Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Motstånd vid offentlig förrättning, jur. - Motstöt. Se Fäktkonst - Motsägelse, log. - Motsägelsegrundsatsen, log. Se Tankelagarna - Mott, J. R. Se Kristliga studentvärldsförbundet - Motta, Jodé vianna da - Mottagningsbevis, postv. - Mottagningspost, krigsv. - Motte-Fénelon. Se Fénelon - Motte-Fougué, de la. Se Fougué - Motte-les-Bains l. La Motte-Saint-Martin, badort i franska Isère - Mottfjärilar, zool.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
befogenhet att i sista hand med våld nedbryta
ett dylikt motstånd, dels genom att med straff
belägga sådana åtgärder, som gå ut på att störande
ingripa i förvaltningsfunktionernas fortgång. Vid
sidan af mer eller mindre omfattande straffbud för
blotta yttringar af missaktning gentemot offentlig
myndighet, för missledande eller bestickande af
offentliga funktionärer, för misshandel å sådana
funktionärer till hämnd för någon hans ämbetsåtgärd,
eller under pågående ämbetsutöfning, äro i detta
afseende framför allt af betydelse straffbuden för
åtgärder, hvarigenom man medelst våld eller hot söker
framtvinga eller hindra ämbetsåtgärder. Stundom
uttaga strafflagarna bland sistnämnda förfaranden
till särskild (lindrigare) behandling under benämning
motstånd mot offentlig myndighet sådana åtgärder,
som afse att under pågående ämbetsutöfning hindra
en ämbetsåtgärd. I svensk lag kunna emellertid
tvångsåtgärder medelst hot icke bestraffas
annat än som fall af missaktning för offentlig
funktionär; och af försöken att medelst våld hindra
ämbetsmans åtgärd under pågående tjänsteutöfning
ha till särskild lindrigare behandling där endast
uttagits sådana former af motstånd, som icke
innefatta ett våldförande af förrättningsmannen
(se Straffl. 10: 6). Som ett dylikt våldförande
anses åter alla åtgärder, som innefatta misshandel
eller åtminstone ett direkt fysiskt betvingande
af hans person (t. ex. hans nedskuffande i ett
dike). Sådana åtgärder behandlas enligt de allmänna
straffbestämmelserna för tvångsåtgärder medelst våld
mot offentliga funktionärer (se Straffl. 10: 1 och
5). – För åtgärder, hvarigenom man, utan att begagna
sig af våld eller hot såsom medel, försvårar eller
omintetgör en ämbetsåtgärd, finnes vanligen ingen
allmän straffbestämmelse i strafflagarna. Undantag
utgöra dock särskildt våra nordiska grannländer (se
dansk straffl. § 98 mom. 2, norsk straffl. § 326,
finsk straffl. 16: 2). I svensk strafflag bestraffas
dylika förfaranden endast undantagsvis (t. ex. i fråga
om befriande af häktad person medelst list, rubbande
af utmätt lös egendom o. s. v.). Företages emellertid
en dylik åtgärd under pågående ämbetsutöfning, kan
den ofta hos oss straffas som förargelseväckande
beteende inför offentlig myndighet eller "då allmänt
ärende förehafves" (se Straffl. 11: 6 och 9).
N. S-g.
Motstöt. Se Fäktkonst, sp. 215.
Motsägelse, log., uppstår, om man i tänkandet
på en gång i samma afseende jakar och nekar
detsamma. Detta är ett tankefel, och man kan
därför vederlägga ett påstående genom att uppvisa,
att det innehåller en omedelbar eller medelbar
motsägelse. Den senare arten af motsägelse eger
rum, när en nödvändig följd af något i påståendet
strider mot något annat i detsamma. Försvaret
måste bestå i att "lösa motsägelsen",
d. v. s. visa, att den är endast skenbar.
S-e.
Motsägelsegrundsatsen (principium contradictionis),
log. Se Tankelagarna.
Mott, J. R. Se Kristliga studentvärldsförbundet,
sp. 1440.
