Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - New York - New York american - New York herald - New York state reservation [njo' jå'k stei't resevei'Jn] , eng. Se Niagara, sp. 914 - New York times - New York tribune - New York university [njo' jå'k jonive'siti]. Se New York, sp. 905 - New Zealand ship company - New-zeländska dammaraträdet [njo' si-], bot. Se Agathis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fabrikstillverkning i någon annan af unionens städer. I andra
rummet kommo boktryckerierna, som producerade
för 116,9 mill. doll.; f. ö. intogo industrierna
samma ordningsföljd som i staten New York (se
d. o.). Den mesta industrien hade sitt hemvist i
Manhattan och Bronx, där mer än två tredjedelar af
hela värdet producerades; af återstoden kommo nära
tre fjärdedelar på Brooklyn. - N. är näst London
världens största handels- och sjöstad. 46,25 proc. af
unionens hela utländska varuutbyte gingo finansåret
1910-11 öfver denna hamn, nämligen af importen för
881,6 mill. doll. (57,7 proc. af hela landets)
och af exporten för 772,5 mill. (37,7 proc. af
hela landets), och tulluppbörden uppgick till
200,8 mill. doll. Större delen af alla utländska
industriartiklar kommer till Förenta staterna öfver
N., men stor är importen äfven af kaffe, socker,
kautschuk, kemikalier, frukter etc. Af exporten
märkas matvaror af djur, cerealia, petroleum, koppar
och tobak; äfven bomullsexporten är betydlig, dock
ej så stor som Galvestons och New Orleans’. N. är
Nya världens förnämsta centrum för grosshandeln i
specerier och manufakturvaror. Där finnas landets
förnämsta börser samt rikaste och mäktigaste
banker och truster. 1910-11 ankommo till N:s hamn
från utlandet fartyg om öfver 13,4 mill. ton och
utgingo sådana af 13,36 mill. ton. De flesta stora
ångbåtslinjer mellan Europa och Nord-Amerika gå på N.,
som ock är den allra största immigrantstationen. Af
de 1,299,428 transmarina passagerare (878,587
immigranter), som anlände till Förenta staterna
1910-11, landstego 919,786 (637,003 immigranter)
i N:s hamn. Inom hamnen trafikera ångfärjor
på omkr. 50 linjer och transportera omkr. 200
mill. pers. årligen. - De flesta järnvägslinjer
i nordöstra delen af Unionen gå i riktning mot
N., hvilket är en af orsakerna till dess storhet
som handelsstad. De flesta af dem ha likväl sina
slutpunkter på New Jersey-sidan af Hudson eller i
Bronx; endast några få gå i tunnlar under floderna
öfver till Manhattan, hvars viktigaste järnvägsstation
är Grand central station. - Omöjligheten att få
direkta järnvägslinjer till Manhattans varf och dockor
är N:s största kommersiella olägenhet. Elektriska
banor korsa staden i alla riktningar och ha nästan
alldeles undanträngt droskor och omnibusar. Ännu
viktigare är den på järnstolpar byggda högbanan
(elevated railroad; fig. 18), som förenar Battery med
de aflägsnaste stadsdelarna, samt den underjordiska
banan i södra stadsdelen och till Brooklyn.
