Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nederländerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
offentliga och 1,094 privata, besökta af sammanlagdt
133,043 barn. Hela kostnaden för folkskoleväsendet
steg 1909 till 30,652,649 fl., hvaraf för staten
till 21,073,000 fl. En mindre skolafgift upptages,
hvarifrån medellösa befrias. Seminarier för lärare
finnas i Nijmegen, Groningen, Haarlem, Middelburg
och Deventer, för lärarinnor i Amsterdam, alla
underhållna af staten, hvarjämte åtskilliga större
kommuner underhålla seminarier. Läskunnigheten har
under senare årtionden betydligt ökats; antalet
icke läskunniga rekryter var 1910 endast l proc. De
s. k. borgarskolorna (eg. lägre borgarskolor),
afsedda hufvudsakligen för blifvande yrkesidkare
eller i yrken redan anställd ungdom, äro efter
1903 endast aftonskolor, till antalet (1909) 48
med 8,163 lärj. Därjämte funnos 222 tecknings- och
slöjdskolor, 64 yrkesskolor och 28 slöjdskolor för
flickor. De högre borgarskolorna (realläroverken)
för gossar, vid hvilka dock i allmänhet tillträde
lämnas äfven åt flickor, voro 81 (60 fullständiga,
d. v. s. 5-klassiga, l 4-klassig och 20 3-klassiga),
af hvilka 27 underhöllos af staten, 47 af vederbörande
kommuner - i 27 fall med statsunderstöd - och 7
privata (utan statsunderstöd), med tills. 13,910
lärj. (2,347 flickor). I Enschede finnes (sedan
1886) ett statsunderstödt kommunalt läroverk,
Holländska industri- och handelsskolan. Högre
borgarskolor för flickor (högre flickskolor)
voro 15 (l 6-klassig, 12 5-klassiga, l 4-klassig
och l 3-klassig): 11 kommunala och 4 privata,
ingen med statsunderstöd, med tills. 1,646 lärj. I
Wageningen finnes en landtbruksskola, i Amsterdam
en blindskola, i Groningen, Rotterdam och S:t
Michielsgeste döfstumskolor. Navigationsskolorna
äro 11 (6 statens och 5 privata, hvaraf 4 med
statsunderstöd). Tekniska högskolan (i Delft)
har 6 afdelningar, med 1,187 lärj. (57 kvinnor)
1909-10. Gymnasierna, vid hvilka tillträde lämnas
äfven åt flickor, äro 30, med 2,250 lärj. (603
kvinnliga) 1909-10; de äro kommunala anstalter,
men åtnjuta i allmänhet statsunderstöd. Utom dessa
finnes ett stort antal privata skolor för högre
undervisning, underhållna af olika religiösa
samfund, de flesta afsedda för utbildning af
präster. Universitet finnas i Leiden, Utrecht,
Groningen (statsuniversitet), Amsterdam (kommunalt)
samt i sistnämnda stad ett fritt universitet
(reformert, grundlagdt 1880, med examensrätt sedan
1905), alla med 5 fakulteter. Antalet studerande
vid dem var 1909-10 3,945, hvaraf 661 kvinnliga. (En
framställning af N:s undervisningsväsen, särskildt
af gymnasierna, finnes i Högre allmänna läroverkets
å Södermalm årsberättelse för 1903-04 af lektor
E. Lundberg.) 1906 utkommo på flamska språket i
N. 594 tidningar (hvaraf 81 dagliga), i Nederländska
Ostindien 36, i Belgien 48, i Afrika 12, i Amerika
18 och dessutom 640 tidskrifter. Ett minnesmärke
från N:s lysande konsthistoria äro särskildt
samlingarna i Het rijksmuseum i Amsterdam.
