Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nellemann, Johannes Magnus Valdemar - Nellerto [neljä'rtå], pseudonym för Llorente, J. A. (se denne) - Nellur [nelo'e]. Se Nellore - Nelson - Nelson, Johan Olof Gudmund Sager-N - Nelson [ne'lsen], Horatio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ifrigaste motståndarna till folketingets sträfvan efter
parlamentarism. Också blef han justitieminister 1875
i ministären Estrup och var under den långvariga
striden mot vänstern dess juridiske rådgifvare och
sakförare både i tal och skrift (dess "juridiska
samvete" kallade honom Estrup). Trots de ogynnsamma
politiska förhållandena lyckades N. genomdrifva ej
få viktiga lagar, bl. a. skandinaviska växellagen
(1880) och sjölagen (1892). Däremot hade han
otur med sina förslag om rättskipningens omdaning
(1880-81); en ny kommission tillsattes 1892 rörande
denna angelägenhet. Äfven som minister fortsatte
han sin vetenskapliga verksamhet och författade
Retshistoriske bemærkninger om kirkelig vielse
(1879), Ägteskabsskilsmisse ved kongelig bevilling
(1882) samt A. S. Örsteds betydning for den danske
og norske retsvidenskabs udvikling I (processrätten,
1885). Ej heller må glömmas hans Betænkning om
Vallö og Vemmetofte (1872), en skarp kritik
af folketingskommitténs förslag härom. Ehuru
N. ansetts som provisoriets varmaste anhängare,
tog han dock verksam del i arbetet för den politiska
"förlikningen" i apr. 1894 och tillhörde från Estrups
afgång i aug. s. å. till juni 1896 den nya ministären
Reedtz-Thott. Kort därpå blef han kunglig direktör för
nationalbanken. Sedan 1873 hade han då varit ordf. i
Handelsbankens bankråd. Sedan 1885 var han en af
direktörerna för Det classenske fideikommis. 1877
blef han vid Uppsala universitets jubelfest juris
hedersdoktor. E. Ebg.
Nellerto [neljä’rtå], pseudonym för Llorente,
J. A. (se denne).
Nellore [nelå’ə], Nellur. 1. Distrikt i
presidentskapet Madras, kejsardömet Indien, ett
lågländt område på östra kusten, på ömse sidor
om floden Penners mynning. 20,628 kvkm. 1,272,815
inv. (1901), hvaraf omkr. 50,000 kristna. Fyra
kristna missioner äro verksamma inom distriktet,
nämligen katolsk, baptistisk, presbyteriansk och
luthersk. Jorden är föga bördig, och den odlade
marken upptar mindre än 1/3 af arealen; däremot
är boskapsskötseln af betydelse. – 2. Hufvudstad
i nämnda distrikt, på högra stranden af Penner,
ej långt från mynningen. 32,040 inv. (1901).
1 o. 2. (J. F. N.)
Nellur [nelō’ə]. Se Nellore.
Nelson [ne’lsən]. 1. Stad i engelska
grefsk. Lancaster, vid Calder, ofvanför
Burnley. 39,479 inv. (1911). Teknisk
skola. Bomullsfabriker. – 2. Flod i Dominion of
Canada, Winnipegsjöns aflopp till Hudson bay. Den
är 650 km. lång, men till följd af många forsar
(sammanlagda fallhöjden 216 m.) segelbar endast
4,5 km. för mindre oceanfartyg och 65 km. för små
ångbåtar. Jfr Saskatchewan. – 3. Stad i Brittiska
Columbia, vid Columbias biflod Kootenay river
och en bibana till Kanadiska pacifikbanan. 4,476
inv. (1911). Det är företrädesvis en grufstad med
stora smältverk. – 4. Hamnstad på Nya Zeeland,
på norra kusten af Sydön, vid inre ändan af Blind
bay. 8,164 inv. (1906). Anglikansk biskop. Flera
läroanstalter, garfverier och såpsjuderier.
1–4. J. F. N.
Nelson, Johan Olof Gudmund Sager-N., målare, f. 13
sept. 1868 i By, Värmland, d. 11 april 1896 i Biskra,
var först biträde hos en häradsskrifvare, studerade
i två år vid Chalmers’
tekniska läroanstalt i Göteborg och 1888-89 vid
museets skola där, var mönsterritare vid Nässjö
tapetfabrik 1891-92, vistades mestadels i Paris
1893-95, sedan i Ajaccio och Biskra. Ett litet
friskt Vinterlandskap från 1893 eges af Göteborgs
museum, likaså två motiv från Bruges, Fiolspelare,
En ung poet, Kvinnoporträtt (alla 1904-05). Från
dessa år äro äfven Madeleine, Fosterbröderna, En
lärjunge, Själfporträtt, En ung målare. N:s
figurer äro tecknade i summariskt uppdragna linjer
och målade freskartadt enkelt med förkärlek för
gröngula toner. Hans målningar stå helt isolerade i
den samtida svenska konsten, han slöt sig till den
riktning i Paris i början af 1890-talet, som sökte
tolka förandligadt känslolif, religiös trånad, ödmjukt
lidande, försjunkande i det ockulta och som uppträdde
emot ytligt skönhetssökande i konsten. Han omfattade
detta sökande med hängifvenhet och med personligt
temperament. Han är förutom i Göteborgs museum - som
äfven eger några af hans teckningar - representerad
i Thielska galleriet och i privatsamlingar. Ett
tecknadt själfporträtt eges af Nationalmuseum.
G-g N.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
