Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norona [nårå'nja], Gaspar Maria de Nava Alvarez, grefve af N. Se Nava Alvarez - Norr. 1. Se Väderstreck - Norr. 2. Nord. myt. Se Norve - Norra Barken. Se Barken - Norra begrafningsplatsen - Norra Björke - Norra Björkfjärden. Se Mälaren, sp. 238 - Norra Boda. Se Ölsboda - Norra Bullaren. Se Bullarensjöarna - Norrabygd. Se Landskap, sp. 1015 - Norra Dals kontrakt - Norra Dellen. Se Dellen - Norra Dvina. Se Dvina - Norra Finnskoga - Norra Forsberget, revir. Se Forsberget - Norra Fågelås - Norra församlingen. 1. I Norrköping. Se Norrköpings norra församling - Norra församlingen. 2. I Örebro. Se Örebro norra församling - Norrahammar - Norra Hede, kronopark. Se Hede - Norra Herstra - Norra Hälsinglands domsaga - Norra Hälsinglands järnväg - Norra Hälsinglands revir. Se Hälsinglands revir - Norra Härene - Norra ishafvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Noroña [nårå’nja], Gaspar Maria de Nava
Alvarez, grefve af N. Se Nava Alvarez.
Norr. 1. Se Väderstreck. – 2. Nord. myt. Se Norve.
Norra Barken. Se Barken.
Norra begrafningsplatsen kallas numera officiellt,
efter tillkomsten af Södra begrafningsplatsen
utanför Skanstull, den Stockholms stad tillhöriga
begrafningsplats utanför Norrtull, hvars vanliga
benämning är Nya kyrkogården (se d. o.).
Norra Björke, socken i Älfsborgs län, Väne
härad. 3,533 har. 749 inv. (1912). Annex till Västra
Tunhem, Skara stift, Väne kontrakt.
Norra Björkfjärden. Se Mälaren, sp. 238.
Norra Boda. Se Ölsboda.
Norra Bullaren. Se Bullarensjöarna.
Norrabygd. Se Landskap, sp. 1015.
Norra Dals kontrakt, i Karlstads stift, omfattar
de sex pastoraten Steneby med Ödsköld, Tisselskog och
Bäcke; Ärtemark; Edsleskog med Laxarby, Mo och Fröskog;
Tösse med Tydje (en kyrkosocken); Ånimskog; Åmåls stad
med landsförsamlingen. 1,289 kvkm. 24,199 inv. (1912).
Norra Dellen. Se Dellen.
Norra Dvina. Se Dvina.
Norra Finnskoga, kapell och kommun i Värmlands län,
Älfdals härad. 68,317 har. 1,698 inv. (1912). Kapell
till Södra Finnskoga, Karlstads stift, Älfdals kontrakt.
Norra Forsberget, revir. Se Forsberget.
Norra Fågelås, socken i Skaraborgs län, Kåkinds
härad. 5,434 har. 1,294 inv. (1912). N. bildar med
Södra Fågelås ett pastorat i Skara stift, Kåkinds kontrakt.
Norra församlingen. 1. I Norrköping. Se Norrköpings
norra församling. – 2. I Örebro. Se Örebro norra
församling.
Norrahammar, bruksegendom i Barnarps och Sandseryds
socknar, Jönköpings län, vid den i Munksjön utfallande
Tabergsån och vid N. station vid Halmstad–Nässjö
järnväg (linjen Jönköping–Vaggeryd), 9 km. från
Jönköping. Den består af gjuteri, mek. verkstad,
aduceringsverk, förnicklings- och emaljeringsverk,
britanniametallfabrik samt elektricitetsverk och
tillhör A.-b. Norrahammars bruk. Taxeringsvärdet
å bolagets fastigheter i nämnda socknar var
1912 747,000 kr., hvaraf 240,000 kr. å 3 43/48 mtl
jordbruksfastigheter. Tillverkningen utgöres af alla
sorters handelsgjutgods och maskingjutgods, emaljerade
kokkärl och sanitetsvaror, landtbruksredskap samt
skedar, gafflar, bordställ m. m. af britanniametall
och uppgår i årligt värde till omkr. 1,75 mill. kr.,
hvaraf 1/4 exporteras. Drifkraft erhålles i ån, och
ha dyrbara kanaliserings- och tunnelarbeten för detta
ändamål gjorts. N. är ett verk af släkten Spånberg,
som åtminstone från slutet af 1600-talet varit
manufakturidkare i trakten. I början af 1870-talet
anlade J. V. Spånberg m. fl. en trämassefabrik,
som liksom ett par följande nedlagts, och 1877
anlade han i förening med sin broder löjtnant
K. E. B. Spånberg N:s bruk för tillverkning af
gjutgods och landtbruksredskap, hvartill senare
kommit förnicklingsverk m. m., och gjuteriet har
genom nybyggnad utvidgats, så att det nu i storlek
är det andra i riket. 1904 införlifvades med
bruket den närbelägna britanniametallfabriken vid
Hulufors. Affären ombildades 1903 till aktiebolag
(aktiekapital 1,5 mill. kr.), men har fortfarande
karaktären af släktbolag.
