Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Necker [nekär], Jaques - Nec pluribus impar - Nec plus ultra - Necrobia, zool. Se Myrbaggar - Necrogymnurus, zool. Se Erinaceidæ - Necrolemur - Nectandra - Nectarinia, zool. Se Getingar - Nectariniidæ, zool. Se Honungssugarna - Nectarium [lat.). Se Honungskörtel - Nectria - Nectria Solani (Hvitröta å potatis). Se Potatissjuka - Nectris, zool. Se Liresläktet - Necydalis, zool. Se Långhorningar - Nedan, detsama som fullmåne. Se Fas 2 - Nedansiljans domsaga - Nedbruten, veter. Se Genomtrampning - Neddabe, hyrd gråterska. Se Alme - Nede - Nedenes amt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Staël-Holstein. - Hans dotter Anne Louise Germaine,
den ryktbara författarinnan (se Staël von
Holstein), utgaf 1804 La vie privée de M. Jacques N.
S. B.
Nec pluribus impar, lat., "som ensam kan mäta sig
med flera (solar)", d. v. s. som står öfver alla,
var Ludvig XIV:s förmätna valspråk.
Nec plus ultra (Non plus ultra), lat., "härintill
och icke vidare", skulle enligt somliga härleda
sig från "Vulgata" (Job 38: 11); mindre sannolikt
synes, att uttrycket skall vara taget ur en latinsk
berättelse om Herkules’ storverk, där denne säges
på klippan Abyla, den södra af "Herkules’ stoder",
ha inristat orden: "icke vidare", för att antyda,
att här, vid världens ände, vore hans irrfärder
slut. - Uttrycket non plus ultra begagnas numer
i bet. oöfverträffligt, det yppersta i sitt slag.
Necrobia, zool. Se Myrbaggar.
Necrogymnurus, zool. Se Erinaceidæ.
Necrolemur, paleont., ett apsläkte, som under
eocentiden lefde i Europa och som bland nu lefvande
djur står Tarsius närmast.
L-e.
Necrophorus, zool. Se Dödgräfvarsläktet.
Nectandra Rol., bot., farm., ett släkte af ståtliga,
högresta träd, hörande till fam. Lauraceæ. De
förekomma i tropiska och subtropiska Syd-Amerika
och Central-Amerika. En art, N. Rodiæi, skjuter
upp en rak stam af 80-90 fots höjd, innan några
grenar afgifvas. Stammarna ha utomordentligt
hård ved, greenheartträ, som lämnar det yppersta
virke för skeppsbyggnader. Barken, bebeerubark
(cortex bibiru l. bebeeru), förekommer i långa,
platta, tunga stycken af 10-12 cm. bredd och 1
cm. tjocklek. Barken är utvändigt ljust gråbrun,
på insidan mera kanelfärgad och randad af grofva
längsgående strimmor. Barkens korklager är
borttaget, och ytterytan företer därför grunda
gropar. Barken har användning i sitt hemland och
i England samt i Nord-Amerika på grund af sin
halt af alkaloiden bebeerin (ansedd identisk med
buxin i buxbom), hvilken uppges vara verksam mot
frossor, närmande sig kina-alkaloiderna, men har
dock hos oss ingen betydelse som läkemedel. Om
en annan art, N. Puchury, se Kryddböna.
O. T. S. (G. L-m.)
Nectarinia, zool. Se Getingar.
Nectariniidæ, zool. Se Honungssugarna.
Nectarium (lat.). Se Honungskörtel.
Nectria, bot., svampsläkte af fam. Hypocreaceæ
bland pyrenomyceterna. Fruktkropparna äro små,
oftast sittande flera tillsamman, vanligen röda
eller gula. Konidieformen är vårtlik eller bildar
hyfmassor af obestämd form; flera Fusarium-arter
äro konidiestadier af Nectria-arter, t. ex. Fusarium
aquæductuum. Omkr. 250 arter äro kända, som äro
dels saprofytiska, dels parasitiska. Flera af de
senare förorsaka farliga växtsjukdomar. En mycket
vanlig art är N. cinnabarina (se fig.), som angriper
stammar och grenar af en mängd träd och buskar och
hvars lysande röda konidievårtor frambryta talrikt på
de döda delarna af växten. N. ditissima förorsakar
kräfta på löfträd (se Kräfta, bot.), N. Gucurbitula
dödar barrträd. N. Solani är orsaken till hvitröta,
som ofta uppträder på under vintern lagrad potatis
och visar sig som smärre fläckar på
skalet, täckta af svampens hvita eller blekröda
konidielager. Om N. graminicola, som är en farlig
parasit på råg och hvete, se Snömögel.
G. L-m.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
