Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Neuman [nö'j-], Melkior - Neuman [nö'j-], M., tysk humanist. Se Neander, M - Neuman [nö'j-], Johann Balthasar - Neuman [nö'j-], Jakob - Neuman [nö'j-], Cristiane. Se Becker, Ch. L. A., sp. 1144 - Neuman [nö'j-], Karl Friedrich - Neuman [nö'j-]. 1. Franz Ernst N. - Neuman. 2. Karl Gottfried N. - Neuman. 3. Friedrich Julius von N. - Neumann [nö'j-], Johan Karl - Neumann [nö'j-], Angelo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kammartjänare och läkare och utnämndes 1714, efter
återkomsten till Stralsund, officiellt till
kammartjänare. 1716 blef han generalstabsfältskär
och direktör af kirurgien. Han mottog i högkvarteret
i Tistedalen 1718 Karl XII:s lik, balsamerade det i
Uddevalla och åtföljde liktåget genom Sverige till
Stockholm. Rikets ständer tilldelade honom 1720 en
lifstidspension af 500 dal. smt. Se V. Djurberg, "Om
regementsläkaren M. N. och Karl XII:s blessyrer. I"
(i "Karolinska förbundets årsbok", 1912).
Djrg.
Neumann [no7]-], M., tysk humanist. Se
Neander, M.
Neumann [nö’j-], Johann Balthasar, tysk arkitekt,
f. 1687 i Eger, d. 1753 som artilleriöfverste,
egnade sig åt byggnadskonstens studium under resor i
Tyskland, Nederländerna, Frankrike och Italien. Han
visar renare stil än sina samtida och sinne för
storartad arkitektonisk form utan öfverdrifter,
och han bidrog därigenom att röja väg för en bättre
smak inom den tyska arkitekturen. N:s förnämsta verk
äro kyrkan i Neresheim, slottet i Würzburg, med ett
praktfullt verkande trapphus, och slottet i Bruchsal.
Neumann [nö’j-], Jakob, norsk biskop,
författare, f. 1772 i Drammen, d. 25 jan. 1848,
tog 1796 teol. ämbetsexamen i Köpenhamn och blef
1799 filos. doktor på afh. Historia primatus
Lundensis. S. å. återvände han till Norge
som kaplan och blef 1805 kyrkoherde i Asker vid
Kristiania. Han var en typisk representant för tidens
rationalism, en kraftig administratör med intresse
för reformer. 1822-48 var han biskop i Bergen. Han
var medlem af det utomordentliga stortinget 1814 och
en af de representanter, som sändes till Stockholm
för att hylla Karl XIII som Norges konung. N. deltog
i redigeringen af referatverket "Kongeriget Norges
(förste) overordentlige storthings forhandlinger
i aaret 1814" (1815). Tills. med V. F. K. Christie
(se d. o.) verkade han för upprättande af Bergens
museum. Utom några böcker författade N. en mängd
uppsatser i tidskr. "Urda" (1837-47), som han var
med om att utge. - Se C N. Schwach, "J. N." (1848).
K. V. n.
Neumann [nö’j-], Christiane. Se Becker, Ch. L. A.,
sp. 1144.
Neumann [no7j-], Karl Friedrich, tysk orientalist
och historiker, f. 28 dec. 1793 nära Bamberg, d. 17
mars 1870 i Berlin, hette eg. Bamberger och var son
af en judisk köpman. Som student öfvergick han till
lutherska läran. 1821-25 var han gymnasielärare i
Würzburg och Speier, 1833-52 professor i München
i armeniska och kinesiska språken samt i land- och
folkkunskap, men afsattes från den förra befattningen
på grund af sin teologiska rationalism och från den
senare till följd af sin politiska frisinthet. Han
hemförde från en resa till Kina (1829-31) 12,000
bd kinesiska böcker, af hvilka han skänkte största
delen till bajerska staten. Bland hans skrifter
märkas Geschichte des englischen reichs in Asien
(2 bd, 1857) och Ostasiatische geschichte 1840-i860
(1861). En förteckning öfver N:s skrifter finnes i
Royal asiatic societys "Journal" för 1871.