Motta [må^ta], José Vianna da, portugisisk musiker,
f. 1868, elev af bröderna Scharwenka i Berlin samt
Liszt och Bülow, har vunnit ett namn som pianovirtuos
på vidsträckta konsertresor samt äfven uppträdt som
tonsättare och musikskriftställare. Han är en
eftersökt pianolärare i Berlin.
E. F-t.
Mottagningsbevis (ty. rückschein; fr. avis de
réception; eng. acknowledgment of delivery; i
Nord-Amerikas förenta stater return-receipt), postv.,
intyg, hvarigenom afsändare af värdeförsändelse,
i händelse han vid aflämnandet anhållit därom och
erlagt stadgad afgift, i sinom tid får sig meddeladt,
att försändelsen vederbörligen utlämnats. I fråga
om postanvisningsmedel är benämningen rättare
utbetalningsbevis (ty. auszahlungsschein, i Österrike
auszahlungsbestätigung, i Schweiz zahlungserklärung;
fr. avis de payement; eng. notice of payment
l. ticket of acknowledgment). Afgiften är 10 öre,
men beträffande vissa postpaket i utväxlingen
med Nord-Amerikas förenta stater meddelas
mottagningsbevis afgiftsfritt. Mottagningsbevis
kunna icke erhållas beträffande paket i
utväxlingen med Storbritannien och Irland, vissa
brittiska besittningar och en del andra länder och
orter. Utbetalningsbevis meddelas icke i utväxlingen
af postanvisningar med Nord-Amerikas förenta
stater, Canada och vissa andra länder och orter.
B. L-n.
Mottagningspost, krigsv., kallas vid en fältvakt en
till ett underbefäl och 6 man (undantagsvis mera)
förstärkt post, som utställes vid en väg och har
till åliggande att mottaga alla, som vilja bege sig
ut eller in genom postlinjen, och att undersöka, om
de få passera, eller om de skola sändas tillbaka till
fältvakten, gripas eller afvisas.
C. O. N.
Motte-Fénelon [mått-fenlå’]. Se Fénelon, sp. 22.
Motte-Fouqué [mått-foke], de la. Se Fouqué.
Motte-les-Bains [mått lä bä’] 1. La
Motte-Saint-Martin, badort i franska dep. Isère, nära
Drac, 620 m. ö. h., har en klorhaltig natronkälla af
omkr. 60° C., som begagnas mot katarrer, reumatism,
skrofulos m. m. Stenkolsgrufva.
Wbg.
Mottfjärilar, Pyralidæ, zool., en stundom som
underordning, stundom som familj uppställd afdelning
af småfjärilarna, Microlepidoptera. De kännetecknas
bl. a. af borstformiga, hos hannen stundom kammade
antenner, långt framskjutande labialpalper, mot
spetsen bredare (triangelformiga) framvingar; under
hvilan ligga vingarna "takformigt" bakåt. Larverna,
som vanligen ha 16 fötter och gles hårbeklädnad, lefva
ofta inom sammanrullade blad eller i växternas märg
(jfr fig. å femte sid. i art. Fjärilar). Till denna
grupp höra de största bland småfjärilarna. Några
mottfjärilar äro bekanta för den skada de orsaka
genom att i skafferier och visthusbodar angripa
förråd af mjöl, gryn och andra födoämnen, medan andra
arter uppträda som fiender på kulturväxter. Till
den förra gruppen hör mjölmottet, Asopia farinalis,
som till färgen är brunaktigt, har framvingarna vid
basen och i utkanten purpurbruna, i midten med ett
ljusare, gröngult fält, begränsadt af bågböjda, hvita
tvärlinjer; dessa senare fortsätta äfven öfver de
hvitgrå bakvingarna. Vingbredden är 20–25 mm. Larven,
som är smutsigt gulhvit–gråaktig, med i rader ställda
vårtor, från hvilka bruna borst utgå, lefver i mjöl
och gryn, synnerligast sådant, som tagit fukt till sig
och börjat unkna eller mögla. På luftiga och torra
lokaler göra de sällan skada. – I kvarnar uppträder
stundom kvarnmottet (se d. o.) och anställer skada. –
Om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
