Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Njutningsmedel - Njutningsväxter - Njutånger - Njål. Se Nials saga - Njåmiltkårtje - Njåmmelsaska, vattenfall. Se Harsprånget - Njörvasund - Nkiona, i grekiska riksspråket Kiona. Se Giona - Nkole, landskap. Se Ankole - N'kran, stad. Se Akkra - n. l. - nlat. - nlj. - N. M. - N. N. - N. N. W. - n:o - N. O. - No - Noa. Se Helig - Noa - Noack, Ludwig - Noaidde-gaddse, lapp., "Nåidföljet". Se Mytologi sp. 177 - Noailles [nwa'j], gammal högadlig fransk släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kokain. Äfven många af vilda folk på giftiga växter
beredda njutningsmedel höra otvifvelaktigt till
denna skadliga grupp. Vissa här angifna giftiga
njutningsmedel, framför allt spritdrycker och opium,
skada ej blott genom sin direkta giftighet, utan
än mer genom det myckna ekonomiska, sociala och
moraliska elände, som missbruket af dem sprider
i vida kretsar. På grund däraf är kampen mot
dessa njutningsmedel med syfte att, om möjligt,
befria mänskligheten från dem, helt visst i mycket
berättigad. C. G. S.
Njutningsväxter, bot., växter, som innehålla
narkotiska, berusande eller upplifvande ämnen och
användas till dryck, rökning eller tuggning. Hit höra
de kaffeinhaltiga växterna Coffea (se Kaffe), Thea (se
Te), Ilex (se Matte), Cola m. fl., den kokainhaltiga
Erythroxylon, betelpalmen och betelpepparen
(se Areca och Piper), de nikotinhaltiga
Nicotiana-arterna (se Tobak), hasjisjväxten,
opiumväxten, den mezkalinhaltiga Echinocactus
(Anhalonium) Lewini (se Cactaceæ, sp. 935),
Piper methysticum (se Kava-kava), Amanita muscaria
(se Flugsvamp, sp. 655) m. fl. Till njutningsväxterna
kan äfven den teobrominhaltiga kakaoväxten räknas.
G. L-m.
Njutånger, socken i Gäfleborgs län, Enångers
tingslag. 9,620 har. 3,022 inv. (1912). Annex till
Enånger, Uppsala stift, Hälsinglands norra nedre
kontrakt.
Njål. Se Nials saga.
Njåmiltkårtje, ett 43,6 m. högt vattenfall
i Tarra-älfven (Tarrejokk), ett af Lilla
Lule älfs källflöden, som där går genom en
trång klyfta mellan höga kalfjäll. Med en
medelvattenmängd af 1,7-1,8 kbm. i sek. kan
fallet utveckla en styrka af 740-780 hkr.
Wbg.
Njåmmelsaska, vattenfall. Se Harsprånget.
Njörvasund, isl., de gamle nordmännens benämning på
sundet vid Gibraltar (se d. o.).
Nkiona, i grekiska riksspråket Kiona. Se Giona.
Nkole, landskap. Se Ankole.
N’kran, stad. Se Akkra.
n. l., förkortning för lat. non licet, det är
ej tillåtet, och non liquet, det är ej tydligt,
icke utrönt.
nlat., förkortning för nylatinskt.
nlj., förkortning för normalljus. Se
Belysning, sp. 1309, och Ljusenhet.
N. M., amerikansk förkortning för New Mexico.
N. N., förkortning för lat. nomen nescio (jag känner
ej namnet) eller notetur nomen (här bör namnet
antecknas), nyttjas företrädesvis dels i formulär
för att beteckna, att på dess plats ett verkligt
namn må insättas, dels i brefutanskrifter o. d. i
st. f. en persons förnamn, då detta är okändt för
den skrifvande.
N. N. E., internationell förkortning för
nordnordöst. (Jfr N. E.)
N. N. W., internationell förkortning för
nordnordväst. (Jfr N. W.)
n:o, n:ro (plur. n:is, n:ris), framför
siffror brukad förkortning af lat. numero (numeris),
under det eller det numret, numrerad med. (Förkortas
numera helst till n:r).
