Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norrköping
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
egendomarna Leonardsberg och Himmelstalund
samt lägenheten Fridtuna; Moberg-Eggerska
flickskolan för danande af dugliga tjänarinnor. Äfven
ett arbetarinstitut finnes (sedan 1886), som med
anslag af stat och kommun har sin föreläsningslokal
i den omdanade S:t Johanniskyrkan. Den af f. d.
statsrådet K. Swartz 1912 skänkta vackra och
dyrbara villan vid Södra promenaden inreddes under
loppet af 1913 som lokal för stadsbiblioteket
(något öfver 40,000 bd, bl. a det 1894 inköpta
Finspångsbiblioteket), konstföreningens till staden 1912
skänkta samlingar (taflor, skulpturverk och
fornsaker) samt folkbiblioteket (omkr. 10,000 bd), som
stadens biblioteksförening 1912 öfverlämnade till
staden och som ingått i stadsbiblioteket. –
Dagspressen representeras af "Norrköpings tidningar"
(se d. o.), "Östergötlands dagblad" (1890) och
"Östergötlands folkblad" (1905), alla tre dagliga,
samt "Östgöta-ciceronen", en gång i veckan. En
tidsenlig teater fick staden 1908, hvarjämte
Arbetarföreningen har en teater.
Af sjukvårdsinrättningar eger
staden lasarett och epidemisjukhus, hvarjämte den i
förening med länets landsting skall bygga
lungsotssanatorium på Lösings häradsallmänning på
Kolmården. Af mera enskild natur äro John och
Matilda Lennings sjukhem (öppnadt 1888; se
Lenning, J.), barnhemmet Bethania, barnkrubban,
Mamre, sjukfonder och sjukkassor m. m.
Fattigvårdens angelägenheter handhas af en af
stadsfullmäktige utsedd styrelse, biträdd af
distriktsstyrelser och vårdare. Under styrelsens öfverinseende
stå fattigvårdsbyrå, utackorderingsnämnd och en
nämnd, som har uppsikt öfver fattigvårdens
arbets- och försörjningsanstalter m. m. På Sandbyhof,
1 1/2 km. utanför Norr tull, lät staden 1907–10
för en kostnad af 1,446,000 kr. uppföra en
arbets- och försörjningsinrättning, en hel liten stad för sig,
bestående af en arbets- och försörjningsbyggnad för
män, en dylik för kvinnor, sjukhus,
administrationsbyggnad, kapell, sinnessjukhus m. m. Till
anstalten höra 15 har åkerjord, som de arbetsföre
männen sköta. Stadens utgifter för fattigvården
1912 utgjorde 394,676 kr. Nära stadens lasarett
skall ett lungsotssjukhus med första uppföras.
Som handels- och ännu mer som industristad
intar N. en mycket framstående plats, i senare
hänseendet den fjärde bland Sveriges städer med afseende
på tillverkningsvärdet. Härför har staden i främsta
rummet att tacka den drifkraft, som lämnas af
Motala ströms många och starka fall inom
stadsområdet. Grunden till N:s storindustri lades under
Gustaf II Adolfs och Kristinas tid; sedermera
omhuldade regeringen varmt den uppväxande
industrien. Så t. ex. kunde under Karl XI arméns behof
af beklädnad och utrustning till stor del fyllas
från N:s fabriker. Till följd af krig, pest och
eldsvådor gick sedan för en tid industrien nästan
under. Men skyddad af den trägna omvårdnad
frihetstiden egnade alla inhemska näringar,
uppblomstrade den ånyo och har sedermera med blott ett
och annat afbrott varit stadd i jämn tillväxt. Till
befordran af ylleväfnadsslöjden inrättades det s. k.
ullmagasinet, där inhemska producenter eller
köpare af svensk ull fingo inlämna sådan till
förvaring, försäljning, belåning eller sortering,
hvarjämte för sådant ändamål i staden hölls en särskild
ullmarknad. Denna är nu upphäfd och magasinet
indraget (1872). Främst bland stadens
industrigrenar står textilindustrien (i denna industrigren står
N. främst bland rikets städer), med ett
tillverkningsvärde 1912 af något öfver 25,5 mill. kr.
