Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norsk konst - Norsk-norska. Se Landsmål, sp. 1040. - Norsk rigsmaalsforening [-måls-]. Se Landsmål, sp. 1042. - Norsk rätt. Se Nordisk rätt, sp. 1330-33. - Norsk selskab til skibsbrudnes redning. Se Lifräddningsväsende, sp. 449. - Norsköarna. Se Spetsbergen. - Norstedt, svensk släkt från Noratrakten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
Norsk-norska-Norstedt
36
skiold (f. 1855), K. Skredsvig (f. 1854), Gerhard
Munthe (f. 1849) och Harriet Backer (f. 1845),
medan en krets unga landskapsmålare vid denna
tid samlade sig omkring Gude, som då var bosatt i
Karlsruhe. Till denna krets höra O. L. S in d in g
(1842-1911), J. M. Grimelund (f. 1842), F. Smith-Ha
l d (1846-1903), J. F. Thaulow (1847-1906), Kitty
L. Kielland (f. 1843) m. fl. Bekantskapen med
samtida pariskonst medförde likväl en afgjord och
våldsam brytning inom det norska måleriet. Efter
1878 samlades de unge målarna i Paris, öfvergingo
till friluftsmåleri och direkt verklighetsstudium
och skyndade så ganska man-grant hem till Norge
för att på sitt eget lands natur tillämpa de vunna
lärdomarna. 1880-talet blef en tid af strid, men
äfven af kraftfull alstring och af en betydande
utveckling. Ledande inom konstlifvet och de moderna
idéernas ifriga agitatorer och representanter voro
i främsta rummet E. Werenskiold, F. Thaulow och
Kr. Krohg (f. 1852). Bland 1880-talets målare
framstå äfven F. J. L. B. C öl lett (f. 1839)
och T. H o l m b o e (f. 1866) inom landskapet och
bland figurmålare den redan nämnde E. Peterssen,
F. K o Is t ö (f. 1860), N. G. Wentzel (f. 1859),
E. S oo t (f. 1859), S. J or ge n se n (f. 1861),
H. F. Ström (f. 1863) och A. Eiebakke (f. 1867). Under
1890-talet aflöses det franska inflytandet - som
ej varit starkt hos den yngre 1880-talskretsen -
af påverkan från Danmark (från Zahrtmann). Det
realistiska naturstudiet skjutes undan för ett nytt
formspråk och för sträfvan till annat än omedelbar
naturefterbild-ning. Detta skede karakteriseras dels
af den dekorativa riktning med koloristisk anslutning
till gammal norsk bondekonst, som representeras i
främsta rummet af Gerhard Munthe i hans fantastiska
sagokompositioner, dels af Ed v. Munch (f. 1863) i
hans senare utvecklingsfas. De sista åren ha medfört
påverkan af radikala riktningar från Paris. Bland
här ofvan ej nämnda målare, som representera den
för närvarande unga norska konsten i dess olika
riktningar, äro H. Egedius (1878-99), T h. K i t te
Isen (f. 1857), H. Sohlberg (f. 1869), 0. Wold-Torne
(f. 1867), T h. Erichsen (f. 1868), V. L. Wet-lesen
(f. 1871), L. Karsten (f. 1876), A. T. Kavli (f. 1878)
och H. L. Lund (f. 1879).
Inom de grafiska konsterna märkas J. Nord-hagen
(f. 1856; etsningar), O. Lange (f. 1869;
litografier) samt de redan nämnda H. L. Lund och
främst Edv. Munch. Bland utöfvare af textil konst
står Frida Hansen (f. 1855) som vågbrytare.
