Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Nobel[nåbe'l], svensk släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
började dock N. alltmer intressera sig för dess
verksamhet och egna sig åt konstruerandet af
specialmaskiner för naftaindustrien, hvilka maskiner
tillverkades en lång tid framåt vid verkstaden i
Petersburg.
Nobelbolagets område af naftaborrbrunnar i
Sabuntsji vid Baku. (Jfr fig. i art. Bergolja.)
Sedan N. öfvertagit ledningen af firman
"Bröderna Nobel" och 1879 ombildat den till ett
aktiebolag, utvidgade han snart dess verksamhet så,
att det inom kort ej allenast intog första platsen
bland alla Rysslands industriella företag, utan
äfven i sin bransch förvärfvade världsrykte som
föregångare, speciellt hvad destillation af nafta
angår.
Nobelska naftadestilleringsverk i Baku.
De nobelska destilleringsverken äro de största
i världen, i det de förarbeta omkr. 1milliard
liter årligen efter h. o. h. egna principer och
utgöra i tekniskt afseende mönster för moderna
raffineringsverk. Det af brodern Robert införda
systemet för transportering af oljan i cisternpråmar
utvecklades vidare, och redan i slutet af 1870-talet
egde firman flera i Sverige byggda cisternångare
af järn. Numera sker en stor del af transporten
i hundratals egna järnfartyg, af hvilka de flesta
drifvas med dieselmotorer af eget fabrikat i stället
för ångmaskiner. Cisternångarna följdes snart af
cisternvagnar för järnvägarna, och därigenom lyckades
N. öfvervinna det största hindret för ryska
fotogenens framgångsrika konkurrens med den
amerikanska på den europeiska marknaden, då den
stora kostnaden för träfat bortföll. Bortåt 2,000
egna cisternvagnar bringa nu Nobeloljan från Baku
till de i alla länder befintliga filialdepåernas
jättebehållare, ur och i hvilka oljan pumpas, så
att både eldfara och läckage undvikas. Som en länk
i systemet bör också nämnas, att från borrfälten
vid Baku till raffinaderiet, hamnen och behållarna,
ja, t. o. m. från Baku till Batum transporteras
oljan i rörledningar, hvilkas sammanlagda längd
uppgår till närmare 1,000 km. Detta transportsystem
kunde ej patenteras, utan har upptagits af hela
världens oljefirmor, men det långa försprång
"Bröderna Nobel" vunno, framgår bäst af några
uppgifter om denna världsfirmas verksamhet. Årlig
produktion ur omkr. 500 borrhål är öfver 2 milliarder
kg. nafta. Bland biprodukter från destilleringsverken
må nämnas massut (se d. o.) och smörjoljor, bäggedera
framställda i högst ansenliga mängder. Bröderna
Nobels personal består af omkr. 1,500 tjänstemän
och 12,000 arbetare. N. antog nästan uteslutande
svenskar som arbetsledare, och antalet svenska
ingenjörer, som varit eller ännu äro i firman
anställda, uppgår till flera hundra. För dessa
liksom för sina arbetare sörjde N. på ett sätt,
som, åtminstone hvad ryska förhållanden angår,
måste betecknas som banbrytande. För de svenske
tjänstemännen i Baku anlades en park med bostäder
i villastil och ett societetshus, Villa Petrolea,
midt i ökenlandskapet, dit all jord förts och som
nu utgör en af Bakus sevärdheter. Arbetarna fingo
ordentliga bostäder, för deras barn inrättades skolor,
och medel af sattes till pensionskassor etc., så att
N. äfven i detta hänseende varit en föregångsman,
hvilken som ingen annan gjort det svenska namnet
kändt och hedradt i Ryssland. Jfr de på ryska utg. 2
jubileumsfestskrifterna Dvadtsati-pjatiljetie
tovaristjestva neftianogo proizvodstva Br. Nobel 1879-1904
(1904; Naftaproduktionsbolaget Bröderna Nobels
25-årstillvaro 1879-1904) och Mechanitjeskij
zavod Ludvig Nobel 1862-1912 (Ludvig Nobels
mekaniska verkstad 1862-1912) samt planschverket
Naphtaproduktionsgesellschaft Gebrüder Nobel.
4. Alfred Bernhard N., den föregåendes broder,
donator, kemist, tekniker, f. 21 okt. 1833 i
Stockholm, d. 10 dec. 1896 i San Remo, vid Genua,
jordfäst i Stockholms Storkyrka 29 s. m., uppfostrades
liksom bröderna i Petersburg. Han arbetade sedan
i sitt fack på flera utländska laboratorier,
bl. a. hos professor Peluse i Paris, hvarest han
särskildt fick tillfälle att studera nitroglycerin
och andra sprängämnen. Genom de många olyckor,
som förorsakades såväl vid fabrikationen som under
transporten af nitroglycerinen, blefvo i flera länder
både tillverkning och användning af detta sprängämne
förbjudna. Det stora behofvet af ett kraftigare
sprängämne än krut jämte faderns lifliga intresse för
denna tillverkning eggade N. att med all energi egna
sig åt utexperimenteringen af en lätthandterligare
och ofarligare form af nitroglycerin. Den svåra
olyckan med faderns laboratorium vid Heleneborg
skrämde honom ej, utan med hjälp, delvis af vänner
från hans vistelse i Paris, lyckades han inom kort
anskaffa kapital för anläggande af en fabrik vid
Vinterviken, nära Stockholm, och en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:56:14 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfbs/0608.html
