Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Narkotin - Narkotisk - Narkotism - Narni - Naro, lat. Se Narenta - Naro - Narodniker - Narodni listy - Narona [-råna], lat. Se Narenta - Narova - Narr. Se Hofnarr - Narra april. Se April - Narragansett bay - Narrata refero - Narrfesten - Narrkåpa, Narrmössa. Se Hofnarr - Narrows
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en början med morfinet och ansågs vara den
sömngifvande beståndsdelen i opium. Det är nästan
olösligt i vatten, men löses i alkohol, eter,
kloroform och bensin. Narkotinet är lukt- och smaklöst
samt har knappt någon verkan alls på den djuriska
organismen. Däremot har det visat sig, att narkotinets
närvaro i opium på ett ännu okändt sätt förstärker
morfinets narkotiska (sömngifvande) verkan i betydlig
grad, medan det samtidigt på ett fördelaktigt sätt
mildrar morfinets starkt nedsättande inflytande på
andningen. För att tillgodogöra sig denna gynnsamma
verkan af narkotinet har man sammansatt ett preparat,
kalladt narkofin:
C17 H19 NO3 . C22 H23 NO7 . C7 H4 O7 + 4 H2O
morfin narkotin opiansyra
ett kristalliniskt, hvitt pulver, lösligt i vatten och
sprit och innehållande 31,2 proc. morfin. - Ensamt
för sig har narkotinet intet bruk som läkemedel.
H. E. C. G. S.
Narkotisk (grek. narkotikos, af narke, bedöfning),
bedöfvande, sömngifvande. Se Narcotica. - Narkotisera,
döfva eller söfva medelst bedöfningsmedel (se d. o.).
Narkotism, med., förgiftning, företrädesvis kronisk,
med narcotica (se d. o.).
Narni, stad uti italienska prov. Perugia (Umbrien),
vid Tibers biflod Nera, på en klippa (363 m. ö. h.),
som reser sig vid den djupa klyfta, hvari floden
nedstörtar, samt vid järnvägen Rom-Foligno. 2,835
inv. (1901; som kommun 12,725 inv.). Biskopssäte,
gamla hus och brunnar, en gammal borg. Nedanför
staden gummi- och kalciumkarbidfabrik. På
5 km. afstånd från staden finnas lämningar af
Augustus’ berömda bro, som med 3 väldiga bågar var
spänd öfver floden Nar (nu Nera) och tillhörde Via
Flaminia. Endast bågen närmast vänstra stranden (18
m. hög) kvarstår. N. kallades af umbrerna Nequinum,
af romarna Narnia och var kejsar Nervas födelseort.
(J. F. N.)
Naro, lat. Se Narenta.
Naro [nära], stad i italienska prov. Girgenti
(Sicilien), vid kustfloden N. 12,866
inv. (1901). Fornkristna katakomber;
svafvelgrufvor. J. F. N.
Narodniker (ry. narodniki), de "folkliga",
"folkvänliga’;, kallas de ryske författare,
som på 1860- och 1870-talen studerade ryska
bondelifvet och proletariatet och utarbetade
sina intryck i novellistisk form. Dit höra Gljeb
Uspenskij, Zlatovratskij, Jakusjkin, Sljeptsov,
Naumov, Pomjalovskij, Rjesjetnikov, Levitov
m. fl. (se A. Jensen, "Rysk kulturhistoria"
III). Sedermera fick ordet narodnitjestvo
genom publicisten N. K. Michajlovskij
en socialagrarisk betydelse som politisk
partibeteckning gentemot de rene "marxisterna".
A-d J.
Narodni listy ("Nationaltidningen"), tjechisk tidning,
ungtjechernas organ, utkommer sedan 1861 i Prag,
numera två gånger om dagen. Se vidare Gregr.
Narona [-råna], lat. Se Narenta.
