Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada / 225-226 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Måssläktet - Måstena, fideikommiss. Se Mosstena - Mått

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

från Skåne upp i Lappland. Endast en del flyttar öfver
vintern ur landet. Födan består dels af småfisk, som
den fångar i vattenytan, dels af insekter och maskar,
som den söker på åkerfälten, där den ock uppslukar
sädeskorn. Den häckar ofta i kolonier. - Gråtruten:
näbben grof, gul med en röd fläck på hvardera sidan af
underkäken; ljust gråaktiga fötter; längd 58-67 cm.;
eljest väsentligen som fiskmåsen. Häckar allmänt vid
Sveriges väst- och större delen af dess östkust; äfven
vid Vänern, på KarlsÖarna etc. är den allmän. Den
stannar i Sverige året om, såvida den ej tvingas
att flytta undan för is. Gråtruten är allätare;
den skadar många nyttiga skärgårdsfåglar genom att
röfva deras ägg och ungar. Den häckar vanligen
i kolonier. Dess ägg äro smakliga och förtäras
liksom ungarna flerstädes i den östra skärgården af
befolkningen. - Hvitvingade truten häckar på
Grönland; i Sverige har den endast tillfälligtvis
anträffats. - Hvit-truten 1. borgmästaren är hemma
i Norra ishafvet; träffas vintertid vid Sveriges
kuster.



Fig. 3. Hafstrut 1. hafsmås.

- Hafstruten 1. hafsmåsen (fig. 3) är den
största af de i Sverige häckande måsarna (längd
66-74 cm.); fötterna äro gråhvita. Förekommer i norra
Europa ned till ungefär 50° n. br. samt i en del af
Nord-Amerika, i Sverige häckar den vid kusterna och
håller helst till på de yttre holmarna och skären,
medan den mera sällan anträffas i det inre af
landet. Så länge öppet vatten finns, öfvervintrar den
hos oss. Den är skygg och varsam, men mycket roflysten
och blir därigenom skadlig; liksom gråtruten anfaller
den andra vattenfåglar, ungar och ägg. Hafstrutens
ägg och ungar ätas af kustbefolkningen. -
Sillmåsen liknar föregående, men är betydligt mindre
(längd 52-59 cm.); fötterna äro gula. Den häckar
allmänt och kolonivis vid Sveriges kuster, där skär
och holmar ej alldeles saknas. Vid Sveriges östkust
stannar den, så länge öppet vatten finns, hvaremot
flertalet flyttar bort från västkusten vid vinterns
inbrott. Dess föda utgöres förnämligast af fisk. -
Hvitmåsen 1. ismåsen, som på grund af några smärre
olikheter stundom hänföres till ett särskildt släkte
(Pagophila), har en cirkumpolär utbredning och
är endast några få gånger iakttagen i Sverige. -
Tretåiga måsen 1.
ringkedjan har framryggen och vingtäckfjädrarna
askblå; hufvud, hals, undre kroppsdelar, stjärt
och stjärttäckfjädrar äro hvita, handpennorna
hvitaktiga med svarta spetsar, näbben gröngul,
fötterna svartaktiga; längd 29-32 cm. Den är en
högnordisk fågel, som under sommaren i stora skaror
uppehåller sig på Ishafvets kuster på fågelberg,
som den ensam bebor; endast under vintern kommer
den till Sverige, ofta i afsevärdt antal. Den är
skickligare fiskare än de öfriga måsarna. Födan
utgöres mest af smärre kräftdjur och småfisk;
äfven plockar den stundom mask på fälten.
L-e.

Måstena, fideikommiss. Se Mosstena.

Mått är hvarje storhet, hvilken, tagen som enhet,
tjänar till mätning af andra storheter, vare sig dessa
afse tid, rum eller vikt (massa). Helt naturligt har
man icke alltid och öfverallt begagnat eller begagnar
samma mått, utan hvarje land har utbildat sitt egna
måttsystem. Forntidens folk hade visserligen mått
för linjer, ytor och kroppar, de kände kropparnas
absoluta och specifika vikt, de hade metoder för att
bestämma tiden och således kunskap om alla de områden,
där mått användes, men själfva användningen saknade
den noggrannhet man nu fordrar. Till en början, och
så är ännu fallet hos naturfolken, nöjde man sig
med ungefärliga bestämningar; som tidsbestämning
solens och stjärnornas ställning på himmelen, som
längdmått vissa delar af människokroppen, såsom
hand, fot, arm, famn o. s. v. Men med samfärdselns
och yrkesverksamhetens utveckling framträdde behof
vet af ett ordnadt måttsystem. Man hade emellertid
aldrig någon fast utgångspunkt, någon naturlig
enhet, utan blott en godtycklig sådan och gjorde i
allmänhet de olika slagen af mått h. o. h. oberoende
af hvarandra. Vidare voro måtten afsedda för helt
speciella ändamål; man hade, t. ex. i Sverige,
särskild medicinalvikt, guld- och silfvervikt,
stapelstads-, uppstads-, bergs-, tackjärns-,
råkoppar- och viktualievikt, hvilka stodo i intet
eller mycket litet samband med hvarandra. I den
mån handeln började bli internationell, framträdde
önskvärdheten af en reform och likformighet i mått-
och viktförhållandena i de särskilda länderna. Många
och långvariga öfverläggningar ha ock hållits
i frågan. De fordringar, som man bör ställa på
ett dylikt internationellt system, äro: 1. att
måttenheten är oföränderlig, d. v. s. att den bör
genom bekanta, enklaste möjliga operationer när
som helst låta härleda sig från vissa i naturen
förekommande oföränderliga storheter och vara en
sådan, för hvilken alla människor ha lika stort
intresse; 2. att det på enheten grundade systemet
i sina öfver- och underafdelningar uteslutande
följer decimalindelningen, att längd-, yt-
och rymdmått o. s. v. förete ett naturligt,
enkelt och lätt öfverskådligt sammanhang samt
att beteckningen öfverallt är konsekvent, så att
förhållandet mellan de olika måtten uttryckes genom
deras namn. Åtskilliga förslag att finna en naturlig
utgångspunkt ha framkommit. Så föreslog Weidler 1727
afståndet mellan pupillerna hos vuxna personer som
normallängd, A. Bohm 1771 en kropps fall i lufttomt
rum under första sekunden, J. Herschel 1/10000000 af
jordaxeln, Bouguer sekundpendelns längd under 45:e
breddgraden och Condamine densamma vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>