Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Moské
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gård, sahn-el-gam’a, omgifven på alla fyra sidor af
öppna hallar. Hallarnas tak äro plana och uppbäras,
utom af omgifningsmuren, af arkader, hvilande
på kolonn- eller pelarrader, en, två eller flera,
beroende på hallens djup. Djupast är hallen på den
sida, i hvars mur bönnischen, mihrab, är belägen. Midt
på gården är brunnen (medeh, om den är i form af en
öppen bassäng enligt egyptisk sed; hanefiye, om den
är i form af en sluten cistern med kranar, enligt
turkiskt bruk), äfven den skuggad af en öppen kolonn-
eller pelarhall. Som exempel på dylika moskéer må
nämnas ’Amr-ibn-el-as och Ibn-tulun (se fig. 2), båda i Kairo. Till
denna grupp hör äfven den af Abd-ar-rahman
(se d. o. 1) påbörjade "mezquita’n" i Córdoba
(dess ursprungliga plan är afbildad i fig. 24 i
art. Byggnadskonsten, sp. 728). Det är den enda
större moské, som i hufvudsak bibehållit sin
ursprungliga form, sedan den öfvertagits af den
kristna kulten. Den mot Mekka vettande kolonnhallen
har redan under morernas tid genom tillbyggnader
kommit att upptaga betydligt större yta än gården;
den är ej heller längre öppen mot gården, utan bildar
ett slutet rum, mätande 167 m. i n. och s. och 119
m. i ö. och v. En verklig skog af öfver 600 kolonner
och pelare af relativt små dimensioner, med dubbla
bågställningar öfver, fylla rummet och ger ingen
ledning för bedömande af rummets storlek. Moskén
egnade sig illa för utvecklande af de katolska
kyrkoceremonierna. Karl V tillät därför, att man
1521 midt i mezquitan uppförde en rätt ansenlig
renässanskatedral, som höjer sig icke obetydligt
öfver moskéns tak. (Denna katedral intar ungefär
samma plats som inre hallen och gården, C, å den
ofvan anvisade urspr, planen.) Det händer, att man
får leta rätt länge bland kolonnstammarna, innan man
upptäcker denna kyrka. Harun-er-raschid (786–809)
gjorde Bagdad till centrum för den muhammedanska
kulturen. Mesopotamien har i alla tider varit
hänvisadt till tegel som hufvudsakligt byggnadsmateriel,
och redan tidigt (i Babylon och Ninive) förekommer
där en fullt utbildad hvalfbyggnadskonst.
Genom inflytande från dylika äldre och senare
sasanidiska traditioner torde småningom ha utbildat
sig den moskéform, som når sin fulländning, både hvad
beträffar storlek och skönhet, i Sultan Hasans moské
i Kairo (se fig. 3 o. 4). Äfven denna typ utvecklar
sig omkring en öppen gård med brunn i midten, i detta
fall till och med två, en medeh
(fig. 4) och en hanefiye; mot gården öppna sig fyra
med höga spetsbågiga tunnhvalf öfvertäckta korsarmar,
hvilket ger planen karaktären af en korsformig
centralanläggning. Till den bredare
 |
| Fig. 2. Plan af Ibn-tulun-moskén i Kairo, 1 mihrab, 2 minbar, 3 brunn, 4 minaret. |
|
| Fig. 3. Plan af sultan Hasans moské i Kairo, 1 portal, 2 förhall, 3 gård, 4 bönrum, 5 sultanens grafkapell (maksura), 6 boningsrum, pilgrimsceller, skolsalar m. m., 7 öppen brunn (medeh), 8 sluten brunn (hanefiye), 9 dakke (läsestrad), 10 bönnisch (mihrab), 11 predikstol (minbar), 12 minareter. |
|
| Fig. 4. Öppen tvagningsbrunn (medeh) i sultan Hasans moské, Kairo (t. h. syns en del af hanefiye). |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
