Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nordamerikanska litteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppfinnarens fantasi har haft försteget framför
skaldens. Många författares arbeten bära genom bristen
på konstnärlig utarbetning spår af den rastlösa oro,
som innebor i det amerikanska lynnet. I samma mån
som amerikanska förläggare funno sin fördel vid
att hellre eftertrycka engelska böcker än köpa
inhemska originalmanuskript, var ett lifsvillkor
länge undandraget den litterära alstringen. - Ett
utmärkande drag i den nordamerikanska litteraturen
är dess demokratiska grundstämning. Amerikanerna
ha inträdt i historien som ett kulturfolk, de ha
ondt om ärevördiga historiska traditioner att skåda
tillbaka till, men rikta i stället sin blick djärft
in i framtiden. F. ö. kännetecknas deras litteratur
af religiös, fosterländsk och moralisk värme,
aktning för kvinnan, frimodigt och för skämt böjdt
lynne samt innerlig känsla för det sköna i naturen
och för de band, som förena den enskilde med hans
familj och hans medmänniskor. - I afseende på det
litterära språkuttryckets omväxling och egentlighet
står flertalet amerikanska författare efter de
engelske. (Om språkliga egendomligheter i unionen
jfr Amerikanism och Engelska språket, sp. 580.)
Nordamerikanska litteraturen kan indelas i
tre perioder, af hvilka den första omfattar
kolonisationstiden, den andra sammanfaller med tiden
för den nationella frigörelsen och sammansmältningen
samt den tredje börjar med 1820-talet. Sistnämnda
periods förra hälft, till inbördeskrigets utbrott
1861, omsluter denna litteraturs egentliga
klassiska skede; efter detsamma ha endast smärre
diktarbegåfningar framträdt, och den förnämsta
diktarten har blifvit romanen, mer realistisk och
analyserande än förr.
Första perioden sträcker sig från 1607 till 1760. De
tidigaste skriftställarna voro engelskfödda, och raden
af äventyrsskildringar från vildmarken och hafvet
öppnades med kapten John Smiths arbeten om kolonien
Virginia (1608, 1624). De första nämnvärda vittra
försöken på amerikansk jord voro G. Sandys’
öfv. af Ovidius’ "Metamorfoser" (1626), W. Vaughans
"Golden fleece" (s. å., på vers och prosa),
W. Woods naturskildring "New England’s prospect"
(1634; med inströdda verspassager), den lärda och
husliga mrs. Anne Bradstreets undervisande "Poems"
(1650) och M. Wigglesworths hårdt puritanska "The
day of doom" (1662). Den första i Amerika tryckta
boken är "The Bay psalm book" (en knagglig öfv. af
Davids psalmer, 1640); förut hade man måst trycka
i London. Af mycken betydelse för den litterära
odlingen vardt grundläggandet af den första
högskolan, Harvard-universitetet (1636). Det bör
ihågkommas, att kolonisternas ledare voro män med
engelsk universitetsbildning. De mest framstående
bland tidehvarfvets predikanter och författare
af religiösa stridsskrifter voro John Cotton
(1585-1652), indianaposteln John Eliot (1604-90), den
berömde förkämpen för religiös och borgerlig frihet
Roger Williams (omkr. 1604-84) samt den mångsidigt
verksamme och inflytelserike, men ofördragsamme
Cotton Mather (1663-1728), känd som häxförföljare
och författare till "Magnalia Christi americana"
(som ger en sammanfattning af 1600-talets New England)
jämte inemot 400 andra tryckta arbeten. På
1700-talet uppträder en stor teologisk skriftställare,
Jonathan Edwards (1703-58), utmärkt lika mycket
för tankens kraft och klarhet som för sin rena
karaktär. På gränsen emellan detta och efterföljande
skede står Benjamin Franklin (1706-90), typen för
allt det bästa i det äldre amerikanska lifvet. En
oöfverträffad skriftställare för folket, förkunnade
han i sina originella skrifter en högst praktisk
visdom.
Andra perioden räknas lämpligast från 1760, då den
jäsning i sinnena började, som fick sitt utbrott i
frihetskriget och bildandet af en ny, själfständig
nation. Talarkonsten, för hvilken amerikanerna ega
stora anlag, blomstrade under denna tid af bragder
och offentlig lyftning. De mest eldiga och orädda
talarförmågorna voro James Otis (1725-83), Patrick
Henry (1736-99) och Fisher Ames (1758-1808). I
vältaligt politiskt skriftställeri utmärkte sig de
berömde statsmännen Samuel Adams (1722-1803), John
Adams (1735-1826), Thomas Jefferson (1743-1826),
John Jay (1745-1829), James Madison (1751-1836),
Alexander Hamilton (1757-1804) och John Quincy
Adams (1767-1848). Befriaren George Washington
själf skref statshandlingar och bref i en klar,
öppen och värdig stil. Stort inflytande öfvade den
i Amerika naturaliserade Thomas Paine (1737-1809),
djärf fritänkare och försvarare af "människans
rättigheter". - Inom den lättare litteraturen
framträdde många efterhärmare af Pope, Swift och
Gay, med satirer samt beskrifvande skisser på vers
och prosa. Under århundradets lopp uppstod äfven
en mestadels anonym litteratur af politiska visor
och krigsballader. Mrs. Mercy Warren (1728-1814)
skref dramer och dramatiska satirer, Fr. Hopkinson
(1738-91) fosterländska humoresker på vers och prosa,
H. Brackenridge (1748-1816) den muntra prosasatiren
"Modern chivalry" samt krigssånger. Phil. Freneau
(1752-1832), frihetskrigets egentlige bard, utvecklade
mycken upplifvande sarkasm i sina politiska sånger
och skref krigsoden samt annan lyrik. Statens nydöpta
frihet firades i vers äfven af negerflickan
Phillis Wheatley (1753-84). J. Trumbull (1750 -1831)
författade bl. a. da satiriska hjältedikterna
"Mac Fingal" (mot tories) och "The progress of
dulness" (mot uppfostringsväsendet), T. Dwight
(1752-1817) skref ett bibliskt epos, "The conquest
of Canaan", och Joel Barlow (1754-1812) den föga
lyckade hjältedikten "The Columbiad", i hvilken han
låter Columbus i en vision få del af världsdelens
kommande öden. - Den slagdängartade folksången
"Yankee doodle", som kom i bruk på 1750-talet, fick
mera högtidliga efterföljare i J. Hopkinsons "Hail
Columbia" (1798), R. T. Paines "Adams and liberty"
(s. å.) och F. S. Keys "The starspangled banner"
(1814). Under denna period uppträder äfven Ch. B.
Brown (1771-1810), grundläggaren af den amerikanska
romanen och egande en särskild talang för spännande,
hemska skildringar.
Tredje perioden inledes med Irvings "Sketchbook"
(1819) och Coopers roman "The spy" (1821). Författarna
få merendels väckelser och vidsträcktare vyer genom
resor i Europa och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