Narova, Peipussjöns aflopp till Finska viken,
75 km. lång, bildar gräns mellan ryska guv. S:t
Petersburg och Estland samt faller ut i Narvabukten
af Finska viken 15 km. nedanför staden Narva. Ofvanför
nämnda stad delas den f. ö.
segelbara floden genom ön Krähnholm i två armar,
som bilda två vattenfall, 8 och 10 m. höga, hvilka
drifva ett par spinnerier och en klädesfabrik. N. är
mycket fiskrik; den enda viktigare bifloden är Pljusa
(228 km.). Vid N:s utlopp ligger badorten
Hungerburg. J. F. N.
Narr. Se Hofnarr.
Narra april. Se April.
Narragansett bay [när9gä’nset béV], vik af Atlantiska
oceanen, på sydöstra kusten af nordamerikanska
staten Rhode Island, 44 km. lång och 5-20 km. bred,
upptar Pawtuxet-, Providence- och Tauntonfloderna
samt har flera öar, af hvilka Rhode Island, Prudence
och Conanicut äro de största. N. är numera en af
unionens förnämsta krigshamnar och försvaras af
forten Adams, Wetherill, Greble, Getty och Philip
Kerney. En lång och lämplig sandstrand har från
midten af 1800-talet gjort N. till en berömd badort
med stora hotell och villor, besökt af mycket
folk från unionens både norra och södra stater.
(J. F. N.) L. W:son M.
Narrata refero, lat., "jag anför (endast) hvad som
blifvit mig berättadt". Jfr Relata refero.
Narrfesten (lat. festum stultorum, f. fatuorum,
f. follorum), en medeltida folkfest, som varade
under julveckorna och utgjorde en kvarlefva
af de gamle romarnas saturnalier. Den firades i
synnerhet i Frankrike och Belgien samt tillställdes
af klosterskolornas lärjungar och yngre medlemmar
af det lägre prästerskapet. De förnämsta festerna
inföllo på fjärde dag jul och nyårsdagen samt
bestodo i okynniga maskeradupptåg, larm och danser,
afsjungande af oanständiga visor och slutligen
en parodi på gudstjänsthandlingarna, utförd i
kyrkan under ledning af en s. k. narrbiskop (eller
narrabbot), som utsågs bland gossarna, och enligt
särskilda ritual, af hvilka ännu exemplar finnas
bevarade. Ehuru narrfesterna gång på gång efter
633 förbjödos af påfvar och konsilier, kvarlefde de
länge, togos t. o. m. i försvar af teol. fakulteten
i Paris och fingo i Frankrike en ända först genom
ett parlamentsbeslut i Dijon 1552. Jfr Åsnefesten.
Narrkåpa, Narrmössa. Se Hofnarr.
Narrows [nä’rå~us], engelskt uttryck för den trängsta
delen af ett sund eller en farled. De två smalaste
delarna af Magalhães sund kallas på de flesta sjökort
för First och Second narrows (fr. Premier och Second
goulet). Dessa båda sund äro, till följd af den starka
tidvattensströmmen, mycket fruktade af navigatören,
för så vidt han icke förfogar öfver ett fullkraftigt
ångfartyg. Då det är nytändning och fullmåne, eller
vid s. k. "springtid", löper strömmen i "Första
narrows" med en fart af 5-8 knop, men däremot i
"Andra narrows" endast med 3-6 knop. Under långvariga
västliga stormar har man iakttagit ännu starkare
ström. Kommer man nära stränderna, föres fartyget med
den undanträngda vattenmassan mot land, hvarför ett
segelfartyg näppeligen kan kryssa därigenom äfven med
gynnsam ström. Skillnaden i vattenståndet vid högt
och lågt vatten är vid springtid omkr. 6 m. i de båda
sunden, men ö. därom uppgår den ända till 11-14 m.,
hvaremot strömmens största fart där ej uppgår till
mer än 2-5 knop. - En annan trång och krokig passage,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