1800-talets skulptur uppbäres af H. Michel-sen
(1789-1859), J. 0. Middelthun (1820 -86),
Br. Bergslien (1830-98; Karl XIV Johans ryttarstaty
m. fl. statyer i Kristiania), K. L. J a c obsen
(f. 1835), K. Borch (1817-96), H. B u d a l (1830-79),
O. H. Fladager (1832 -71), 0. 0. Glosimodt (1821-97),
M. S. B. Skeibrok (1851-96), S. Lexow-Hansen
(f. 1845), S. A. Sin di n g (f. 1846), J. Visdal
(f. 1861), L. Utne (f. 1862), A. R. Svor (f. 1864),
A. H. E n der (f. 1853; Tordenskiolds staty),
G. Laerum (f. 1870), G. K. Utsond
(f. 1864; Welhavens staty), Ingebrigt H. Vik (f. 1867)
och A. G. Vigelan d (f. 1869: den främste i den yngre
skulptörkretsen - Abelmonumentet, statyer af Camilla
Gollett m. fl., fontänen för Eidsvoldsplatsen).
För konsternas främjande har mycket blifvit gjordt
på de senaste årtiondena. J. F. Eckersberg
upprättade 1859 den första målarskolan i
Kristiania. Där inrättades ett konstindustrimuseum
1876, en kopparsticks- och teckningssamling
1877, skulptur-museum 1882, Bergen fick sitt
konstindustrimuseum 1889 och Trondhjem 1893,
Kristiania ett .folkmuseum 1894, historiskt museum
1903. Kunstven-nernes samfund bildades 1878 (sedermera
upplöst) och Förening til nationalgalleriets forögelse
i slutet af 1880-talet. Årliga konstutställningar
ha anordnats sedan 1882 (sedan 1884 på offentlig
bekostnad), och statsbudgeten upptar ett ej obetydligt
belopp till understöd åt konstnärer. En konstakademi
"i beskeden maalestok" upprättades 1909. Sällskapet
Det norske billedvseveri - bildadt af fru R. Blehr och
fru Frida Hansen - samt flera väfskolor ha betydligt
bidragit till textilkonstens uppblomstring.
Litt.: N. Nicolaysen, "Norske bygninger f ra
fortiden" (1860-80), L. Dietrichson, "De norske
stavkirker" (1892), densamme och H. Munthe, "Die
holzbaukunst Norwegens" (1893), H. Fett, "Gamle
norske hjem" (1906), ’Norges kirker i middelalderen"
(1909), "Norges kirker i nyere tid" (1909 ff.),
K. Visted, "Vor gamle bondekultur" (1908),
L. Dietrichson, "Magnus Berg" (äfven om norska
trä- och elfenbensskärare, 1912). - Dietrichson,
"Adolph Tidemand" (1878-79) och "Det norske
nationalgalleri, dets tilblivelse og ud-vikling"
(1887), A. Aubert, "Professor Dahl" (1893) och "Det
nye Norges malerkunst" (1904), R. Thommesen, "Norsk
billedkunst" (s. å.), J. Thiis, "Norske malere og
billedhuggere i det nit-tende aarh." (3 dlr, 1904-07)
och "Norsk malerkunst i Nationalgalleriet" (1912).
G-g N.
Norsk-norska. Se Landsmål, sp. 1040.
Norsk rigsmaalsforening [-måls-]. Se Landsmål,
sp. 1042.
Norsk rätt. Se Nordisk r ät t, sp. 1330-33.
Norsk selskab til skibsbrudnes redning. Se
Lif-räddningsväsende, sp. 449.
Norsköarna. Se Spetsbergen.
Norstedt, svensk släkt från Noratrakten, känd sedan
midten af 1600-talet. Namnet, efter hemorten, upptogs
dock först ai ett par af dess medlemmar under förra
hälften af 1700-talet.
1. Per Adolf N., boktryckare. Se Norstedt, P. A.,
& söner.
2. Karl N., den föregåendes son,
boktryckare, f. l maj 1797 i Örebro, d.
9 febr. 1862 i Stockholm, blef 1809 student i
Uppsala, inskrefs 1816 som underofficer vid Närkes
regemente och blef seder- Karl Norstedt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