N. O., amerikansk förkortning för New Orleans.
No l. No-Amon, i G.T. namn på staden Tebe i
öfre Egypten (se Amon). Profeten Nahum (3:8)
hänvisar Ninive till det öde, som (667) öfvergått
No-Amon, då den assyriske konungen Assurbaniapal
eröfrade det, och Jeremia (46: 25) och Hesekiel
(30: 14 ff.) uttala strafförkunnelsen mot det.
E. S-e.
Noa. Se Helig 1.
Noa (hebr., tröst), äldre, i litteraturen förekommande
form Noak; är enligt G. T. känd förnämligast som
hjälten i den bekanta berättelsen om syndafloden
(se d. o.) och som fader till tre söner: Sem, Ham
och Jafet, från hvilka den nya mänskligheten (efter
floden) härstammar. Så långt äro alla de hithörande
urkunderna i l Mos. 5-9 eniga. I vissa hufvudpunkter
skilja de sig dock både beträffande N:s person och i
uppgifterna ang. hans söner. Medan han i en del af
de till Jahvisten hörande styckena framställes som
hjälte i berättelsen om den stora floden, är han i en
annan del af dessa berättelser mest känd som åkerman
och uppfinnare af vinet, och i samband härmed uppges
hans söner ha varit: Sem, Jafet och Kanaan (icke Ham);
(jfr 1 Mos. 9: 20-27 och de nyare kommentarerna till
stället). Enligt den yngre källskriften (Prästkodex)
framställes N. som den 10:e i ordningen bland de
före floden lefvande urfäderna (1 Mos. 5: 28 f.),
och Gud sluter efter floden med honom ett förbund,
enligt hvilket han lofvar att icke vidare sända
någon sådan flod öfver mänskligheten och hvarvid
han framställer regnbågen som tecknet därpå, att
han vill hålla detta förbund (1 Mos. 9). N. har
(likasom flera bland de 10 urfäderna) sin förebild i
de babyloniska föreställningarna om den 10:e och siste
af de före den stora floden lefvande urkonungarna,
hvilken också spelade rollen som hjälte i den
babyloniska flodsagan. - I anslutning till förbudet
att förtära blod, som ingår som ett viktigt moment i
Guds förbund med N. enligt 1 Mos. 9:4 ff., uppställde
den senare judendomen för sådana främlingar, som bodde
i Israels land, en teori om 7 s. k. noakitiska bud,
som ansågos ha gällt den före Abraham och vid sidan
af hans ättlingar lefvande mänskligheten och hvilka
innehöllo förbud mot afguderi, hädelse mot Gud, mord,
blodskam, rof, uppror mot öfverheten och ätandet
af blod. Förmodligen ha judarna äfven i diasporan
haft några liknande bud för de hedningar, som där
anslöto sig till deras synagogor, och till dylika
föreskrifter torde de bud ansluta sig, som de från
hedendomen omvände kristne enligt Apg. 15: 29 hade
att iakttaga. N:s historia var uppenbarligen mycket
läst på Jesu och apostlarnas tider (jfr Matt. 24:37
f., Luk. 17:26 f., Hebr. 11: 7, l Petr. 3: 20,
2 Petr. 2:5). E. S-o.
Noack, Ludwig, tysk filosof, f. 1819,
professor och bibliotekarie i Giessen, d. 1885, var
anhängare af Hegels filosofi, utgaf tidskrifterna
"Jahr-bücher für spekulative philosophie" (1846-48)
och "Psyche" (1858-63) och skref en mängd filosofiska
arbeten, mest inom religionsfilosofien. N. utgaf
ock Philosophiegeschichtliches lexikon (1879).
S-e.
Noaidde-gaddse, lapp., "Nåidföljet". Se Mytologi,
sp. 177.
Noailles [ntt>a’j], gammal högadlig fransk släkt,
uppkallad efter slottet N. i det forna grefsk. Ayen
i arrondissemanget Brives af dep. Corrèze, fordom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
