Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - München
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(af Ziebland 1845), för periodiska
konstutställningar. Bland M:s privata samlingar
må nämnas Lotzbeckska samlingen af skulpturverk
och taflor, Schwanthalermuseum, Villa Lenbach samt
det till tyske kejsaren testamenterade Schackska
tafvelgalleriet i preussiska legationshuset. M:s
vetenskapliga samlingar täfla i rikedom med
konstsamlingarna. Bajerska nationalmuseum (sedan
1900 förvaradt i en omfångsrik byggnadskomplex,
fig. 7) innehåller i mer än 100 salar och flera gårdar
kronologiskt ordnade allmänna samlingar till Tysklands
och särskildt Bajerns kulturhistoria, facksamlingar
(arbeten af järn och andra metaller, textilarbeten,
keramiska och glassamlingar, allmogebyggnader
m. m.) samt fackbibliotek och en grafisk samling,
Deutsches museum (sedan 1906 och 1909 provisoriskt
inrymdt i det gamla nationalmuseet och i den
gamla Isarkasernen; nybyggnad på Museiön i Isar)
har till ändamål att genom samling af alla tiders
framstående lärdes och teknikers typiska mästerverk
ådagalägga den vetenskapliga forskningens inflytande
på teknikens och industriens utveckling. De flesta
af statens vetenskapliga samlingar och institut äro
förenade till ett generalkonservatorium under en
generaldirektor, bl. a. antropologisk-förhistoriska
samlingen, geologiska, mineralogiska,
paleontologiska och zoologiska samlingar,
och zoologiska institutet samt myntkabinettet
(alla i Vetenskapsakademiens hus), institutet
för teoretisk fysik och fysikalisk-metronomiska
institutet (i universitetshuset), botaniska
museet och växtfysiologiska institutet (i botaniska
trädgården) samt astron. observatoriet i förening med
jordmagnetiskt observatorium och seismologisk station
(i Bogenhausen). De förnämsta undervisningsanstalterna
äro universitetet (Ludwig-Maximilians-universität;
fig. 11), grundlagdt i Ingolstadt 1472, flyttadt 1800
till Landshut och 1826 till M., som har 5 fakulteter
(utom de 4 vanliga äfven en statsvetenskaplig),
omkr. 270 lärare och (1912) 7,568 stud. (inberäknadt
713 åhörare) och med hvilket äro förenade flera
institut, samlingar och kliniker samt ett bibliotek på
omkr. 650,000 bd; tekniska högskolan (inrättad 1868),
med nära 3,000 stud., fördelade på 6 afdelningar,
bl. a. en för landtbruk; veterinärhögskolan (inrättad
1790, omorganiserad senast 1910); handelshögskola
(öppnad 1910); konstakademi (stiftad 1770,
omorganiserad 1808, nybyggnad 1874–85; fig. 9);
tonkonstakademi (1846–1902 musikkonservatorium);
krigsakademi; katolskt prästseminarium (Collegium
georgianum, 1494); artilleri- och ingenjör-, krigs-,
öfverfyrverkarskola, gymnastiskt centralinstitut,
agrikulturbotanisk och mosskulturanstalt; vidare
finnas 6 gymnasier, realgymnasium, högre realskola,
4 realskolor, industri-, byggnadsskola (i förening
med slöjdlärarinstitut), skola för konstslöjd och 2
handelsskolor (en för flickor). Det förnämsta lärda
samfundet är bajerska vetenskapsakademien (stiftad
1759 och delad i 3 klasser: filosofisk-filologisk,
matematisk-fysikalisk och historisk), i det forna
1585–90 byggda jesuitkollegiet. Vidare finnas
i M. hof- och statsbibliotek (omkr. 1,1 mill. bd
tryckta böcker, hvaraf 13,000 inkunabler och 50,000
handskrifter), bajerska allmänna riksarkivet, geheime
statsarkivet och geheime husarkivet, armémuseet med