Neumann [nö’j-]. 1. Franz Ernst N., tysk fysiker,
f. 1798, d. 1895, var sedan 1829 ord. professor i
fysik och mineralogi vid universitetet i
Königsberg samt kan sägas ha bildat en fysikalisk
skola omkring sig. Hans afhandlingar, som återfinnas
i Poggendorffs "Annalen", röra hufvudsakligen
ljusets brytning, kristallografiska bestämningar och
elektriska strömmar. Bland hans arbeten må särskildt
nämnas Vorlesungen über die theorie der elasticität
der festen körper und des lichtäthers (1885). Jfr
Neumanns lag.
2. Karl Gottfried N., den föregåendes son,
matematiker, f. 1832 i Königsberg, blef
e. o. professor i Halle 1863 samt kallades efter
hvartannat till ord. professor i Basel 1863,
Tübingen 1865 och Leipzig 1868. N. har utöfvat
omfattande verksamhet som författare både inom
den rena matematiken och den matematiska fysiken.
Många af hans arbeten äro egnade åt funktionsteorien,
särskildt teorien för de abelska, besselska och
sfäriska funktionerna. Inom den matematiska
fysiken har han behandlat hydrodynamiken,
mekaniska värmeteorien och speciella problem ur
optiken samt läran om magnetismen och elektriciteten.
N:s största insats i vetenskapen är den
efter honom benämnda metoden för lösning af
Dirichlets och närbesläktade problem, som varit
af en utomordentlig betydelse för den matematiska
fysikens utveckling. Bland hans skrifter må nämnas
Vorlesungen über Riemann’s theorie der abelschen
integrale (1865; 2:a fullst. omarb. uppl. 1884),
där han, med Cauchys och Riemanns undersökningar
till utgångspunkt, lämnat en redogörelse för de
abelska integralernas teori, samt Hydrodynamische
untersuchungen (1883), vidare Allgemeine lösung
des problems über den stationären temperaturzustand
eines homogenen körpers, welcher von zwei nicht
concentrischen kugelflächen begrenzt wird
(1862), Theorie der besselschen functionen (1867)
och Vorlesungen über mechanische theorie der
wärme (1875).
3. Friedrich Julius von N., den föregåendes
broder, nationalekonom, f. 1835 i
Königsberg, d. 1910, professor i Basel 1871, i
Freiburg 1873 och i Tübingen 1876, slöt sig
tidigt till "katedersocialisterna" (se d. o.)
och utöfvade liflig författarverksamhet
på finansvetenskapens område. Han skref
bl. a. Die steuer (bd l, "Die steuer und das
öffentliche interesse", 1887) och Grundlagen
der volkswirtschaftslehre (bd l, 1889)
samt var 1883-1903 utgifvare af och medarbetare i
sammelverket "Beiträge zur geschichte der bevölkerung
in Deutschland etc."
Neumann [no7]-], Johan Karl, dansk målare, f. 14
aug. 1833 i Köpenhamn, d. 16 dec. 1891, studerade
vid konstakademien, blef marinmålare och utförde
en rad förtjänstfulla arbeten inom denna konstart,
däribland Danska linjeskepp till ankars under Englands
kust (1859), Fartyg under land efter en by (1867),
Peder Bredal vid Nyborg 1658 (Frederiksborg), Slaget
på Köpenhamns redd 2 apr. 1801 (diorama). Konstmuseet
eger Fiskare på Skagen och Stranden vid Hornbæk.
Ph. W.*
Neumann [no’j-], Angelo, österrikisk teaterledare,
f. 1838 i Wien, d. 1910 i Prag, var 1859-76
tenorist mestadels vid Wiens hofopera och 1876-82
operadirektör vid stadsteatern i Leipzig, där han
började sitt betydelsefulla värf som främjare af
R. Wagners senare musikdramers segertåg i Tyskland
och andra länder. Han upptog där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
