Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nidamentalkörtlar - Niðarhólmr. Se Munkholmen - Niðarós - Niðarós á Igðyn [-ws-], norsk handelsplats. Se Arendal - Nida - Nidduj - Nide, nord. myt. Se Nede - Nidelven - Nidhogg - Niði, nord. myt. Se Nede - Nidingen - Nidingsstång. Se Nidstång - Nidingsstöld - Nidingsverk - Nidskrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
könsöppningarna. Af deras sekret bildas äggkapslarna
hos dessa djur. L-e.
Niðarhólmr. Se Munkholmen.
Niðarós [-ωs], d. v. s. staden vid Nidelvens mynning
(se Aros), det medeltida namnet på Trondhjem (se
d. o.).
Niðarós a Ögðum [-<NS-], norsk handelsplats. Se
Arenda1.
Nidda. 1. Biflod till Main fr. h., upprinner i
hessiska prov. Oberhessen på Vogelsberg, flyter
genom en vacker dal och utmynnar vid Höchst. 98 km. –
2. Stad i ofvannämnda prov., kretsen Büdingen, vid
floden N. 2,000 inv. (1905). – Titeln grefve till
N. ingick under Ulrika Eleonoras och Fredrik I:s
regeringstid i den svenska konungatiteln. – 3. Se
Nida.
Nidduj (nyhebr., "utstötning"), en mildare form af
den judiska bannlysningen. Jfr Bann 2.
Nide, nord. myt. Se Nede.
Nidelven. 1. (Nisserelven l.
Arendalsvasdraget)
Vattendrag i Bratsberg och Nedenes amt, Norge,
kommer från östra sluttningen af Setesdalsfjeldene,
där det 6 km. långa Urdvatn, antagligen dess
källa, går genom en rad af Telemarkens insjöar,
hvaribland det 35 km. långa och 4 km. breda Nisservatn
(243 m. ö. h.), kallas därefter vanligen
Nisserelven under en sträcka, på hvilken den har en
rad forsar, hvaribland Store Högfoss med ett 20
m. högt stup. Litet nedanför detta har N. åter en rad
forsar och fall, hvaribland den 24 m. höga Dynjanfoss
(12,000 hkr), förenar sig 156 m. ö. h., 88 km. från
mynningen, med Fyres-(Fyrris-)elven, sedan denna
genomflutit det 25 km. långa Fyres-(Fyrris-)
vatn (277 m. ö. h.). Vid älfvarnas sammanflöde
bildas det väldiga, egentliga Arendalsvasdrag,
hvars hela nederbördsdistrikt är ett område af
2,380 kvkm. Sedermera bildar N. flera forsar,
hvaribland den 27 m. höga Böilefoss – med (1913)
stora byggnadsanläggningar om 35,000 hkr, som från
1914 skola användas för nitridfabrikation – och
den 18 m. höga Rygenefoss. N:s nedersta del nära
utloppet förgrenar sig i flera armar. En af dessa
går genom den 1,5 km. långa bassängen Hölen och
Hisöströmmen ut i Galte-sund vid staden Arendal. För
att underlätta timmerflottningen ha företagits
reglerings- och muddringsarbeten, hvarigenom bl. a. en
rationell användning af de stora skogarna i trakten
möjliggjorts. Nedanför Rygenefoss fiskas i N. mycket
lax. N. är bäfverns viktigaste tillhåll i Norge
(fullständig fridlysning 1902). Vattendragets hela
längd är 187 km.
