Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Motorbåtar, skpsb. - Motorcykel. Se Velociped - Motordressiner, järnvägstekn, - Motorfartyg, skpsb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
motorbåtarnas allmänna användning inom fisket, har
deras utveckling gått raskt framåt. Vid flera
internationella utställningar inom denna bransch
– speciellt i Kiel 1908 – kunde svensk industri
med stor framgång deltaga i konkurrensen, och
numera kan hvarken Danmark eller Norge uppvisa en
så stor motorbåtsfiskeflottilj som Sverige. Den
mest tilltalande typen af dylika båtar återfinnes
på svenska västkusten i den s. k. kostertypen
(fig. 2). Motorbåtar användas äfven som
logementsfartyg, i det att de åtfölja fiskare på
deras långfärder och utgöra deras bostad. I egenskap
af tjänstebåtar tagas motorbåtarna i anspråk inom
tullväsendet som bevaknings- och patrullbåtar,
inom lotsväsendet som lotsbåtar samt i öfrigt inom
sjöfarten som hamn- och polisbåtar m. m. och äfven
som lifräddningsbåtar. Svenska lifräddningsväsendet
har sålunda under de sista åren erhållit flera
motor-lifräddningsbåtar (se Lifräddningsväsende,
sp. 451–452), en synnerligen värdefull förstärkning
af lifräddningsredskapen. Som auxiliärbåtar ha
motorbåtarna kommit till användning icke blott inom
handels-, utan äfven inom örlogsflottorna. Ofta
användas numera ombord å såväl större segelfartyg som
lustjakter en motorbåt eller en med transportabel
motor försedd julle för fartygens bogsering under
ogynsamma vindförhållanden, för angörandet
af hamnar, passerandet af trängre farleder
m. m. Nutidens moderna krigsfartyg äro oftast försedda
med en eller flera motorbåtar i st. f. de förut
brukliga ångbarkasserna. Så är äfven förhållandet
inom den svenska örlogsmarinen, hvarest exempelvis
torpedbåtsjagarna äro utrustade med dylika båtar.
De elektriskt framdrifna båtarna äro i antal afsevärdt
underlägsna de förmedels explosionsmotor framdrifna,
åtminstone i vårt land, där f. n. torde finnas endast
en af förstnämnda slaget. Jfr Motorpost.
Ax. L.
Motorcykel. Se Velociped.
Motordressiner, järnvägstekn., dressiner (se
Dressin), framdrifna med explosionsmotorer, äro
dels motortrehjulingar, afsedda för banvakter,
dels fyrhjuliga motordressiner, för banmästare
och baningenjörer, dels större motordressiner,
för framforslande af arbetslag. Vid motortrehjulingar
är maskineriet anordnadt som
vid motorvelocipeder och utgöres af en luftkyld
bensinmotor med en utväxling. Vikten är omkr. 100
kg., och hastigheten skall kunna uppbringas till 20
km. i timmen på rak vågrät bana med 300 kg. last
och till 5 km. i timmen med samma last i största
stigning och hård motvind. Vid de fyrhjuliga
motordressinerna utgöres maskineriet af en bensin-
eller fotogenmotor om 4 à 6 hkr styrka, som
ger dressinen på rak, vågrät bana en hastighet af
omkr. 50 km. i timmen. Vikten uppgår till omkr. 250
kg., och 400 kg. last skall kunna medtagas. Fig. 2
under art. Dressin visar en motordressin för
baningenjör. De större motordressinerna äro
försedda med en öfverbyggnad, så utförd, att den
utan besvär kan lyftas bort. Maskineriet utgöres
af en bensinmotor och medger tre hastigheter, en
för igångsättning och gång i snö samt de båda andra
för olika stigningar. Körhastigheten är lika fram
som back. Dressinen rymmer 8 personer (arbetslag)
jämte erforderliga arbetsverktyg. Vikt omkr. 2 ton och
största lasten lika stor. Hastigheten på vågrät bana
är 40 km. i timmen med full last och i största stigning
och hård motvind 20 km. i timmen.
E. Hjr.
Motorfartyg, skpsb., medelstora och större fartyg,
framdrifna med s. k. förbränningsmotorer – så
godt som uteslutande dieselmotorer (se d. o.) –
närmast för medeltunga och tunga oljor. Enär vid
förbränningsmotorerna en afsevärdt större bränsle-
och viktbesparing erhålles än i ångmaskinerna, ha
de förra förutom för stationära ändamål på senaste
tiden kommit till användning som propellermaskiner
för fartyg. Därvid har man först 1912 nått
upp till så pass stora kraftbelopp som 1,000
hästkrafter. – De fördelar, som motorfartygen
erbjuda framför ångfartygen, bero dels på
bortfallandet af ångpannorna, dels på den mindre
bränsleförbrukningen. Ångpannornas försvinnande
medför vinst i utrymme (30–50 proc.), besparing i vikt
(ända till 25 proc.) samt minskning af maskinpersonal
(i fråga om eldare och kollämpare), hvartill kommer
en afsevärdt snabbare och billigare ombordtagning
af bränsleförrådet tillika med en synnerligt hastig
igångsättning af maskineriet, hvilket är i stånd
att från kallt tillstånd nära nog ögonblickligen,
oberoende af påeldning, utveckla högsta
kraftbelopp. Af den minskade bränsleförbrukningen
följa större driftsekonomi (motorerna tillgodogöra
sig 35 proc., ångmaskinerna endast 15 proc. af
bränslevärdet) och större aktionsradie (omkr. 4
gånger större för samma bränsleförråd). Mot dessa
fördelar ställa sig vissa olägenheter, såsom svåra
materialpåkänningar på grund af högt kompressionstryck
och hög temperatur i cylindrarna, det jämförelsevis
stora antalet erforderliga hjälpmaskiner och
svårigheterna vid deras drifvande (särskildt
förorsaka fartygens ändamålsenliga uppvärmning
och framställandet af färskvatten vanskligheter),
användningen af komprimerad luft och dennas förvaring
ombord tillika med svårigheten att i alla hamnar
erhålla lämpligt bränsle, hvartill komma de nuv. högre
inköpskostnaderna. De två sistnämnda olägenheterna
komma säkerligen att med åren försvinna.
 |
| Svenska oceangående motorfartyget "Suecia". |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
