Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki / 63-64 (1914) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Not (af lat. nota, se d. o.), skriftlig anmärkning, anteckning - Not (isl. not, stort nät), vad, ett af garn bundet fiskredskap - Not, bygnk. Se Dörne. - Not., vid växtnamn förkortning för G. de Notaris (se d. o.). - Nota, räkning öfver köpta och på stället betalta varor - Nota, Alberto, italiensk komediförfattare - Notabel (lat. notabilis), anmärkningsvärd, utmärkt; förnäm. - Notabelförsamling. Se Notabel. - Nota bene, Notabene (lat, "märk väl!") - Notabile, stad. Se Cittavecchia 2. - Notabilitet (af lat. notabilis, märkbar, i ögonen fallande) - Notae, lat. Se Nota. - Notalgi (af grek. notos, rygg, och algos, smärta), med., värk i ryggen. - Notaras, Krysantos, grekisk teolog och geograf - Notarialprotest. Se Notarius publicus. - Notariat, jur.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Om identisk not och kollektiv not se Kollektiv
not.

Not (isl. nót, stort nät), vad, ett af garn bundet
fiskredskap, som släpas längs bottnen samt tages ihop
("öras") antingen vid stranden eller i en båt. Noten
består af en midtdel ("bröstet" l. "hugget"),
ofta försedd med en påslik förlängning ("kilen"
l. "kalfven"), i hvilken fisken slutligen skall
stanna, samt två "armar", en på hvardera sidan. Noten
utlägges i halfcirkel och drages medelst i "armarna"
fästa dragtåg ("tögar"), dels

Notdragning med spel på Ellestasjön, Malmöhus län. De två notarmarnas dragtåg (stållinor) äro uppvirade på spelen i hvardera båten.

med handkraft, dels med spel eller notvinda (se
fig.). För att noten må hållas i sin rätta ställning i
vattnet, är den försedd med flöten af trä, kork e. d.,
som äro fästa vid öfvertelnan, samt med sänken af sten
e. d. på undertelnan, genom hvilka redskapet tvingas
att gå invid bottnen. Notar äro af växlande storlek,
från några få till hundratals famnar. Längden på en
not anges ofta genom längden på hvardera armen. Efter
olika storlek och ändamål skiljer man mellan agn-
l. betesnotar, land- l. dragnot, is- l. vinternot,
laxnot, siknot o. s. v. Ett särskildt slags not
är den i Norrland m. fl. ställen brukliga enan
l. ringnoten, som icke uppdrages till stranden,
utan hoptages ute i vattnet. Ett dylikt slags
not är äfven den i senare tider mycket omtalade
amerikanska påsenoten l. snörpevaden ("purseseine").
R. L.*

Not, bygnk. Se Dörne.

Not., vid växtnamn förkortning för G. de Notaris
(se d. o.).

Nöta (lat. norta, märke, tecken, skriftecken,
ljudtecken, bokstaf), räkning öfver köpta och på
stället betalta varor, hvilken öfverlämnas till
köparen; förteckning på kläder, hvilka utlämnas
till tvätt. - Med notas (plur. af nota) förstodo
romarna särskildt vissa skriftecken. Sådana voro dels
förkortningar i vanlig skrift, t. ex. S. P. Q. R. -
senatus populusque romarms, M. = Marcus, o s. v.,
dels chifferskrift, scriptio per notas (i bref),
dels ett slags snabb- 1. kortskrift, särskildt
ste-nografi, notas tironiänce, så kallade efter
Ciceros frigifne Tiro (jfr Stenograf i). - Nota censor
ia, lat., censors anmärkning vid någons namn i de
fornromerska senats- eller tribuslängderna; straff,
som bestod i vanära, degradering; tadel, smälek. –
Nota characterifstica, särskiljande kännemärke. Jfr
Ad notam. - Nota quadräta 1. quadriquafrta, mus.,
koralnot. Se Gregorian-

ska sången. - Notce musicce, noter (se d. o.). -
Notce romänce. Se Neumer.

Nota [nåta], A l ber t o, italiensk komediförfattare,
f. 1775 i Turin, d. 1847 som generalintendent i
Cuneo, var den bäste af Goldonis efterföljare-och
utmärkte sig särskildt i karaktärsteckning. Bland
hans lustspel må nämnas II progettista, La. fiera,
La pace domestica, II flosofo celibc, Educa-zione
e natura. Egendomlig för N. är en viss allvarlig,
melankoliskt färgad ironi. Han vardt mindre omtyckt
uti Italien än i utlandet. Hans arbeten äro flera
gånger utg., bl. a. i 8 bd (Teatro comico) 1842-43.

Notabel (lat. nota1’bilis), anmärkningsvärd,
utmärkt; förnäm. - I Frankrike kallades i äldre
tider de mest betydande personerna i en provins
eller en stad notabler (les notables). Konungarna
sammankallade dem - från 1300-talet - stundom
för att inhämta deras råd. En sådan församling
hette notabelförsamling (assemblée des notables)
och bestod af prinsarna af blodet, medlemmar
af högadeln, kyrkan, parlamenten och de centrala
ämbetsverken samt en del municipala ämbetsmän, alla
utsedda af regeringen. På 1500-talet och i början
af 1600-talet sammankallade man ofta sådana möten
för att undgå riksdag (se États généraux). De sista
och mest bekanta nota-belförsamlingarna höllos 12
febr.-25 maj 1787 (för att förmå de privilegierade
stånden att hjälpa staten i dess ekonomiska betryck)
och 6 nov.-12 dec. 1788 (för öfverläggning om tredje
ståndets ledamotsantal och omröstningssättet i den
till 1789 sammankallade riksdagen). - Äfven i andra
länder har ordet notabler användts som benämning på
rådgifvande församlingar, som tillsatts af regeringen,
t. ex. i Danmark på en sådan af 21 medlemmar (6 från
konungariket, 9 från Slesvig och 6 från Holstein),
med hvars hjälp man 1851, ehuru för-gäfves, sökte
åvägabringa en uppgörelse om hertig-dömenas ställning.
(S. B.)

Notabelförsamling. Se Notabel.

No’ta be’ne, Notabe’ne (lat, "märk vält"), väl att
märka, välförståendes; anmärkning. Förkortas vanligen
till n. b.

Nota’bije, stad. Se C i tta vecchia 2.

Notabilitet (af lat. notäbilis, märkbar, i ögonen
fallande), utmärkthet, berömdhet, högt ansedd eller
betydande person.

No’tae, lat. Se Nota.

Notalgi (af grek. nötos, rygg, och a’lgos, smärta),
med., värk i ryggen.

Notäras, Krysantos, grekisk teolog och geograf,
f. omkr. midten af 1600-talet, d. 1732, vistades
en tid i Italien och Frankrike, där han studerade
i Paris, blef ärkebiskop i Csesarea och patriark
af Konstantinopel. Ryktbara äro hans arbeten om
österländska kyrkans riter och dogmer (1715) samt
hans Inledning till geografien (1716).

Notariälprote’st. Se Notarius publicus.

Notariat, jur., sammanfattningen af de personer,
notarier, som enligt lagstiftningen i vissa länder
finnas auktoriserade af staten för öfvervarande
eller företagande af akter af rättslig betydelse,
särskildt för upprättande och bestyrkande af
handlingar (urkunder) ang. aftal mellan enskilda. De
af notarierna upprättade urkunderna ega i dessa länder
trovärdighet som offentliga urkunder, d. v. s;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>