2. Älf i S. Trondhjems amt, Norge, uppkommer genom
sammanflöde af flera små vattendrag från ömse sidor
om riksgränsen. Det största af dessa, Tya, har
sina källor i Härjedalen, flyter in i Norge mellan
Skardalsfjeldene och Sylarna, omkr. 700 m. ö. h.,
och förenar sig i Tydalen med Nea, som kommer från
Essandsjön (720 m. ö. h. n v. om Sylene). Under
namn af Nea flyter hela älfven vidare mot n. v.,
utfaller i den 59,2 kvkm. stora Selbusjön (160
m. ö. h.), lämnar under namnet Nidelven densamma
och strömmar i stora krökar vidare mot n. v. till
Trondhjemsfjorden. På denna sträcka finnas 8 forsar,
hvaraf de största, förutom Fjærheimsfossen, äro
det
präktiga dubbelfallet på gränsen till Strinden, den 34
m. höga Store Lerfoss (Leirfoss) – näst Fiskumfoss
i Namdalen norra Norges väldigaste vattenfall –
och den 24 m. höga Lille Lerfoss, hvilka äro den
viktigaste elektriska kraftkällan för Trondhjem,
5 km. längre n. ut. Vid utloppet gör N. en stor
S-formig krök, som bildar Trondhjems inre hamn
("Elvehavnen"). Nederbördsområde omkr. 2,990 kvkm.,
hvaraf omkr. 170 kvkm. i Sverige. N. är omkr. 160
km. lång.
1–2. K. V. H.
Nidhogg, nord. myt., en orm (drake), som enligt
Grimnismal gnager på roten till världsträdet
Yggdrasil, enligt Voluspa på Nastrand (se d. o.;
enl. Snorres Edda i brunnen Hvergelmer), suger
fördömda aflidnas lik och efter ragnarök kommer
flygande nedifrån Nidafjällen med lik i vingarna. B-e.
Niði, nord. myt. Se Nede.
Nidingen, en liten låg ö i Kattegatt s. v. om
Kungsbackafjorden. På ön finnas sedan 1832 två
sexhörniga, 18,4 m. höga gråa stentorn, 30 m. från
hvarandra, båda vid 20,2 m. höjd ö. h. försedda med
ett fast fyrljus (linsapparat af 3:e ordningen),
det västra visande hvitt, regelbundet klippsken mot
s. v. öfver grundet Fladen, f. ö. hvitt, fast sken,
det östra förmörkadt mot n. v. öfver de flesta grunden
mellan N. och Tistlarna och visande fast, rödt sken
mot n. ö. öfver Lillelandsrefvet och f. ö. hvitt,
fast sken. På platsen finnes ångmistsiren. Omkr. 1
nautisk minut s. v. om fyrplatsen ligger en
klockboj för att varna för det från N. utskjutande
Klockfotsrefvet. Skeppsbrott vid N., förr mycket
vanliga, äro nu sällsynta.
Nidingsstång. Se Nidstång.
Nidingsstöld, jur., betecknade i Missgärningsbalken
af 1734 års lag vissa mycket grofva fall af
stöld. Framför allt räknades dit stöld vid eldsvåda,
skeppsbrott eller annat likartadt tillfälle. Straffet
för sådan stöld var hängning. Äfven i 1864 års
strafflag hänfördes dessa fall till det svåraste
slaget af stöld, hvarför straffet var straffarbete
fr. o. m. sex månader t. o. m. fyra år, hvilket straff
emellertid i händelse af återfall kunde skärpas ända
till lifstids straffarbete. I 1890 års lag upptogos
dessa fall bland öfriga fall af s. k. kvalificerad
stöld och straffets minimum sänktes (se Stöld). Högsta
straffet vid återfall är numera straffarbete i tio år.
J. H-r. (N. S-g.)
Nidingsverk, jur., kallades i några af de gamla
svenska lagarna vissa grofva brott, som ansågos
utvisa en särskild nedrighet och skändlighet hos
den skyldige. I äldre Västgötalagen hade begreppet
nidingsverk ett mycket vidsträckt omfång. Benämningen
ersattes eller korsas delvis senare af andra
benämningar och grupperingar, såsom urbotamål,
edsöresbrott, högmålsbrott o. s. v. (se dessa ord)
och förlorar därvid i pregnans. Missgärningsbalken i
1734 års lag betecknar såsom nidingsverk misshandel
å barn under tolf år eller å sofvande, simmande,
badande eller annan, som är i sådan belägenhet,
att han ej kan värja sig, äfvensom det fall, då man
"tager annan fast med våld, rifver ut ögon eller
slår ut tänder, skär af tungan, näsan eller annan
lem". Straffet för sistnämnda brott var lifvets
förlust. J. H-r. (N. S-g.)
Nidskrift, Paskill, jur. I romersk rätt var till
särskildt sträng behandling uttagen den form af
ärekränkning, som hade karaktären af utgifvande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