Förvaltning. Stadsstyrelsen ordnades genom 1897
års författning, reviderad 1901. Borgmästaren
(mayor) väljes för 4 år och kan icke omedelbart
omväljas. Under honom sortera 18 särskilda
departement, mellan hvilka förvaltningen är
delad och hvilkas chefer (med undantag af
chefen för drätselkammaren, the comptroller,
hvilken liksom borgmästaren väljes för 4 år)
tillsättas och nästan alla kunna afsättas af
borgmästaren, som ock tillsätter alla ledamöterna
i skolöfverstyrelsen. Stadsfullmäktige (board
of aldermen} bestå af en för 4 år vald ordf.,
ordföranden i hvar och en af de 5 boroughs, som bilda
Greater N., och 73 aldermen, valda distriktsvis
för 2 år. Departementscheferna kunna deltaga i
stadsfullmäktiges öfverläggningar och inkallas för
att besvara till
dem ställda frågor rörande deras departement, men
ha ej rösträtt. Stadsfullmäktige sammanträda minst
en gång i månaden (utom aug. och sept.). Hvarje
departement (utom park- och hälsovårdsnämnderna, som
hvardera bestå af 3 led., samt skolöfverstyrelsen,
som har 46) har en enda chef, som till- och
afsätter så godt som alla honom underlydande och
är utrustad med stor maktfullkomlighet. Förslag
till budgeten för följ. år uppgöres i okt. af
the board of estimate and apportionment,
som består af borgmästaren, drätselkammarens
chef och stadsfullmäktiges ordf. (enhvar med 3
röster), presidenterna i Manhattan och Brooklyn
(hvardera med 2 röster) samt presidenterna i Bronx,
Queens och Richmond (med l röst hvar), och måste
underställas stadsfullmäktige för godkännande;
dessa kunna väl nedsätta de föreslagna beloppen,
men ej på annat sätt ändra dem mot mayorns veto, som
kan omkullkastas endast med en majoritet af 3/4 af
stadsfullmäktige. Mayorns veto i en privilegiefråga,
antagen af stadsfullmäktige, är definitivt, och hans
veto i andra af stadsfullmäktige fattade beslut kan
annulleras endast med en majoritet af 2/3. Stadens
budget växte från 90,78 mill. doll. 1900 till 156,5
mill. 1909 och till 193 mill. för 1913, hvaraf
omkr. 55 mill. doll. i räntor och amortering af
statsskulden, som vid 1909 års slut uppgick till
1,892 mill. doll. Det beskattade värdet af fast och
lös beskattningsbar egendom uppgick 1911 till 8,2
milliarder doll. och den uttagna skatten till 142,2
mill. Skattefria fastigheter upptogos till ett värde
af 1,576 mill. doll. Om stadens historia se staten
New York. J. F. N.
New York american [njō’ jå’k əme’rikən], tidning i New
York, som utkommer i sju upplagor om dagen, af hvilka
de på aftonen utgå i öfver 800,000 ex. Söndagsnumret,
"The sunday American and journal", är ännu mera
spridt. Tidningens egare och chefredaktör är
W. R. Hearst (se d. o.).
New York herald [njō’ jå’k he’rəld], Förenta
staternas största tidning, uppsatt i New York 1835
af J. Gordon-Bennett, fortsatt af hans son med samma
namn, utan partifärg, utkommer 2 gånger dagligen
i 250,000 ex. (se Bennett). Med tidningen
äro förenade den dagliga "Evening telegram", en
veckoupplaga och en i Paris sedan 1878 utgifven
uppl. Tidningen har byrå äfven i London.
New York state reservation [njō’ jå’k stei’t
resəvei’ʃn], eng. Se Niagara, sp. 914.
New York times [njō’ jå’k tai’ms], The, en i
New York 1851 af H. J. Reymond uppsatt tidning,
organ för demokratiska partiet, utkommer 2 gånger
dagligen i omkr. 80,000 ex. samt i en söndags- och
en veckoupplaga.
New York tribune [njō’ jå’k tri’bjōn], The, en i
New York 1861 af H. Greeley uppsatt republikansk,
tullskyddsvänlig tidning, utkommer dagligen
i omkr. 75,000 ex., i en halfvecko- och en
veckouppl. (den senare i omkr. 165,000 ex.).
New York university [njō’ jå’k jōnivə’siti]. Se New
York, sp. 905.
New Zealand ship company [njō’ sī’lənd ʃi’p kampəni],
nyzeeländskt, 1873 grundadt rederibolag. Se
Ångfartygslinjer.
New-zealändska dammaraträdet [njō’ sī’-], bot. Se
Agathis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