armébibliotek och krigsarkiv,
stadsarkiv, ärkebiskopligt bibliotek och arkiv
m. m. Bland de många monument, som pryda gator
och torg, må utom de båda nämnda anföras:
på Maximiliansplatz Liebigs marmorstaty och
v. Pettenkofers monument och n. ö. därom Schiller,
på Promenadeplatz bronsstatyer af kurfurst
Max Emanuel, Orlando di Lasso, Gluck m. fl., på
Lenbachplatz Goethe, på Maximiliansstrasse general
Deroy, grefve Rumford, filosofen Schelling och
optikern Fraunhofer samt konung Maximilian II, på
Odeonsplatz Ludvig I, på Wittelsbachplatz kurfursten
Maximilian I (af Thorvaldsen), på Karolinenplatz
en 32 m. hög bronsobelisk, rest åt minnet af de
i Napoleons ryska fälttåg fallne bajrarna. Park-
och blomsteranläggningar omge den äldre staden,
och särskildt utgöra Gasteig nära Maximilianeum och
längre ned Maximiliansanlagen samt Engelska parken
midt emot v. om Isar omtyckta promenadplatser. I
stadens östligaste del ligger Prinz-regenten-teatern,
byggd efter mönstret af Baireuth-scenen samt afsedd
för Wagners musikdramer och klassiska verk. Sydväst
om staden ligger Theresienwiese, där folkfester
hållas. Där ligger Ruhmeshalle (en af Klenze 1843–53
uppförd dorisk pelarhall med 80 byster af berömda
bajrare) med den framför stående kolossala Bavaria
(se d. o.).
M., som 1801 hade endast 48,885 inv., räknade 1910
608,375 inv., hvaraf omkr. 84 proc. katoliker, 14
proc. protestanter och 2 proc. judar. Dödsprocenten
har varit ganska hög och är ännu omkr. 20
pro mille, beroende på den stora dödligheten
bland barn. Staden är säte för ärkebiskopen af
M.-Freising och för det protestantiska konsistoriet
för Bajern. Befolkningen firar flera nationella
fester, såsom Dult (1:a söndagen i maj och 3:e
sond. i oktober), den särskildt af oberbajerska
landtbefolkningen mycket besökta oktoberfesten (med
landtbruksutställning) och Schäfflertanz (hvart 7:e
år). Folklifvet i M. kan f. ö. sägas koncentrera
sig kring stadens bryggerier och lagerbierkällare
(jfr fig. 13). Staden har länge varit känd för
sin konstslöjd, såsom bronsgjutning, glasmålning,
guldsmeds- och träsnidarkonst. Litografien, som
uppfanns i M. i slutet af 1700-talet, har ännu
många utöfvare. Enligt 1907 års yrkesstatistik
sysselsatte industrien (i 23,573 företag) 111,588
pers., handel och samfärdsel 62,830 pers. De fleste
arbetarna räknade byggnadsverksamhet (12,000),
sömnad (11,260), tillverkning af maskiner och
apparater (6,274), boktryckeri och annat tryck
(5,900), förarbetning af järn och stål (5,200),
af andra oädla metaller (1,700), ölbryggerierna
(3,600), möbelsnickeri (3,430), vagnfabrikation
(2,660) och tillverkning af elektriska maskiner
och apparater (2,350). 26 bryggerier (1904) hade en
årsproduktion af 3,2 mill. hl. med ett värde af minst
76,8 mill. mk, hvaraf hälften konsumerades i M. Bland
M:s många tidningar och tidskrifter märkas: "Münchner
neueste nachrichten", "Allgemeine zeitung", samt de
satirisk-humoristiska tidningarna "Fliegende blätter",
"Jugend" och "Simplicissimus".
M. var urspr. en koloni af munkar (hvaraf namnet),
sannolikt från Tegernsee. Det nämnes 1102 som villa
Munichen och blef mera bemärkt på 1150-talet, när
Henrik Lejonet där anlade ett myntverk och gjorde
platsen till nederlagsort för salt från Hallein och
Reichenhall. Bajerska hertigar af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
