarande höjd
växlar mellan 9 och 20 m.; den yttre diametern vid
marken är ofta omkr. 15 m. Den runda sa-
Fig. 2. Fig. 3.
Genomskärning (fig. 2) och plan (fig. 3) af nuraghen
vid Zuri.
len i bottenvåningen håller 5-7 m. i genomskärning
och 5,5-9 m. i höjd. Några nuragher äro icke så
enkla som de nu beskrifna, utan ha mer än en sal
i bottenvåningen; de äro ej af rund, utan af en
mera invecklad form. - Nuragherna, åtminstone de
äldsta, förskrifva sig från bronsåldern, således
från det 2:a årtusendet f. Kr. Allt talar för, att
dessa ofta på höjder belägna byggnader icke, såsom
mången trott, varit grafvar eller tempel, utan att
de varit bostäder, lätta att försvara och således
väl lämpade för en orolig tid, då hvar och en måste
sörja för sin säkerhet. - Jfr Montelius’ uppsats i
"Antikv. tidskr. för Sverige" (13:1, sid. 234 ff.).
O. M.
Nur die lumpe sind bescheiden [nör di lo’mpe sint
be j äi’den], ty., "endast stackare äro blygsamma",
ett mycket missbrukadt citat från Goethes dikt
"Kechenschaft" (1810).
Nur ed-din (Noureddin). Se Aladdin.
Nur ed-din Mahmud, seldschukisk sultan af Syrien
och Egypten, f. 1118, d. 1174, Saladins närmaste
företrädare, var en redbar, from och tapper
härskare. Han eröfrade Edessa 1146 och gaf därmed
stöten till Konrad IILs och Ludvig VII:s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