Materiell
kultur. Ehuru jordbruket skötes med omsorg, är dess
afkastning af spannmål icke tillräcklig för landets
behof, hvilket beror därpå, att endast de västra
och norra provinserna samt delar af Limburg äro
verkligt fruktbara, medan geestområdet såväl som
de sankaste delarna af marsklandet bättre passa för
boskapsskötsel. 1910 utgjorde åkerbrukslandet endast
867,274 har (26
proc.), ängarna 1,210,431 har (36,5 proc.),
trädgårdsjorden 76,661 har och skogarna 260,222
har (7,8 proc.). Det okultiverade området
(846,000 har) steg till 25,5 proc. af hela
arealen. Antalet brukningsdelar 1910 var 209,302,
hvaraf 109,645 voro mindre än 5 har, 216 större
än 100 har. De stora godsen bilda majoritet i
Zeeland, Syd-Holland, Groningen och Nord-Holland,
det lilla jordbruket i Nord-Brabant, Gelderland,
Limburg och Over-Ijssel. 1910 odlades 50,8 proc. af
alla brukningsdelar af egarna. De viktigaste
sädesslagen voro råg och hafre, därnäst hvete,
korn, bohvete, ärter och bönor; dessutom odlas
potatis. I Nord- och Syd-Holland står blomsterodling
högt, i synnerhet i trakten af Haarlem (export af
blomsterlökar 1910 17,3 mill. kg.). Det nederländska
jordbruket sysslar vidare i stor utsträckning
med framställning af industriväxter, såsom kräpp
(Zeeland), cikoria (Friesland), något litet tobak
(Betuwe och Gelderland), lin (i Zeeland, Syd-Holland,
Brabant och Friesland) samt sockerbetor (i de
södra provinserna). Af dessa alster produceras
utöfver landets eget behof. En af de viktigaste
näringskällorna är boskapsskötseln, hufvudsakligen i
marsklandet. 1910 funnos 327,400 hästar, 2,026,900
nötkreatur (1,068,400 mjölkkor), 889,000 får,
224,000 getter och 1,259,800 svin. Nötboskapen
i Nord- och Syd-Holland är fetast och tyngst (se
Holländska nötboskapsrasen); exporten till England,
Tyskland och Frankrike är i ständigt stigande,
liksom äfven af smör. Fårafvel drifves mest på
ön Texel samt på hedarna i Friesland, Drenthe och
Veluwe, svinafveln mest i Gelderland, Nord-Brabant
och Limburg. - En annan viktig näringsgren, ehuru
ej af samma betydelse som i äldre tider, då det
födde omkr. 100,000 personer, är fisket, som idkas i
Nordsjön (hafsfiske, buitengaatsch) samt i Zuiderzee,
floder och insjöar (binnengaatsch). Sillfisket är
viktigast. 1910 voro 5,370 fartyg med 20,461 mans
besättning sysselsatta med fiske, och fångsten af sill
i Nordsjön värderades till öfver 11,65 mill. gulden
(utförseln af sill 619,500 tunnor). S. å. exporterades
3,2 mill. kg. ostron. - Skogstillgången är störst
i Gelderland. Såsom bränsle användas stenkol och
torf. Endast i Limburg finnes något stenkol (1910
brötos där 1,3 mill. ton). Industrien är af mindre
betydelse, då landet saknar malmer, stenkol och
trä. Den afser hufvudsakligen förädling af jordbrukets
produkter. Inom textilindustrien äro linne-
och bomullsfabrikerna (omkr. 80 kattunväfverier)
viktigast, vidare segelduksfabriker och en del
yllefabriker. Andra mera viktiga industrigrenar
äro tegelslageri, fajansfabrikation (Delft),
tillverkning af lerpipor (Gouda), cigarrer, tobak,
kräpp, mjöl, brännvin (1910: 111 brännerier, nästan
alla i Syd-Holland, 351 reningsverk), socker (27
betsockerfabriker, 12 sockerraffinaderier), öl (440
ölbryggerier), läder, papper etc. Vid kusten finnas
600-700 varf, af hvilka omkr. 150 sysselsätta sig
med byggande af hafsfartyg; de förnämsta finnas
i Feyenoord (Rotterdam), Kinderdijk, Amsterdam,
Helder, Vlissingen (med statsvarf för byggande
af krigsskepp), Harlingen och Veendam. De största
järngjuterierna och maskinverkstäderna finnas i
Amsterdam, Leiden, Delfshaven. Diamantsliperierna
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
