Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada / 967-968 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nielsen [niel-], Ejnar - Nielsen [niel-], Harald Charles Kristan Anton - Nielsen [niel-], Kai - Nielsson [niel-], Sveinn - Niem [nim], Dietrich von. Se Dietrich von Niem - Niemann [nimm-], Albert - Niemann [nim-], Walter - Niembsch [nimbJ], Nikolaus Edler von Strehlenau

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

målningar äro starkt påverkade af florentinska fresker från
1400-talet. Att förena individuellt lif med freskens
storhet i hållningen har ej alltid lyckats N., men
hans konst har både kraft och en egenartad karaktär.
G-g N.

Nielsen [niel-], Harald Charles Kristian Anton, dansk
författare, f. 20 apr. 1879 i Köpenhamn, aflade 1898
mogenhets- och 1905 magisterexamen. Redan som student
började N. vara verksam som litterär kritiker i
tidningar och tidskrifter; Moderne litteratur (1904),
Af tidens træk (1909) och En moderne reaktionær
(1912) äro urval af hans essayer. Småningom har hans
författarskap blifvit af mera politisk natur, och
den af honom utgifna veckotidningen "Ugens tilskuer"
(1910 ff.) är väsentligen egnad åt samhälleliga
ämnen, föga åt litterära. I sin tidning liksom i
småskrifter har N. angripit tidningen "Politiken"
och i stort sedt den danska vänstern. Af hans
utmärkta essayer handlar ett par om Gustaf Fröding.
R-n B.

Nielsen [niel-], Kai, dansk skulptör, f. 1882
i Svendborg, studerade vid akademien i Köpenhamn
1902-05. Hans mest betydande arbeten äro Blind
flicka (1907, Glyptoteket), Gammal kvinna (s. å.),
i Konstmuseet, som äfven eger den af Rodin påverkade
kvinnostudien Naken och porträttet Erik. Till
monumental stil nådde N. i Bindesbölls monumentala
byst utanför Konstindustrimuseet (1910) och i monument
öfver Mylius-Erichsen (relief på ett klippblock,
1911, uppställd på Langelinie 1913). N. har
utfört en del statyetter och småskulpturer,
bl. a. liffulla backanter (i lergods, 1912). Efter
ett utkast af Joakim Skovgaard utförde han reliefen
Den gode herden (Konstmuseet). 1913 fullbordade
han för staden Faaborg en brunn med mytologiska
figurer (jättebarnet Ymer diar kon Audhumbla).
G-g N.

Nielsson [nirel-], Sveinn, isländsk
person-historiker, f. 1801, d. 1881, var präst och
skriftställare samt författare till Presta tal og
prófasta á Islandi (Förteckning på isländska präster
och prostar; utg. af Isländska litteratursällskapet
1869). Detta verk, hvilket har värde som historisk
källa, är i allt väsentligt byggdt på de i handskrift
föreliggande forskningar, som verkställdes af hans
broder Daði N. (f. 1809, d. 1856), till yrket
kroppsarbetare, tidtals t. o. m. landstrykare.
R. N-g.

Niem [nim], Dietrich von. Se Dietrich von Niem.

Niemann [nim-], Albert, tysk operasångare, f. 1831
nära Magdeburg, studerade en tid för Duprez i Paris,
väckte uppmärksamhet i Halle, Stettin och Hannover och
var 1866-87 anställd vid hofoperan i Berlin, hvars
förnämsta prydnad han utgjorde. N. vann berömmelse
som ett verkligt mönster af en dramatisk sångare,
i det han egde ej blott en väldig stämma, utan äfven
ovanliga skådespelargåfvor och verkade gripande genom
framställningens sanning och den enkla storheten i
sitt patos. Hans specialitet voro hjältetenorer, i
synnerhet Wagners, af hvilken mästare han ock utvaldes
att kreera Siegmund i Baireuth 1876. Utom wagnerska
partier, framför allt Tannhäuser, räknas Florestan i
"Fidelio", Cortez, Josef, Raoul i "Hugenotterna" och
Johan af Leiden i "Profeten" som hans förnämsta. Han
har äfven varit
en uppskattad oratorie- och romans- (särskildt
Schumanns-)sångare. 1887-88 uppträdde han i Amerika.
A. L.*

Niemann [nim-], Walter, tysk musikskriftställare,
f. 1876 i Hamburg, elev af Humperdinck
och Leipzigkonservatoriet, idkade samtidigt
universitetsstudier och blef 1901 filos. doktor. Han
har skrifvit Die musik Skandinaviens (1906;
ett om intresse vittnande, ehuru ojämnt arbete),
Das klavierbuch (1907; 2:a omarb. uppl. 1910),
2:a delen af Schjelderups biografi öfver Grieg
(1908) m. m. samt komponerat pianosaker och sånger.
E. F-t.


Niembsch [nlmbj], Nikolaus Edler von Strehlenau,
under namnet Nikolaus Lenau en af Tysklands främsta
lyriker under 1800-talet, f. 13 aug. 1802 i Csatád i
Ungern, nära Temesvár, d. 22 aug. 1850 på hospitalet
Oberdöbling vid Wien, var son till en officer, som
förde ett äfventyrligt lif och dog tidigt. N. blef sin
mors bortskämda barn. Han studerade i Wien filosofi,
juridik, landthushållning, medicin, men egnade sig
slutligen åt estetiska studier och musik, särskildt
violinspel, samt var en svuren beundrare af Beethoven
och Schubert. I poetiskt afseende började i Österrike
åren före 1830, då den egentliga romantiken höll
på att klinga ut, en ny poesi blomstra med namn
som Grillparzer, Raymund, Auersperg ("Anastasius
Grün"). I motsats till dessa, som förblefvo wienare,
var "Lenau" halft österrikare, halft schwabare. I
Wien kunde han under Metternichs hårda regemente icke
hoppas få utge någon diktsamling, som kunde ge luft åt
de revolutionära känslor, som fyllde hans bröst, och
han drogs därför 1831 till Stuttgart, där dessutom de
tyske klassikernas förläggare Cotta bodde. Obetingadt
fördelaktig var icke flyttningen, i det att umgänget
med de mystiskt lagde "schwabarna" mattade hans
viljekraft och ökade den svärmiskt färgade lifsleda,
som alltmer grep honom. Under lidelsefyllda inre
upplefvanden, ej minst på kärleksområdet, skapade
Lenau nu en rik lyrik, som gaf uttryck åt ett varmt
hjärtas stormiga passioner och, ej minst, för ett
djupt svårmod. 1832 utgaf han en samling af sina
Gedichte. Han kände sig emellertid "Europatrött"
och föll offer för en sjuklig melankoli. Motvilja
för den omgifvande verkligheten och svärmeri för
en ideal republikanism, längtan till jungfrulig
ödemark förmådde honom att 1832 söka sig till en
utvandrarkoloni och bege sig till Amerika, där han
ärnade vistas fem år. Men redan efter ett år vände han
tillbaka, bortstött af den krassa materialism, som i
det förlofvade landet mött idealisten. Vid återkomsten
hyllades han som en berömd man. "Nikolaus Lenaus"
dikter hade nämligen mottagits med mycken beundran,
och hans vän, danske teologen Martensen, omtalar,
att i det lefnadsglada Wien rådde en formlig kult

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>