Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada / 1011-1012 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nikopoli - Nikopolis - Nikosia [-kå'sia]. Se Levkosia - Nikotin - Niksar - Niksic - Nikt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

namnet Nicopolis, som eg. tillhörde en af
Trajanus anlagd stad, belägen nära Jantra, n. om
Trnova, vid ruinerna Stari-Nikup. Vid N. vann
sultan Bajasid med 200,000 man 28 sept. 1396 en
dyrköpt seger öfver konung Sigismund af Ungern i
spetsen för en förenad här af ungrare samt korsfarare
från Frankrike, Tyskland och Österrike,
tillsammans 60,000 man. Där blefvo turkarna slagna
1595 af Stefan Báthory och 1598 af furst Mikael i
Valakiet. 1810 intogs staden af ryssarna, som 1829
förstörde en turkisk flottilj på floden samt några
månader senare stormade turkarnas befästa läger
vid N. Ryssarna eröfrade staden äfven 16 juli
1877.
(J. F. N.)

Nikopolis [-kå′pålis]. 1. N. l. Actia N.,
forntida stad i Epirus, beläget på den mellan Ambrakiska
viken och Joniska hafvet utskjutande halfön, 6
km. n. om det nuv. Preveza, grundlades 31 f.
Kr. af Octavianus till minne af hans seger vid det
långt från N. belägna Aktion. Han byggde där
ett tempel åt Neptunus samt instiftade till Apollo
Actius’ ära de s. k. Aktiska spelen. Kejsar
Konstantin den store gjorde staden till Epirus’ hufvudstad,
men den var redan på Julianus’ tid (361–363)
delvis förfallen. Den plundrades af goterna,
återuppbyggdes af kejsar Justinianus (527–565),
men försvann ur historien under medeltiden. De
ansenliga ruinerna (af akropolis, 2 teatrar och en
vattenledning) kallas nu Paleopreveza. –
2. Stad i Palestina. Se Emmaus 2.
1. (J. F. N.)

Nikosia [-kå′sia]. Se Levkosia.

Nikotianin. Se Tobak.

Nikotin. 1. Kem., en flyktig alkaloid, som utgör
den giftiga beståndsdelen af tobaksplantans
(Nicotiana tabacum) blad. Nikotin är en färglös
olja med kokpunkt 247° och sammansättningen
C₁₀ H₁₄ N₂. Pinner har fastställt, att nikotin
är pyridyl-n-metyl-α-pyrolidin och således eger
konstitutionsformeln

Tobaken innehåller från 0,7 till 7 proc. nikotin,
bunden till äppelsyra och citronsyra. Nikotin
åtföljes enligt Pietet i tobakssaften af tre besläktade
alkaloider, nikotein, nikotellin och nikotimin.

2. Med. Nikotin är ett synnerligen häftigt gift,
i snabb verkan täflande med blåsyra, stundom
dödande på få minuter. Små fåglar kunna dödas
nästan ögonblickligt genom att inandas ångorna från
en droppe nikotin. För människan torde dödsdosen
vara några få centigram. Nikotin framkallar
på känsliga kroppsdelar (slemhinnor o. d.) häftig
lokal retning och smärta. Efter uppsugning, som
lätt eger rum, verkar giftet först retande, därefter
förlamande på åtskilliga nervbildningar. Mest
träffar nikotinets verkan icke själfva ändarna af
dessa nerver, utan en i nervbanan, i ett sympatiskt
ganglion, inskjuten mellanstation. I ögat framkallar
nikotinet öfvergående pupillsammandragning och
kramp i ackommodationsmuskulaturen, efterföljda
af motsatta verkningar; i hjärtat påverkas
hämningsapparaten (vagus) så, att hjärtat först hejdas
en kort stund, därefter åter slår raskare, hvarvid hämningsmekanismen visar sig vara
förlamad. Rörelsenervernas ändar i musklerna
retas först, så att flimrande ryckningar uppstå,
förlamas sedan såsom af pilgiftet kurare. Körtlar,
särskildt svett- och spottkörtlar, bringas till
liflig afsöndring. Magsäcken och tarmen retas till
häftiga sammandragningar, hvaraf följa kräkningar och
diarré. Centrala nervsystemet förlamas af tillräcklig
dos hastigt, hvarvid andningen upphör och döden
inträder, vanligen efter kramp. Förgiftningar med rent
nikotin ha sällan förekommit. 1850 mördade belgiske
grefven Bocarmé sin svåger genom att hälla en rätt
betydlig mängd nikotin i hans mun; offret dog på få
minuter. En student på v. Schroffs laboratorium i
Wien intog för experiments skull 4½ mg. nikotin,
hvaraf följde spottflöde, kräkningar, diarré,
hufvudvärk, matthet och omtöckning, vanmaktsanfall,
andnöd, krampryckningar m. m. Förgiftningen räckte
i fullt 3 dagar, men gick till hälsa. Förgiftningar
med tobak bero väsentligen på nikotinet. Många
sådana ha förekommit. Nikotinet har varit upptaget
i Svenska farmakopén, men uteslutits. Det
försöktes, fastän sällan, som lugnande och
krampstillande medel, t. ex. vid stelkramp
(tetanus), men visade sig olämpligt och farligt.
1. H. E. 2. C. G. S.

Niksar, stad i Mindre Asien, turkiska vilajetet
Sivas, ej långt från Germily (forntidens
Lykos). Omkr. 4,000 inv., däraf ¼ kristna. N. är
forntidens Kabeira (se d. o.), som senare fick
namnet Neocæsarea, hvaraf formen Niksar uppkommit.
(J. F. N.)

Nikšič [ni′kʃitj], befäst stad i Montenegro,
med omkr. 5,000 inv., låg före 1878 i Hercegovina
samt utgjorde under Hercegovinas uppror 1875–76
och i kriget med Montenegro en af turkarnas
förnämsta stödjepunkter, som af dem hårdnackadt
försvarades. Först 8 sept. 1877 gaf N. sig
åt montenegrinerna och förenades i freden med
Montenegro. Palats, skola och ett citadell, hvilket
användes som vapen- och ammunitionsmagasin.
(J. F. N.)

Nikt (Nicht), Gul nikt (af ty. nicht,
intet; jfr Nihilum album), Lycopodium, (semina Lycopodii,
sulphur vegetabile), farm., med., kallas sporerna
af flera till lummersläktet, Lycopodium L., hörande
arter, förnämligast L. clavatum L., L. annotinum och
L. complanatum L. (se Lycopodium). Drogen bör bestå af
sporer, fria från främmande inblandningar. Hvarje spor
är skyddad af två hinnor. Den yttre hinnan är blekt
gul och ger brun reaktion med jod, då däremot den inre
hinnan blir blå af detta reagens och således visar sig
vara stärkelseartad. Nikt är ett mycket lätt, fint,
blekgult pulver (på tyska heter det hexenmehl eller
bärlappsamen), som simmar på och icke blandar sig
med vatten på grund af ett fett, som i ytterst tunt
lager öfverdrager ytan. Om detta fett genom eter eller
alkohol borttages eller om drogen länge rifves i en
mortel, blandar niktet sig med vatten. Kastadt löst i
en låga, antändes det hastigt och bildar en häftigt
uppfladdrande, snart slocknande flamma, hvarför
det nyttjas på teatrarna för att framkalla blixtlika
sken eller stora, ofarliga lågor. Förbränningen sker
under ett fräsande ljud genom de små spormembranernas
söndersprängande af hettan. Förfalskningar af nikt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>