(däraf för ylle- och trikåfabrikerna 15,212,936 kr.
och för bomullsfabrikerna 10,311,850 kr.). – År
1911 funnos i N. inalles 175 fabriker med 8,644 arb.
och ett tillverkningsvärde af i rundt tal 46,6 mill.
kr. Bland fabrikerna voro 22 ylle- och 3
bomullsväfverier, 4 bomullsspinnerier, 11 snickeri- och
möbelfabriker, 5 tobaks- och 6 maltdrycksfabriker.
Största och äldsta firmorna inom textilbranschen
äro N:s bomullsväfveri-a.-b. (1852), Holmens
bruks- och fabriks-a.-b., "bruket Holmen" (fig. 5; grundadt
på 1600-talet af L. De Geer, det nuv. bolaget
bildadt 1854), som jämte bomullsspinneri och väfveri
sedan 1820-talet har i staden äfven stort
pappersbruk och Bergs bolags fabriker samt på andra håll
Loddby sulfitfabrik, Visskvarns trämassefabrik och
Hallsta under byggnad varande pappersbruk m. m.;
Drags a.-b:s stora yllefabriker (grundade 1642, nuv.
bolaget 1854); Gamlabro a.-b., yllefabrik (1865);
a.-b. Nyborgs yllefabrik (1906), Törnells &
Ringströms a.-b. (1905) och firman Knut Hagbergs
yllefabrik (1889). Inom kvarnrörelsen, eg. stadens äldsta
industri, verka i N. a.-b. S:t Andreas’ kvarn (1904),
firman Ståhlbom & C:o (1863) och i närheten af
staden på Djurön Per Swartz’ (firman grundad
1844) stora kvarnetablissemang. Slutligen må
nämnas Svenska marmelad-a.-b. (1887) och Harvester
Co:s (1905) fabriker för tillverkning af
skördemaskiner m. m. Sammanslutningar mellan firmor, som
egna sig åt samma industriella verksamhet, ha
förekommit: D. Brücks (1894), Bergsbro (1864),
R. Wahrens (1860) och Ströms (1866) bolag ha
förenat sig till A.-b. De förenade yllefabrikerna;
maltdrycksfabrikerna ha sammanslutit sig till A.-b.
Norrköpings förenade bryggerier; flera
tobaksfabriker, t. ex. P. Swartz’ snusfabrik (grundad 1753),
höra nu till A.-b. Förenade tobaksfabrikerna;
Lithografiska a.-b. (grundadt 1858) har uppgått i
A.-b. Sveriges litografiska tryckerier.
Strömmen har med stora omkostnader så
fördjupats, att äfven de största fartyg kunna gå
upp i hamnen, och kajerna ha om- eller nybyggts.
Hamnområdet sträcker sig från Oskar Fredriks bro
ned till Pampusfjärden. Som segelleden är mycket
krokig, ha förslag uppgjorts för en kanal mellan
staden och Lindöfjärden, hvarigenom vägen skulle
förkortas med 5 km., och det är äfven fråga om en
uthamn vid Lindö, som då skulle stå i samband
med staden medelst järnväg, för hvilket ändamål
staden 1906 af egarna till Lindö inköpte 57 har
och 85,7 ar vid Pampusfjärdens strand. Staden
har redan anlagt en landsväg dit. – Hamnen
besöktes 1912 af 5,386 in- och utgående fartyg, om
1,192,595 ton, hvaraf 1,184 från och till utrikes
ort, om 738,825 ton. Hamnafgifterna uppgingo till
272,495 kr. Stadens egen handelsflotta räknade
1911 10 ångfartyg om 3,902 ton och 25
segelfartyg om 2,417 ton. Å stadens sjömanshus voro s. å.
inskrifna 40 befälhafvare och 842 andra sjömän.
De uppburna tullafgifterna stego 1912 till 2,939,943
kr. – Långt innan N. blef stad, var det en viktig
handelsplats. Genom Gustaf II Adolfs nya
privilegier (1620) och genom Louis De Geers fabriksdrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
