Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Neikter (Neichter), Jakob Fredrik - Neil [ni'l], William - Neilgherri [ni'lgeri], berggrupp. Se Nilgiri - Neilr. - Neilreich [na'jlrajch], August - Neils parabel [ni'ls], mat. Se Neil, W - Neipperg - Neira, en af Bandaöarna (se d. o.) - Neison [nai'sen], senare Nevill, Edmund - Neisse - Neisse - Neisser [na'j-], Albert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Montesquieu och den engelska historieskrifningen
påverkade historiskt filosofiska riktning, som
sysslade med denna då moderna vetenskap. Hans
viktigaste arbete på detta område är den oafslutade
följden af afhandlingar De efficacia climatum
ad variam gentium indolem, hvari han med stor
etnografisk, historisk och naturhistorisk lärdom sökte
påvisa klimatets olika inverkan på folkens anlag och
seder. Han utgaf äfven folkloristiska afhandlingar och
undersökningar i nordisk historia. Mest betydande är
N. kanske som estetiker, i det att han var en af de
förste, som kritiserade den fransk-klassiska smakens
stränga regler i skaldekonsten. Till tidehvarfvets
yppersta estetiska skrifter räknas hans inträdestal i
Vitt. akad., Undersökning om ordsakerna till smakens
olikhet, upkomst och fall hos särskilte folkslag
(1787, Vitt. akad:s handl., 3:e d.), där han i
ett lifligt och af träffande bilder fylldt språk
framställer sina åsikter i vitterhet, befryndade
med dem, som yrkades af en Thorild m. fl. Jfr
Sturzen-Becker, "En Tegnerid före Tegnér" ("Svensk
månadsskrift", 1864), och A. Blanck, "Den nordiska
renässansen i sjuttonhundratalets litteratur"
(1911). Af N. påverkade lärjungar voro Höijer och
Geijer. -rn. (L. S.)
Neil [ni7!], William, engelsk matematiker, f. 1637,
d. 1670, var den förste, som exakt bestämde längden af
en kroklinje. Denna kroklinje, hvilken sedan befanns
vara den s. k. semikubiska parabeln, kallas därför
ofta Neils parabel. N:s upptäckt var af särskild
betydelse, emedan därigenom vederlades en af flera
matematiker framställd åsikt, att en kroklinjes
längd aldrig kunde exakt erhållas. Ungefär samtidigt
med N. gjorde äfven den holländske matematikern van
Heuraet samma upptäckt. N:s lösning offentliggjordes
genom Wallis (1659). (I. F.)
Neilgherri [ni’lgeri], berggrupp. Se Nilgiri.
Neilr., vid växtnamn förkortning för August Neilreich
(se d. o.).
Neilreich [na’jlrajch], August, österrikiskt
justitieråd, framstående florist, f. 1803 i Wien,
d. där 1871, författade bl. a. Flora von Wien
(1846), Flora von Nieder-Oesterreich (1859) och Die
vegetationsverhältnisse von Kroatien (1868). C. Lmn.
Neils parabel [nias], mat. Se Neil, W.
Neipperg [na’jp-], gammal schwabisk, ursprungligen
riksomedelbar adelssläkt, som 1726 fick riksgreflig
värdighet och innehar stora gods i Württemberg,
Baden och Österrike. Furstarna af Montenuovo (se
nedan) utgöra en gren af släkten N., hvars namn,
tolkadt som "Neuberg", öfversatts till italienska i
deras. Jfr Klunzinger, "Die edeln von N." (1840). 1.
