Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada / 471-472 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Narv - Narva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

endast i sammansättning, t. ex. skogsnarv,
Moehringia trinervia, krypnarv, Sagina
procumbens, sandnarv, Arenaria serpyllifolia,
och rödnarv, Spergularia rubra. Ett mycket
mjukt och spädt grässläkte, Catabrosa, som växer på
fuktiga ställen, har fått namnet narvgräs.
O T. S. (G. L-m.)

Narva år 1700. Efter en samtida gravyr.

Narva, stad i ryska guv. S:t Petersburg, vid Baltiska
järnvägen, på vänstra stranden af Narova.
Omkr. 21,000 inv. N. består af den mest af tyskar
bebodda egentliga staden, v. om floden, samt den midt
emot belägna, mest af ryssar bebodda förstaden och
forna fästningen Ivangorod (se d. o.). Staden, som
var befäst till 1864, har goss- och flickgymnasium,
drifver liflig handel med trävaror, spannmål, lin
och hampa. I närheten ligga flera stora fabriker,
bl. a. Krähnholmens bomullsspinneri, ett af de största
i Ryssland, hvilka begagna sig af fallen i Narova (se
d. o.). N. anlades enligt ryska krönikor 1256 (enligt
andra uppgifter af danskarna 1222), hörde länge till
hanseförbundet och den livländska ordensstaten, men
eröfrades 1558 af tsar Ivan IV Vasiljevitj. Svenskarna
gjorde 1579 ett misslyckadt försök mot N., men
6 sept. 1581 intogs det med storm af Pontus De la
Gardie, hvarefter försvarsverken så förstärktes, att
en rysk stormning 19 febr. 1590 utan större svårighet
afslogs. Härefter förbättrades befästningarna
ytterligare. 1647 utstakades ett hakelverk (förstad),
den sedan s. k. nya staden, strax nedströms om det
gamla N., och började 1649 förses med befästning. 1658
blockerades N. någon tid af ryssarna. 1659 nedbrann
hela staden. Den återuppbyggdes, och dess af branden
skadade försvarsverk började iståndsättas, men redan
1681 voro de förfallna, och Dahlbergh uppgjorde nu
en ny dessein, hvars realiserande genast påbörjades;
men af brist på medel gingo arbetena långsamt, och
1697 ansåg generalguvernören von Fersen N. vara i ett
"mechta eländigt och slätt tillståndh". Vid ryssarnas
annalkande 1700 brändes därför hakelverket, och
de ännu ofärdiga verken fullbordades provisoriskt
samt palissaderades; men besättningen räckte ej
till att besätta kontereskarp och utanverk, hvarför
dessa h. o. h. utrymdes. 10 sept. började ryssarna
förskansa sitt läger, och 18 uppfordrades fästningen,
men kommendanten öfverste H. E. Horn svarade nekande
och afslog sedan lyckligt ryska stormningar såväl 20
som 21 och 22. Ryssarna började därför l okt. öppna
sina löpgrafvar och hade med dem hunnit helt nära
kontereskarpen, då svenska armén under konung
Karl själf kom till undsättning (se nedan)
och belägringen upphäfdes. Förstärkningsarbetena
återtogos, men verken hunno ej heller denna gång bli
annat än provisoriskt afslutade till 1704, då ryssarna
27 april afskuro N:s förbindelse med sjön och 29 lade
sig i 1700 års läger, som iståndsattes. Följande dag
öppnades approcherna, men Horn försvarade sig med
utmärkt tapperhet till 10 aug., då ryssarna stormade,
och staden måste uppges. Ryssarna fullbordade nu
stadsbefästningarna och underhöllo sedermera desamma
ända till 1864, då de slopades. Under svenska perioden
var staden tidtals säte för generalguvernören öfver
Ingermanland och Kexholms län samt hade en luthersk
superintendent. I N.
afled hertig Karl Filip, Gustaf II Adolfs broder,
25 jan. 1622.

Slaget vid Narva, plan: A staden Narva, B fästningen Ivangorod, C floden Narova, D norra bron öfver floden, E Hermannsberg, F ryssarnas befästa linjer, H svenskarnas ena vänstra kolonn under öfverste M. Stenbock, med Karl XII, generallöjtnant Rehnschiöld och generalmajor Arvid Horn med drabanterna, I svenskarnas andra vänstra kolonn under generalmajor Maijdell, K svenskarnas högra kolonn under general Vellingk.

Vid N. utkämpades 20 nov. (g. st.) 1700 ett ryktbart
slag. Kommendanten Horn höll sig, som ofvan nämnts,
med sin 1,800 man starka svenska
besättning tappert mot ryssarna. Dessa bombarderade
slutligen staden från 5 batterier samt företogo

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>