Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - New Mexico - New Mills - Newmilns - New Orleans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Albuquerque; förr voro oxkaravaner de enda
transportmedlen, men numera (1910) finnas 4,880
km. järnvägar. N. genomskäres af två transkontinentala
banor, nämligen Atchison-Topeka-Santa Fé-banan (från
Chicago till S. Francisco) och Southern pacific (från
New Orleans till S. Francisco). Befolkningen utgjorde
1870 91,874 inv., 1900 195,310 inv. och 1910 327,301
inv. (1,8 inv. på l kvkm.), hvaraf 304,594 hvita,
20,573 indianer, 1,628 negrer eller af negerbörd,
248 kineser och 258 japaner. 23,146 pers. voro födda
i utlandet (365 i Sverige). Indianreservationerna
hade 1911 en ytvidd af 7,554 kvkm. De hvite
äro dels spansk-amerikaner (i staten kallade
"mexikaner") eller engelsk-talande (i staten kallade
"amerikaner"). Spanskan är hufvudspråket, men genom
lag är påbjudet, att engelskan skall användas vid
skolundervisningen. Indianerna äro pueblos, apacher
eller navajos, af hvilka pueblos ha en intressant
civilisation. Klippboningar (se d. o.) äro talrika i
landet. Det öfvervägande antalet af N:s invånare är
katoliker; i statens skolor är religionsundervisning
förbjuden. I bildning står N. efter de andra
staterna; af invånare öfver 10 år kunde 1910 20,2
proc. hvarken läsa eller skrifva. Emellertid är numera
folkskoleundervisningen obligatorisk 3 månader af året
för barn mellan 7 och 14 år samt kostnadsfri. Utom
folkskolor med 56,300 inskrifna barn (1909-10) funnos
1911 25 offentliga och 7 enskilda "high schools"
samt 2 offentliga normalskolor. Dessutom finnes ett
antal särskilda skolor för indianbarn, underhållna
af unionen. Slutligen finnas flera statsunderstödda
institutioner för högre och fackutbildning, såsom
en teknisk och landtbruksskola i Mesilla park, en
bergsskola i Socorro, ett militärinstitut i Roswell,
ett döfstuminstitut samt ett statsuniversitet
(University of N.) i Albuquerque, grundlagdt
1889. -. Guvernören (governor) väljes för 4
år. Representationen (legislative assembly)
består af ett råd (council) på 12 led. och
ett house of representatives på 24 led., båda
valda för 2 år. Till kongressen sänder staten
2 senatorer och l representant. Den beskattade
förmögenheten uppgick 1910 till 58,3 mill. doll.,
beräknad till omkr. 20 proc. af förmögenheten, som
1904 anslogs till 268,3 mill. doll. N. är deladt i
26 grefskap (counties). Dess hufvudstad är Santa
Fé. - N. var förr en del af vicekonungariket
Nya Spanien, senare af republiken Mexico, men
eröfrades 1846 af amerikanerna under general
Kearny och afträddes till unionen 1848. 1850
organiserades det som territorium, omfattande äfven
det nuv. Arizona och södra delen af Colorado. 1854
tillkom vid södra gränsen den genom Gadsdenköpet
förvärfvade landsträckan. 1861 af söndrades
Colorado, hvars område ökades på N:s bekostnad
1867, och 1863 blef Arizona eget territorium. -
N. upptogs som stat i unionen 20 juni 1910.
J. F. N.
New Mills [n jo’ mi’ls], stad i engelska grefsk. Derby
vid föreningen af floderna Goyt och Kinder. 21
km. s. ö. om Manchester. 8,998 inv. (1911). Bomulls-
och järnindustri. J. F. N.
Newmilns [njö’milns], stad i skotska grefsk. Ayr, 12
km. ö. om Kilmarnock. 4,467 inv. (1901). Tillverkning
af muslin, spetsar, gardiner och moskitnät.
