Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada / 1351-1352 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nordquist, Oskar Fritjof - Nordqvist, Johan Konrad - Nordraak [-råk], Rikard - Nordranen. Se Ranen - Nordre, nord. myt. Se Dvärg - Nordre Aurdal - Nordre Bergenhus amt. Se Bengenhus amt 3 - Nordre Fron - Nordreisen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nordiska hafven arbeten. Han har i första
hand bidragit till stiftande af Södra Sveriges
fiskeriförening, för hvars betydelsefulla och
vidtomfattande verksamhet han från början stått i
spetsen. Redan i "Vegaexpeditionens vetenskapliga
iakttagelser" publicerades tre afhandlingar af N.,
bland hvilka var Anteckningar och studier till
sibiriska ishafsfaunans däggdjur (1883). Bland
hans därefter utgifna många skrifter må nämnas
på det zoologiska området Ishafscrustaceer uti
mellersta Finlands sjöar (1885), Die pelagische
und tiefsee-fauna der grösseren finnischen seen
(1887), Die Calaniden Finlands (1888), Bidrag till
kännedomen om Bottniska vikens och norra Östersjöns
evertebratfauna (1890-92), Beitrag zur kenntniss der
isolirten formen der ringelrobbe (Phoca foetida}
(1898), Some biological reasons for the present
distribution of freshwater-fishes in Finland
(1903), Zur biologie des stintes (1910) m. fl.,
på fiskeriområdet Meddelanden af inspektören
för fiskerierna i Finland (4 dlr, 1890-96),
Handlingar rörande laxfisket i Torneå elf (1894),
Laxens uppstigande i Finlands och norra Sveriges
elfvar (1906), Undersökning af kräftor från sjön
Rottnen (1907) samt uppsatser i "Fiskeritidskrift
för Finland" och i de af N. redigerade "Skrifter
utgifna af Södra Sveriges fiskeriförening" (1-10,
1907-12). Han har ock utgif-vit den populära Handbok
i fiskerihushållning (1902) och Fiske och fiskevård
(1912). N. är led. af Fysiogr. sällsk. i Lund (1907).
F. T-m.


Nordqvist, Johan Konrad, musiker, f. 11 april 1840 i
Vänersborg, där fadern var musikus, blef redan vid
åtta års ålder elev vid Västgöta-Dals regementes
musikkår och följde densamma ut i danska kriget
1848. Han approberades 1849 som nummerspel och
erhöll 1855 hautboists namn, heder och värdighet
"i anseende till ovanlig skicklighet". 1856 blef
han elev vid Mus. akad. och förste violinist vid
Ladugårdslandsteatern, 1859 altfiolist i hofkapellet
och var 1862-76 musikanförare vid K. teaterns
balett. Efter att ha aflagt organist-, musikdirektörs-
och musiklärarexamina (hvarvid han erhöll det
högsta betygantal, som någon dittills uppnått)
blef han 1864 musikdirektör vid Marinregementet
och var 1865-74 musikdirektör vid Jönköpings
regemente, hvars musikkår genom honom ombildades
på ett förtjänstfullt sätt. 1867-68 vistades han
med statsunderstöd i Dresden och Berlin, då hans
kompositionsförsök uppvisades för Rietz. N. blef
1870 led. af Mus. akad., 1875 organist i Storkyrkan,
1876 kormästare vid k. lyriska scenen, 1879 andre samt
1885 förste kapellmästare och hof kapellmästare. Han
öfvertog 1888 genom kontrakt med regeringen Operans
ledning som enskild affär, när konstanstalten genom
statsanslagets indragning var ställd inför utsikten
att nödgas upphöra med sin verksamhet, och han hade
några år god framgång i detta värf, men
lämnade 1892 direktörsbefattningen och utnämndes
samtidigt till förste hofkapellmästare. Som sådan
dirigerade han operor och symfonikonserter 1895-
1908. N. var 1886-90 dirigent för Musikföreningen i
Stockholm. Dessutom har han varit musiklärare vid
Nya elementarskolan och Gymnasium 1868-74 samt
harmonilärare vid konservatoriet 1870-72 och
1880-1900; 1909 blef han lärare i orkester- och
ensemblespelning vid konservatoriet, i
hvilken egenskap han där inom kort utbildade
en beaktansvärdt god elevorkester. N. är en
ovanligt kunnig, erfaren och fin musikledare,
som säkert behärskar de mest olika stilar. Hans
taktslagning är stillsam, lätt och elegant. Han har
ofta uppträdt på konserter, mest i stråkkvartetter,
där han helst öfvertagit altfiolen. N. har med
Ivar Hallström dels komponerat, dels instrumenterat
baletterna En dröm och Ett äfventyr i Skottland och
flera stycken eller inlägg för såväl baletter som
operor (särskildt har han ofta varit en hjälp vid
instrumenteringen af I. Hallströms operor), vidare
komponerat bl. a. pianostycken, visor till text ur
"Finska toner", manskören Bacchanal samt för orkester
några fest- och sorgmarscher, bland hvilka den sköna
och gripande Sorgmarschen vid Karl XV:s begrafning
blifvit populär. 1894-97 var N. led. af den kommitté,
som utarbetade musik till svenska mässan. - Om hans
dotter harpisten Anna N. se under Lang, Josef.
A. L. (E. F-t.)

Nordraak [-råk], Rikard, norsk tonsättare,
f. 1842 i Kristiania, d. 1866 i Berlin,
studerade tonkonsten för Kullak och Kiel i
Berlin. Hans rika kompositionstalang, utmärkt
af melodifriskhet, originalitet och utpräglad,
stundom bisarr nationalfärg, berättigade till
de största förhoppningar, som dock afbrötos
genom hans död. N. skref musik till Björnsons
"Maria Stuart" och "Sigurd Slembe", pianostycken,
romanser, af hvilka åtskilliga blifvit mycket
populära i Norge, samt körsånger, hvaribland
den till Björnsons ord Ja vi elsker dette landet
blifvit norsk nationalsång. N:s staty, modellerad
af G. Vigeland, restes 1911 i Kristiania.
A. L.*

Nordranen. Se Ranen.

Nordre, nord. myt. Se Dvärg.

Nordre Aurdal, härad och pastorat i Kristians
amt, Norge, omfattar mellersta delen af den
stora dalgången Valdres och södra delen af dennas
sidodal Slidre. Areal 919,72 kvkm., hvaraf blott 31
kvkm. åker och äng. 4,616 inv. (1910). N. anses som
en af det natursköna Valdres’ vackraste trakter.
K. V. H.

Nordre Bergenhus amt. Se Bergenhus amt 3.

Nordre Fron [frä>n], härad och pastorat i mellersta
delen af Gudbrandsdalen, Kristians amt, Norge. Areal
1,363,38 kvkm., hvaraf endast 30,5 kvkm. åker och äng
och 275 kvkm. skog. 4,197 inv. (1910). N. tillhör
Gudbrandsdalens vackraste partier, har flera af
landets mera kända sanatorier (Fefor, Gaalaa,
Furuheim) och genomstrykes af Hamar-Otta-
l. Gudbrandsdalsbanan. K. V. H

Nordreisen [ncör-réYson] 1. Nordreisa, härad och
socken (under Skjervöys pastorat) i Tromsö amt,
Norge, ligger n. ö. om staden Tromsö och omfattar
den 85 km. långa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>