Wilhelm Reinhard von N., grefve, österrikisk
fältmarskalk, f. 1684, d. 1774, slöt 1739 utan
behörig fullmakt freden i Belgrad med Turkiet och
förlorade 1741 slaget vid Mollwitz mot Fredrik II
i Preussen. - 2. Adam Albert von N., grefve, den
föregåendes sonson, österrikisk krigare, f. 8 april
1775, d. 22 febr. 1829, utmärkte sig som en rask och
skicklig officer under koalitionskrigen mot Frankrike
samt var aug. 1811-april 1812 och sedermera ånyo 1813
utomordentligt sändebud vid svenska hofvet. Han deltog
1813 i de allierades fälttåg i Tyskland, utnämndes
i okt. till fältmarskalklöjtnant och afsändes i
dec. till Neapel, där
han i jan. 1814 förmådde Joakim Murat att afsluta
en allianstraktat med de förbundna makterna. I juli
s. å. blef han uppvaktande hos Napoleon I:s andra
gemål Marie Louise, förde därefter på kongressen i
Wien med framgång hennes talan och var till sin död
hennes högra hand i förvaltningen af hertigdömet
Parma, från 1816 som hennes öfverhofmästare
och utrikesminister. 1815 förde han en division
i fälttåget mot Murat och besatte Neapel. Några
månader efter Napoleons död (1821) förmäldes han
morganatiskt med Marie Louise och hade med henne
en son, Wilhelm Albrecht, furste af Montenuovo (se
d. o.). I ett föregående gifte hade han två söner,
af hvilka den ene, österrikiske kavallerigeneralen
Erwin von N. (f. 1813, d. 1897), deltog i danska
kriget 1864 samt sedermera 1866 vid Aschaffenburg
blef slagen af preussarna under general von Goeben.
Neira, en af Bandaöarna (se d. o.).
Neison [nåYsen], senare Nevill, Edmund, engelsk
astronom, f. 27 aug. 1851 i London, 1885-1912
statsastronom i Durban, Natal, bekant genom många
teoretiska och praktiska arbeten öfver månen, dess
rörelse och fysiska beskaffenhet m. m., hvaribland
det stora verket The moon (1876), åtföljdt af en
högt skattad atlas med 22 kartor öfver månytan.
B-d.
Neisse [na’jse], namn på tre till Oders område
hörande floder. 1. Glatzer Neisse 1. Schlesiska N.,
upprinner i grefsk. Glatz på gränsen mot Böhmen,
flyter i snabb, forsande ström mot n., förbi staden
Glatz, och n. ö. samt faller ut i Oder 7 km. nedanför
Schurgast. Längd 195 km. - 2. Lausitzer 1. Görlitzer
N., upprinner i Böhmen ofvanför Reichenberg,
flyter genom konungariket Sachsen och Schlesien
samt faller ut i Oder 15 km. nedanför Guben. Längd
206 km. - 3. Wutende N., biflod till Katzbach i
preussiska reg.-omr. Liegnitz, har en längd af 37 km.
1-3. (J. F. N.)
Neisse [na^se], kretsstad och fordom fästning
i preussiska reg.-omr. Oppeln (Schlesien),
vid föreningen af Glatzer Neisse och dess
biflod Biela, består af den egentliga staden på
högra samt Friedrichstadt på vänstra stranden af
Neisse. 25,938 inv. (1910), hvaraf omkr. 20,000 äro
katoliker. Staden har 10 kyrkor, katolskt gymnasium
(förr jesuitkollegium), realgymnasium och krigsskola,
landtmannaskola, ett nunnekloster samt är säte för
12:e divisionens stab. Obetydlig industri. Liflig
handel med landtmannaprodukter. Under Trettioåriga
kriget belägrades staden tre gånger (1642 af
svenskarna under Torstenson). I första schlesiska
kriget intogs den l nov. 1741 af Fredrik II, som
lade grunden till dess moderna fästningsverk. 1758
belägrades den förgäfves af österrikarna; 16 juni
1807 intogs den af fransmännen och hölls af dem
besatt till 13 nov. 1806. De gamla vallarna äro
nu raserade och området utlagdt dels till nya
kvarter, dels jämte glacisen till promenader.
(J. F. N.)
Neisser [na’j-], Albert, tysk läkare, f. 1855,
blef 1877 med. doktor, 1880 docent i Leipzig,
1882 e. o. och 1907 ord. professor i hudsjukdomar i
Berlin. Bland hans många vetenskapliga arbeten böra
främst nämnas hans bakteriologiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
