Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Myskoxsläktet - Myskpung. Se Mysk - Mysksvamp, bot. Se Fusarium - Myskvinet, zool. Se Nafvelsvinen - Myskört, bot. Se Adoxa - Myslbek, Josef Václav - Myslowitz - Mysofobi (af grek. mysos, något, som väcker afsky, och fobos, fruktan), med. Se Hypokondri - Mysore
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och Ellesmereland till nordligaste delarna af
Grinnell-land samt öfver Robesonkanalen till norr
om 83° på nordligaste Grönland". (Om den grönländska
varieteten se Grönland, sp. 498.) I Grönland lefver
den längs östra delen af nordkusten och nordliga
delen af östkusten söderut till Scoresbys sund; på
västkusten har myskoxen aldrig funnits s. om Melville
bay. Däremot har den förut lefvat på västra delen
af nordkusten, hvarest dess ben äro anträffade så
långt västerut som Inglefieldbukten. Under istiden
sträckte sig dess utbredningsområde mycket sydligare,
ända ned till Pyrenéerna och till Canada, Kentucky
etc. i Nord-Amerika. Både vinter och sommar ströfvar
den omkring öfver berg och isar för att finna de
jämförelsevis frodiga ställena på bergssluttningar,
i dalgångar o. s. v., hvarest de växter finnas, som
den helst förtär: gräs, Saxifraga, pil o. d. Äro
växterna täckta af snön, sparkar myskoxen undan
den med klöfvarna. Bakom klippblocken söker den
lä. Den färdas flockvis; gamla hannar lefva dock
ofta ensamma. I samma flock finnas hannar och honor,
unga och gamla. Människan och vargen äro myskoxarnas
värsta fiender. Om fara är på färde, flyr hela
flocken helst upp på fjällen, eller ock samla de
sig i en krets omkring de unga djuren eller ställa
sig upp i en rad, färdiga till försvar. Att myskoxen
stundom anfaller människan, är bevisadt. De försök,
som man 1900 ff. gjort att acklimatisera myskoxarna
i Norrland, ha misslyckats. Litt.: E. Lönnberg, "On
the soft anatomy of musk-ox" och "On the structure
and anatomy of musk-ox" (1900), samt H. Winge,
"Grönlands pattedyr" (1902). L-e.
Myskpung. Se Mysk.
Mysksvamp, bot. Se Fusarium.
Mysksvinet, zool. Se Nafvelsvinen.
Myskört, bot. Se Adoxa.
Myslbek, Josef Václav, tjechisk bildhuggare, f. 1848
i Prag, utbildades i den moderna franska skolan, fick
pris på konstutställningar i Wien, Paris, München
och Berlin och har prydt offentliga platser i Prag
med utmärkta konstverk, t. ex. ryttarstatyn af den
helige Wenzel (Václav), figurerna på Palacký-bron,
byster af Smetana och Kólar i Nationalteatern samt
många grafreliefer. För parlamentsbyggnaden i Wien
utförde han en allegorisk figur, Žižka-monumentet i
Tábor, statyn öfver furst Mikael i Serbien (1873)
m. fl. A-d J.
Myslowitz, stad i preussiska reg.-omr. Oppeln
(Schlesien), vid Weichsels biflod Przemsa och
ryskpolska gränsen. 17,838 inv. (1910). Viktig
järnvägsknut. Gymnasium. Stenkolsgrufvor, tegelbruk,
linspinneri o. a. industri. (J. F. N.)
Mysofobi (af grek. mysos, något, som väcker afsky,
och fobos, fruktan), med. Se Hypokondri,
sp. 12.
