Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - New York
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
västra inloppet försvaras sålunda af starka batterier,
anlagda på Sandy hook, och det förra, som ju är
hufvudfarleden, är dessutom väl befäst längs The
narrows genom de på senare tid moderniserade forten
Wadsworth och Tompkins på Staten island, Hamilton
på Long island och Lafayette på en liten klippö
samt 2 pansarfort på ett par grund i farleden. Det
östra, genom Long island sound ledande inloppet
försvaras af forten Schuyler och Totten samt
af torpedbatterier. Mot det mer än osannolika
framträngandet af en fientlig flotta genom norra
inloppet, utför Hudsonfloden, finnas blott några gamla
befästningar. Själfva hamnen, Upper New York bay,
försvaras af befästningar på öarna Governor’s island
(67 har, fort Columbus), Ellis island (fort Gibson)
och Bedloe’s island samt af ett fort å Manhattans
sydspets. Befästningar mot landsidan saknas ännu. - På
den nämnda Bedloe’s island (5,5 har) står Bartholdis
frihetsstaty som fyr (se Bedloesön), Ellis
island (5,4 har) är emigranternas afstigningsplats
(se pl. fig. 6), med sjukhus. På Blackwell’s island
ligga fängelse, dårhus för kvinnor, arbetshus,
fattighus, blindasyl och sjukhus, på Ward’s Manhattan
state lunatic asylum, houses of refuge, barnhem och
soldathem, på Randall’s dårvårdsasyl, barnhem m. m. -
Det centrala N. ligger på ön Manhattan, som i sin
södra spets är endast l,5 m. ö. h., men höjer sig mot
n. och når i Washington heights 75 m. Därför skiljer
man öfre staden (Up-town) i n. från lägre staden
(Down-town) i s. Den senare, den äldsta stadsdelen
(se fig. 1), är tämligen oregelbundet byggd och
har jämförelsevis trånga gator; det är handelns
och affärslifvets centrum och begränsas af South
street (utefter East river) och West street (utefter
Hudson), båda garnerade af en oändlig rad vertikalt
ut i floderna byggda landningsbryggor och dockor
(slips), magasin, börser och bankhus. Där ligga
flera specialbörser (för jordbruksalster, petroleum,
bomull, metaller o. s. v.), praktfulla byggnader,
bl. a. jordbruksbörsens (Produce exchange) palats,
i italiensk renässans med ett 68 m. högt torn,
och den af hvit marmor byggda fondbörsen (Stock
exchange, fig. 8). Där ligger Wall street, mäklarnas
gata. Där ligga ock de bekanta s. k. skyskraporna
(sky scrapers), hus, vanligen omkr. 100 m. höga,
med 20-30 våningar ofvan jord och flera våningar
under gatunivån (se Skyskrapa). Den högsta, Woolworth
building (fig. 2), byggd 1910-12 vid Broadway, har med
tornet 55 våningar och når en höjd af 228,6 m. Därnäst
kommer Metropolitan life insurance co. (fig. 4), byggd
af marmor, 213 m. hög (vid Madison square). På södra
spetsen af Manhattan ligger en liten park, The battery
(8 har), med staty af John Ericsson (1893) och ett
akvarium, före 1896 Castle garden, immigranternas
landstigningsplats och första provisoriska hem,
en tid konsertsal, där Jenny Lind 1850 skördade
sina första triumfer i Amerika. Där ligger äfven
Barge office, en afdelning af tullen, medan det
äldre tullhuset (Custom house), ligger något högre
upp vid Wall street, och ett nytt större (fig. 7)
byggdes 1902-07 på fort Amsterdams plats vid Battery
park. Af andra offentliga byggnader i denna stadsdel
märkes unionens underskattkammare (Sub-treasury)
vid Wall street med en stor bronsstaty af Geo.
Washington på trappan framför. (Där låg förr
Federal hall, där den första unionskongressen
hölls och Washington insattes i sitt ämbete som
president.) Längre upp, på en öppen plats, City hall
park, ligger stadshuset (City hall), af hvit marmor
i italiensk renässans, byggdt 1803-12 af J. Mc Comb,
innehållande borgmästarens och andra stadsmyndigheters
ämbetslokaler. I dess omedelbara närhet är ett nytt
municipalhus af väldiga höjdmått under uppförande
(fig. 3). City hall park bildar centrum i nedre
staden och omges af flera märkliga byggnader, i s. det
gamla posthuset (ett nytt stort posthus, se fig. 14,
byggdes 1910-12 vid 8:e avenyen), i s. ö. de stora
tidningarnas palats ("N. Y. Press", "N. Y. Tribune",
"World" m. fl.), i n. domstolsbyggnaden (County
Court house, 1861-67), af hvit marmor, hvilken genom
Tweedsringens stölder kom att kosta 12 mill. doll.,
arkivhuset (Hall of records; fig. 10). Längre norrut
ligga stadsfängelset, The tombs (1898-99), och de
genom en täckt bro därmed förenade domstolslokalerna,
Criminal courts. På gränsen till den öfre staden ligga
vid Washington square N:s universitets äldre byggnader
(law school, graduate school, school of commerce and
finance samt school of pedagogy, medan universitetets
hufvudbyggnader, se fig. 15, ligga på University
heights i Bronx), Astor-biblioteket, Cooper union
samt en del andra byggnader för filantropiska eller
vetenskapliga syften. Bland kyrkor i nedre staden
äro de viktigaste den ofantligt rika Trinity church,
vid Broadway, midt emot Wall streets västra ända
(1839-46), en vacker gotisk byggnad med 87 m. högt
torn (på dess kyrkogård ligga flera af N:s mest
berömda män, bl. a. Fulton och A. Hamilton), S:t
Paul’s church, N:s äldsta kyrkobyggnad (1756), de
katolska S:t Ann’s church och S:t Joseph’s church
(N. fick en katolsk biskop 1808, ärkebiskop 1850),
baptisternas tabernakel m. fl. - Den öfre (norra)
stadsdelen är byggd på helt annat sätt än den
södra. Gatorna skära hvarandra i räta vinklar;
de från n. till s. löpande hufvudgatorna kallas
avenyer (avenues) och tvärgatorna från East river
till North river gator (streets), bägge benämnda
med siffror. Den viktigaste af alla avenyer är
den 3,5 km. långa Broadway, N:s förnämsta gata,
som börjar omedelbart n. om Battery och går rakt åt
n. till 10:e gatan; därefter böjer den mot n. v. Den
kallas The boulevard från 78:e till 162:a gatan, blir
från 104:e gatan en fortsättning af 11 :e avenyen
(West-end-avenue) och går, under namnet Kingsbridge
road, i n. öfver ifrån Manhattan till fastlandet fram
till Yonkers city. Till den yttersta slutpunkten är
Broadway med fortsättningar 64,4 km. Broadway är den
viktigaste affärsgatan. Näst Broadway är 5:e avenyen
("Fifth avenue") mest omtalad; den sträcker sig från
Washington square i s. till Harlem river (143:e gatan)
i rak linje. Mellan 50:e gatan och Centralparken bo
många af N:s rikaste invånare, och denna stadsdel
betraktas därför som den elegantaste. Där ligga också
de ståtligaste hotellen, de rikaste klubbarna, de
vackraste kyrkorna och milliardärernas palats (se
fig. 20 o. 22). En annan känd gata är Bowery, som
går från Chatham square i sydöstra delen till Union
square, hvarifrån den fortsättes af 4:e avenyen. Den
var förr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