Norra Hede, kronopark. Se Hede.
Norra Hestra, socken i Jönköpings län, Mo härad. 3,829
har. 509 inv. (1912). Annex till Stengårdshult,
Skara stift, Redvägs kontrakt.
Norra Hälsinglands domsaga, Gäfleborgs län, omfattar
två tingslag, Bergsjö och Forsa samt Delsbo. 3,689
kvkm. 36,436 inv. (1912).
Norra Hälsinglands järnväg (sign. N. H. J.),
smalspårig (0,891 m.), 40 km. lång järnväg inom
Gäfleborgs län, som eges och trafikeras af Norra
Hälsinglands järnvägsaktiebolag. Järnvägen, som
utgår från Hudiksvalls Östra station och sträcker
sig norrut till Bergsjö station i närheten af
Bergsjö sockens kyrka och som i Hudiksvall står
i förbindelse med statsbanan, öppnades för trafik
13 dec. 1896. Enär dess trafikområde skulle komma
att sammanfalla med den blifvande Östkustbanans
(se d. o.), bestämdes genom preliminärt köpeaftal
1911, att den förra järnvägen skulle mot skuldernas
betalande och halfva aktiekapitalets inlösande
medelst likvid i Östkustbanans aktiebolags aktier
öfvergå i det senare bolagets ego. Till följd af köpet
skulle bandelen Hudiksvall-Via, som komme att ingå i
Östkustbanans sträckning, nedläggas, och återstående
delen, Via-Bergsjö, med bibehållen spårvidd som bibana
trafikeras af Östkustbanan. Vid 1912 års slut utgjorde
bokförda byggnadskostnaden 923,755 kr., hvaraf för
rullande materiel 178,741 kr., och aktiekapitalet
432,720 kr. Järnvägsbolagets styrelse har sitt säte
i Hudiksvall, som jämväl är järnvägens postadress.
A. d’A.
Norra Hälsinglands revir. Se Hälsinglands revir.
Norra Härene, socken i Skaraborgs län, Kinnefjärdings
härad. 3,155 har. 963 inv. (1912). N. bildar med
Hofby ett pastorat i Skara stift, Kållands kontrakt.
Norra ishafvet, Norra polarhafvet l.
Arktiska hafvet omger nordpolen samt omslutes
liksom ett inhaf af Europas, Asiens och Nord-Amerikas norra
kuster. Med Stilla hafvet sammanhänger det endast genom det
40 km. breda Berings sund, med Atlantiska hafvet
genom det omkr. 1,500 km. breda Norska hafvet
mellan Norge och Grönland samt genom Robeson-
och Kennedy-kanalerna, Kanebäckenet, Smith sund,
Baffins haf och Davis sund, hvilka alla bilda en
sammanhängande vattenväg mellan Grönland i ö. och
den arktiska arkipelagen n. om Nord-Amerika i
v. Men äfven där sålunda förbindelse finnes med
Stilla hafvet och Atlantiska hafvet, är N. genom
undervattenströsklar skildt från dem. Sålunda går
en sådan öfver Berings sund från Kap Desjnev öfver
Diomedes- och Krusensternöarna till Kap Prinsen
af Wales; på den atlantiska sidan finnes en sådan
under polcirkeln mellan Baffinsland och Grönland
och en annan från Grönlands östkust öfver Island
och Färöarna till Shetlandsöarna (Nord-atlantiska
tröskeln). Från de senare öarna till Norge saknas
däremot en sådan naturlig gränsvall. Vissa delar
af hafvet ha särskilda namn, såsom på östra
halfklotet Barents haf, mellan
Spetsbergen, Frans Josefs land och Novaja Zemlja,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
