Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada / 495-496 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Natchez - Nat-dyrkare - Nate - Natefamiljen, bot. Se Potamogetonaceæ - Natesärf, bot. Se Najadaceæ - Nateväxteer, bot. Se Potamogetonaceæ - Nathan der weise - Nathansen, Henri - Nathanson, Mendel Levin - Nathorst

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fort Rosalie, grundlagdt 1716 och ombyggdt 1729, sedan
det förstörts af natchezindianerna. Det var en fransk
handels- och militärpost till 1763, då det öfvergick i
engelsk ego. 1798-1802 och 1817-21 var N. hufvudstad
i territoriet, sedermera staten Mississippi.
(J. F. N.)

Nat-dyrkare, en sekt på omkr. 130,000 människor,
i Burma, Indien, som tillbeder andar, kallade nat
(en lämning af den äldre religionen före buddismens
införande i Burma); dessa nat dyrkas med offer och
andra ceremonier.

Nate, bot., är i folkspråket
benämningen på vattenväxter af släktena
Batrachium, Potamogeton och Ruppia.
O. T. S. (G. L-m.)

Natefamiljen, bot. Se Potamogetonaceæ.

Natesärf, bot. Se Najadaceæ.

Nateväxter, bot. Se Potamogetonaceæ.

Nath., vid växtnamn förkortning för A. G. Nathorst (se d. o. 3).

Nathan der weise [vajse], berömd dramatisk dikt af
G. E. Lessing (se denne). Jfr arbeten af Fr. Naumann
(1867) och Kuno Fischer (4:e uppl. 1896).

Nathansen, Henri, dansk
författare, f. 17 juli 1868, juris
kandidat 1892 och overretssagförer i Köpenhamn 1897,
sedan 1909 sceninstruktör vid Det kongel. theater, har
skrifvit dels ett par större berättelser, Den forbudne
frugt (1901) och Floden (1902), dels skådespelen Mor
har ret (1905), Den gode borger (1907), Daniel Hertz
(1909) och Indenfor murene (1912; "Innanför murarna",
uppf. 1913). Det sistnämnda ger en god inblick i våra
dagars judiska familjelif och har vunnit bifall äfven
utomlands. E. Ebg.


Nathanson, Mendel Levin, dansk köpman, nationalekonom,
f. 20 nov. 1780 af judiska föräldrar i Altona,
d. 6 okt. 1868, kom 1792 till Köpenhamn, där han
snart gjorde sig känd som driftig köpman, knöt
separatförbindelser med England och 1806 upptogs
i sin morbroders, hofrådet Meyers, affär. Under de
svåra penningförhållanden, som inträdde med kriget,
gjorde han regeringen väsentliga tjänster. Själf
förvärfvade N. en ansenlig förmögenhet, som han
använde särdeles frikostigt såväl till understöd åt
konsten, i det han lät utföra en hel samling taflor
för ett tillämnadt Holbergsgalleri, som ock till
spridande af upplysning bland sina trosförvanter
och förbättrande af deras borgerliga ställning. Hans
största förtjänst ligger också i hans sträfvan för
judarnas nationalisering. Sålunda upprättade han
1805 och 1810 judiska skolor, fick danska språket
infördt vid gudstjänsten och skaffade det därigenom
inträde äfven i de judiska hemmen samt gick i sin
ifver för sammansmältningen ända därhän att låta
döpa alla sina barn (han blef farfar till författaren
P. Nansen). Hans verksamhet på detta område framgår
bäst ur hans Historisk fremstilling af jödernes
forhold i Danmark, især i Kjöbenhavn
(1860). N. måste emellertid 1820 göra cession
och egnade sig sedan åt nationalekonomiska
studier. 1832-34 utgaf han Danmarks handel, skibsfart,
penge- og finansvæsen fra 1730 til 1830,
som innehåller ett både nytt och rikt material,
ehuru icke alltid behandladt med tillbörlig
kritik, omarbetadt till Danmarks national- og
statshusholdning fra Frederik IV indtil nutiden
(1836; ny uppl. 1844); skref senare Om mynt- og
bankvæsen (1855-62). 1838 öfvertog N. redaktionen
af "Berlingske tidende", som han under 20 år
väsentligt förbättrade och hvaråt han skaffade
mångdubbel spridning. Sin själfständighet på denna
plats visste han, ehuru bladet var regeringsorgan,
städse bevara och bidrog till lösningen af flera
ekonomiska spörsmål. N. fick etatsråds titel 1860.
E. Ebg.

Nathorst (Nathhorst), svensk släkt,
härstammande från England, hvarifrån en gren
öfverflyttade till Tyskland. Två bröder, Johan Teofil
och Teofil Erdmann, bägge läkare, tillhörande denna
gren, öfverflyttade resp. 1744 och på 1750-talet till
Sverige. Namnet skrifves af de här nedan under 2–3
nämnde och deras ättlingar Nathorst, af släktens
öfriga medlemmar Nathhorst, med undantag af dem,
som öfverflyttat till Amerika; dessa skrifva sig
Nathhurst.


1. Johan Teofil Nathhorst, agronom, sonson af den
ofvan nämnde Johan Teofil N.3 f. 19 mars 1794 å
Knutstorp i Flisby socken, Jönköpings län, d. 2
sept. 1862, aflade kansliexamen i Uppsala, men
öfvergaf snart ämbetsmannabanan för att egna sig åt
vården af sin fäderneärfda egendom Näs, i Adelöfs
socken af Jönköpings län. Jämte ett intensivt jordbruk
dref han där i synnerhet fårskötsel, sedan han 1823
mottagit det 1813 af kronprinsen Karl Johan uppsatta
merinoschäferiet å Flyinge. 1824 gjorde han för
studiet af ullkulturen en resa till Sachsen och
Preussen, hvarunder han besökte Thaer på Möglin.
1825 utgaf han Handbok i ullkännedom och
fårskötsel (belönad med Patriotiska sällskapets
stora guldmedalj), och 1826 inköpte han från
Möglin ett antal elektoralfår dels för enskildas
räkning, dels för statens. Det sålunda
bildade statsschäferiet kvarstannade på Näs
en tid, hvaremot det forna Flyingeschäferiet
flyttades till Mellingeholm i Roslagen.
1831 inrättade N., med understöd af statsmedel,
en fårherdeskola på Näs, men denna upphörde 1839.
Ett af Landtbruksakad. 1832 uppställdt prisämne,
"Förslag till läroanstalt i landtbruket", besvarades
af N. med en skrift, som vann akad:s mindre pris.
1834 kallades N. till led. af Vet. akad. och 1841 till
sekreterare i Landtbruksakad., i hvilken tjänst han
verkade med den största framgång till 1861, då han
tog afsked. 1841–48 var N. samtidigt föreståndare
för Södermanlands läns landtbruksskola å Väderbrunn,
hvars skötsel

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>