J. F. N.
New Orleans [njō å’liənṡ], förk. N. O.,
fr. Nouvelle-Orléans, förnämsta staden i södra
delen af Förenta staterna, ligger i staten
Louisiana under 29° 57’ n. br. vid Mississippi,
172 km. från dess utlopp i Mexikanska viken. Större
delen ligger på vänstra (östra) stranden af floden,
som där är 0,5–1 km. bred och gör en stor krok,
hvaraf staden fått namnet "Crescent city". En
stor del af staden ligger lägre än flodens yta vid
högvatten och måste därför skyddas genom en öfver 4
m. hög och 4,5 m. bred damm (levee). Stadsområdet,
som sträcker sig ända till Pontchartrain, utgör
484 kvkm., men 3/4 däraf är obeboelig kärrmark,
som dock alltmer torrlägges. Flodens djup är minst
12 m., hvadan de mest djupgående fartyg kunna gå upp
till staden. På andra sidan floden ligga förstäderna
Westwego, Gretna, Gouldsboro och Algiers. I Algiers
har unionen en flottstation (byggd 1894). – Klimatet
är hett (juli 27,9°, jan. 12,1, årsmedium 20,4°),
utan att gå till ytterligheter. Nederbörden
är omkr. 1,500 mm. Gula febern uppträder ofta;
moskiterna äro mycket besvärliga. Dödligheten
(i medeltal 1787–1853 59,6 pro mille) har genom
senare tidens hygieniska åtgärder sjunkit, men var
ännu 1900 28,9 pro mille (bland negerbefolkningen 42
promille). Dricksvatten fås numera genom filtrering
af flodvattnet. Först 1903 började man arbeta på
ett kloak- och torrläggningssystem, för hvilka
ändamål man till 1909 utgaf 11 mill. doll. Staden
är regelbundet anlagd och genomskäres af flera
kanaler, som utgå från Bayou S:t John. Många af
de viktigare gatorna äro breda och planterade med
träd; i västra delen af staden äro de mot floden
gående gatorna anlagda i form af en solfjäder, som
vidgar sig åt floden, dessa skäras af tvärgator,
som löpa parallellt med denna. De flesta gatorna
bära franska eller spanska namn. Den viktigaste
affärsgatan är den 58 m. breda Canalstreet, som går
vinkelrätt från floden och skiljer franska kvarteret
(Vieux Carré) i n. ö. från det amerikanska kvarteret
(New city) i s. v. Det förra bebos hufvudsakligen af
kreoler (afkomlingar af franska kolonister och af
spanjorer); där talas mest franska. De historiska
minnena finnas i denna stadsdel. Det amerikanska
kvarteret är handelns och rikedomens hemvist; där
ligga de nyare offentliga byggnaderna och de stora
hotellen. Staden är prydd med statyer af flera bland
söderns berömda män (Clay, Andrew Jackson, R. E. Lee,
A. S. Johnston m. fl.) och äfven af Franklin. Mellan
staden och Pontchartrainsjön ligger stadsparken
(87,6 har). En annan större park är Audubon park
(100 har), där en stor utställning hölls 1884–85 och
där nu ligger ett statens försökssockerbruk (sugar
experimental station). En egendomlighet för N. äro
dess kyrkogårdar, i hvilka liken i följd af markens
vattenhalt ligga i hvalf öfver jorden, skuggade af
cedrar och magnolior. Bland offentliga byggnader må
nämnas tullhuset (vid Canalstreet), den nya katedralen
S:t Patrick, Jesuitkyrkan (1852–57), det vackra
rådhuset, Howard library (1887) och bomullsbörsen
(1882–83). Stadens folkmängd, 17,242 pers. 1810,
hade 1910 vuxit till 339,075 pers., af hvilka 89,262
voro negrer och 28,333 födda i utlandet (8,066 i
Italien, 6,122 i Tyskland, 3,671 i Frankrike, 160 i
Sverige). Katolicismen är den förhärskande religionen,
och staden är säte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
