Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada / 141-142 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mystiker - Mystisk - Mystisk cista - Mystriosaurus. geol. Se Jurasystemet, sp. 302 - Mystär - Mysunde - Myt. Se Mytologi - Mytens [mejtens] Mijtens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Mystiker, anhängare af mystiken eller mysticismen
(se dessa ord).

Mystisk (jfr Mysterium), hemlighetsfull,
svårfattlig; hörande till mystiken eller mysticismen
(se dessa ord).

Mystisk cista (lat cista mystica), en cylindrisk
korg, som plägade användas vid de antika mysterierna,
i synnerhet vid dem, som firades till Dionysos’
ära. Den mystiska cistans innehåll var
kändt endast för de invigde, men var så viktigt,
att cistan ofta användes som symbol för hela
mysteriekulten. På bildliga framställningar förekommer
cistan ofta till hälften öppen med en orm, som
kryper därur. Jfr art. Cista och O. Jahn, "Cista
mystica" (i tidskr. "Hermes", III, 1878).
J. C.

Mystriosaurus, geol. Se Jurasystemet,
sp. 302:

Mystär (fr. mystère), hemlighet; förborgadt
ting, mysterium (se d. o. och Mysterier). –
Mysteriös (fr. mystérieux), hemlighetsfull,
gåtfull, fördold, mystisk (se d. o.).

Mysunde (ty. Missunde), ett färjställe vid Slien
i Schleswig, är bekant genom mordet på konung
Erik Plogpenning, 1250, och i senare tid genom
två träffningar: den ena stod 12 sept. 1850, då
schleswig-holsteinarna genom ett häftigt anfall på
danskarnas vänstra flygel sökte tränga dem ut ur
ställningen vid Dannevirke, men tillbakaslogos
af öfverste Krabbos brigad, den andra 2 febr.
1864, då preussarna under prins Fredrik Karl
gjorde ett liknande försök, hvilket, trots
öfvermakten, på samma sätt afvisades af generallöjtnant
Gerlach.
E. Ebg.

Myt. Se Mytologi.


Mytens [mejtens], Mijtens, holländsk
målarfamilj, bland hvars medlemmar – en Hans
Myt, kanske släktens stamfar, tillhörde på 1550-talet
Haags målargille – märkas: 1. Aert
(Arnold) M., i Italien kallad Rinaldo
Maytens, f. omkr. 1540, troligen i Bruxelles, d. 1602 i Rom,
anträdde i unga år studiefärden till Italien, där han, med undantag
af ett besök hos sin bror i Haag, stannade till sin död. I Rom skall han
ha varit lärjunge till den för öfrigt okände nederländaren Anthonis
Santvoort och i Neapel af dennes landsman Cornelis Pyp, äfvensom
af Marco da Siena. Mest var han verksam i
Neapel, där han åtnjöt mycket stort anseende och
på beställning utförde flera till formatet väldiga
kyrkmålningar, hvilka dock alla gått förlorade
eller åtminstone icke kunnat identifieras, såsom
Jungfru Marias himmelsfärd, De fyra evangelisterna
och Den heliga Katarinas martyrdöd. Han var
två gånger gift, sista gången med Pyps änka, från
hvilken han dock skildes, hvarefter han efter hvart
annat slog sig ned i Abruzzo och Aquila. När han
från sistnämnda plats med sina barn flyttade till
Rom, medförde han en stor, ofullbordad duk,
Törnekröningen, "med natteffekt", som han i den
eviga staden målade färdig. Den tillhörde 1604
hans måg, målaren Bernard van Someren i Amsterdam,
men omnämnes ej senare i konstlitteraturen.
Sannolikt återfinnes denna bortglömda målning i
den stora, enligt traditionen af Axel Oxenstierna
till Åkers kyrka skänkta, nu i Nationalmuseum
befintliga målningen "Törnekröningen", som förr
hängde i museets italienska sal och då tillskrefs
Caravaggio, men numera anses vara utförd af en
i Italien verksam nederländare. K. van Mander
säger nämligen i sin 1604, två år efter M:s död,
publicerade "Schilderboek", att taflan var af
väldiga dimensioner, storartadt uppfattad, framställd
i nattlig belysning och i ett helt annat maner, än
flamländarna plägade måla, hvarmed han utan
tvifvel menar, att den var utprägladt italiensk i
hållningen, hvilket väl, då M. tillhörde den
neapolitanska skolan, betyder, att målningen var starkt
påverkad af M:s inflytelserike samtida Caravaggio.
Troligen sålde van Someren taflan till Sverige, eller
kom den som krigsbyte under Trettioåriga kriget
hit från Tyskland.


– 2. Daniel M. d. ä.,
son till Aerts broder, sadelmakaren Martin M. i
Haag, f. i slutet af 1500-talet, d. omkr. 1660, troligen i Haag,
utbildade sig hufvudsakligen genom studiet af Rubens’ porträttmålningar,
var 1610 medlem af Haags målargille, men begaf sig 1618 till England.
Där kom han i stor gunst vid hofvet, arbetade såsom porträttör för
såväl Jakob I som Karl I samt var en af aristokratien högt
uppburen artist, till dess att A. van Dycks
förnämligare och mer betagande konst började allt
ofördelaktigare inkräkta på beställningarnas
antal, då M. omkr. 1633 återvände till Holland.
Återstoden af sin lefnad synes han ha tillbragt
i Haag. I Karl I:s galleri funnos många af
M. utförda bilder, och af dessa träffas i de
kungliga samlingarna i London (Buckingham
palace och Hampton court) äfvensom i National
gallery flera, i hållningen något stela, men bra
karakteriserade porträtt, såsom af Karl I,
Markis James Hamilton, Hertigen af Richmond,
Grefve Ernst af Mansfeld, jämte konstnärens
Själfporträtt. Äfven i Turins och Köpenhamns
museer ses Karl I:s bild i helfigur af M:s
hand. – 3. Isaac M., den föregåendes brorson,
son till sadelmakaren David M., f. 1602, d. efter
1665, då han ännu tillhörde målarsamfundet
Pictura i Haag. Om hans lif känner man nästan
ingenting, och något säkert arbete af hans hand kan
numera ej uppvisas. Det är emellertid icke omöjligt,
fastän obevisadt, att han är mästaren till en
gruppbild i Dresdens museum, framställande ofvan
nämnde farbrodern Daniel Mytens och hans familj.
– 4. Johannes (Jan) M., den föregåendes
broder, f. 1614 i Haag, d. där 1670, var sannolikt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>