Mysore [maiså’ə] l. Maisur (eg. Mahesch-asura,
"buffeldemon"). 1. Stat i södra Indien, omsluten af
presidentskapen Bombay och Madras, emellan 11° 40’
och 15° n. br. samt 74° 40’ och 78° 30’ ö. lgd, har en
areal af 76,257 kvkm. med 5,806,193 inv. 1911). M. är
ett öfverallt kuperadt, flerstädes bergigt land. Djupa
raviner finnas i den vinkel, där Östra och Västra
Ghats förena sig och bilda Nilgiribergen. Ett
intressant drag i landets utseende utgör den stora
mängden isolerade granitklippor (<i>drúg</>), som likt
väldiga monoliter resa sig
till 1,200–1,500 m. ö. h. Högsta topparna i
M. äro Mulaingiri, 1,925 m., och Kuduri-mukha,
1,895 m. M. delas af naturen i två väsentligen
olika områden: ett bergland, kalladt Malnad, i
v. och ett mera öppet land, kalladt Maidan, som
omfattar större delen af staten, där vida dalar och
slätter äro betäckta med byar och folkrika städer. De
största floderna äro några tillflöden till Kistna
i n., Cauvery i s. och Penner och Palar i ö. Ingen
är segelbar, men alla, i synnerhet Cauvery, äro af
stor vikt för bevattningen. Öfver 20,000 konstgjorda
vattencisterner, från storleken af en liten damm
till arealen af en betydande sjö, samla källornas och
flodernas vatten till fältens bevattning. Klimatet kan
fördragas af européer: medeltemperaturen i Bangalore
är 23,4°–25,8°. På vintern faller mycket regn,
mest i västra delen; genom den stora nederbörden i
förening med bevattningssystemet lider M. mindre af
torka än flertalet inre trakter i Indien; den stora
hungersnöden 1876–77 hemsökte dock M. så hårdt,
att man beräknar, att 25 proc. af befolkningen
omkommo. Af befolkningen 1901 (5,54 mill.) voro
omkr. 5,3 mill. hinduer, 314,500 muhammedaner och
60,000 kristna (2/3 katoliker, som ha en biskop i
landet). Två engelska protestantiska missionssällskap
arbeta på 20 missionsanstalter. Flertalets språk
är kanaresiska (73 proc.), dessutom telugu,
hindustani, tamil och mahrathi. 1,75 mill. har
äro odlad jord, och 67 proc. af befolkningen lefva
af jordbruk. Sandelträdet, hvars afverkning är
ett statsmonopol, lämnar en årlig inkomst af
omkr. 15,000 pd. Boskapsskötseln sysselsätter
omkr. 100,000 pers. Af metaller finnas magnetiskt
järn, äfven koppar och guld (vid Bangalore och
Kolar; guldgrufvorna på sistnämnda plats bearbetas
medelst elektrisk drifkraft från Cauvery-fallet,
den första mera betydande kraftstationen i
Asien). Järngjuterier finnas i dessa båda städer;
f. ö. tillverkas mattor, vackra guldsmedsartiklar,
grofva ylletyg samt bomulls- och sidenväfnader,
marokäng och utmärkta kopparkärl. Handeln är
obetydlig. Järnväg förenar staden M. med Bangalore,
och därifrån gå järnvägslinjer dels till Madras,
dels åt n. och n. v. (Bombay). M. är deladt i 3
divisioner och 8 distrikt. Statsinkomsterna uppgå
till 24,3 mill. rupier, den årliga tributen till
England för upprätthållande af militärmakten är
234,000 pd st. – Förvaltningens säte är Bangalore, där
fursten (maharajan) årligen bor några månader. Hans
egentliga residens är staden M. (i äldre tider
Seringapatam). Ett försök har gjorts med en
representation, 350 framstående män af alla klasser,
valda inom kommunerna och sammanträdande hvarje
år för att höra berättelsen om statsförvaltningen
under föregående år. Den har ingen lagstiftnings-
eller bevillningsrätt och kan ej fatta för regeringen
bindande beslut, men dess uttalade mening är ej utan
inflytande på ministrarna. – M., sedan urminnes tider
en själfständig stat, är en del af det af Haidar Ali
stiftade rike, öfver hvilket engelsmännen efter att
1799 ha besegrat dennes son Tippo Sahib insatte en
ättling af det äldre hinduiska furstehuset. Efter
1831 sköttes landets förvaltning direkt af brittiska
ämbetsmän ända till 1881, då den förre härskarens son,
som uppfostrats under ledning af engelska officerare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
